Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om lägre beviskrav i utlänningslagen för barn genom att ”synnerligen ömmande omständigheter”ersätts av”särskilt ömmande omständigheter”.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av utlänningslagen i syfte att förtydliga den med särskild betoning på hur barn- och rättighetsperspektivet kan stärkas.
Den 3 mars i år tecknade regeringen en överenskommelse med Miljöpartiet om migrationspolitiken. Överenskommelsen innebär att politiken blir mer human. Några exempel är att rätten till hälso- och sjukvård utvidgas för grupper som idag saknar tillgång till subventionerad hälso- och sjukvård. Alla barn som finns i Sverige ska ha rätt att gå i skolan. Särskild hänsyn ska tas till barns situation och det ska bli förändringar när det gäller återförening för familjer.
År 2006 ändrades utlänningslagen genom att begreppet ”humanitära skäl” ersattes av undantagsregeln ”synnerligen ömmande omständigheter”. Tanken var att de som, med den nya lagstiftningen, beviljades asyl antingen skulle flyktingförklaras eller klassas som skyddsbehövande. Det framgick också av den nya lagstiftningen att barns asylskäl inte behövde vara lika starka som de vuxnas. I migrationsöverenskommelsen ingick att göra en kartläggning av bestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter. Denna kartläggning presenterades i våras. Det utredningen huvudsakligen kom fram till var att det inte gick att komma fram till ett ordentligt svar på frågan om tillämpningen eftersom så många olika delar ändrats. Det är svårt att få en riktigt rättvisande jämförelse.
Barnombudsmannen har gjort en genomlysning av praxis som visar att den nya lagstiftningen tillämpas mycket restriktivt, även när det gäller barn. Barnens möjligheter att få uppehållstillstånd har, enligt Barnombudsmannen, snarare begränsats genom att Migrationsöverdomstolen har en snäv tolkning. Det är ju en sak om praxis följer lagen och en annan sak om man tycker att praxis blir rimlig och bra.
Kristdemokraterna anser att det behövs förändringar och vill att kraven för barn ska vara lägre ställda genom ett förtydligande i lagtexten. Jag föreslår att utlänningslagens 5 kap. 6 § andra stycket preciserar att barn kan beviljas uppehållstillstånd när ”särskilt ömmande omständigheter” föreligger. Även fortsättningsvis ska hälsotillståndet beaktas men även anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. Jag vill alltså ha lägre beviskrav i utlänningslagen för barn.
Det behövs också en tydligare hänvisning till barnkonventionen i utlänningslagen. Barnkonventionen är inte svensk lag än men vi arbetar för att förändra det. Även om konventionen inte är svensk lag är vi ändå förpliktade att följa den. Det gäller inte minst ensamkommande barn som varken har föräldrar eller andra vuxna som för deras talan. Rent generellt bör utlänningslagen präglas mer av ett rättighetsperspektiv. Utlänningslagen behöver förtydligas på ett antal punkter och barn- och rättighetsperspektivet i den ska stärkas.
Reformeringen av migrationspolitiken med den nya processordningen samt migrationsöverenskommelsen var i grunden bra första steg. Sverige måste nu gå vidare och se hur vi kan förbättra migrationspolitiken med målet att den ska vara öppen och att fler människor ska få stanna.