Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en förlängning och utökning av stödet till installation av solvärme och solel.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett fastprissystem för leveranser av förnybar el.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inrättandet av ett planeringsmål för solel och solvärme på 4 TWh vardera, samt om att Energimyndigheten bör få i uppdrag att föreslå hur planeringsmålet ska uppnås.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en höjning av målen för förnybar energi.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om satsningar på vindkraftsindustrin.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om uttagsskatten för vindkraftskooperativ.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om nettodebitering.
1 Yrkande 6 hänvisat till SkU.
Under de senaste 35 åren har världens energianvändning mer än fördubblats och det är kol, olja och gas som dominerar energianvändningen globalt. I både Europa och resten av världen kommer behovet av energi att öka. En av orsakerna till att energiförbrukningen kommer att öka är befolkningsutvecklingen i världen. År 2050 kommer befolkningen att uppgå till någonstans mellan 9 och 10 mdr människor. Det är människor som givetvis kommer att kräva sin beskärda del av jordens tillgångar och välstånd.
Men frågan är vilka energislag vi ska satsa på? Den borgerliga regeringspolitiken haltar betänkligt på den punkten. Genom att minska stödet inom energiområdet underlättas inte en omställning av det svenska energisystemet.
Vänsterpartiet vill att investeringar i det svenska energisystemet ska bidra till att underlätta miljö- och klimatomställningen i Sverige. Mot den bakgrunden är en fortsatt satsning på förnybar elproduktion nödvändig för att nå målet – ett ekologiskt hållbart samhälle.
Dessutom finns det ett engagemang. Många människor och företag tar ett stort ansvar i sin vardag. Men den borgerliga regeringens saktfärdighet gör att utvecklingen går för långsamt. Det leder till en fortsatt hög miljö- och klimatpåverkan – men också till missade chanser till ekonomisk utveckling och nya jobb.
Vänsterpartiet menar att Sverige ska vara ett land där vi tar ansvar för kommande generationer. Vi har kunskaperna inom en rad områden, vi har tekniken, och vi vet att det är dyrare att inte göra något än att göra något. Räkningen ska betalas och frågan är av vem? Klimatförändringen är ett faktum som drabbar alla!
Vänsterpartiets förslag innebär en bred satsning inom en rad utgiftsområden för att möta klimatutmaningen och en utveckling av svensk industri- och tjänsteproduktion. Genom våra förslag inom energieffektivisering och utveckling av förnybara energikällor tar vi ansvar för framtiden.
Solen är en miljövänlig och gratis energikälla som genererar lika mycket energi per timme som världens befolkning gör av med på ett år. Det är inte en brist på energi det handlar om utan mer en brist på politisk handlingskraft när energi från solen inte tagits tillvara på ett effektivare sätt än det görs idag. Tyvärr är Sverige sämst bland EU-länderna på att ta tillvara solenergin.
Regeringen avvecklar stöden för solvärme och solceller, trots att de borgerliga partiernas valmanifest lovade ytterligare satsningar på solvärme. Vi menar att till dess ett mer långsiktigt program finns på plats måste de investeringsstöd som finns i dag kvarstå så att det inte blir ett glapp som gör att Sverige tappar kompetens och fart i utvecklingsarbetet. Vi vill därför förlänga och utöka de befintliga anslagen till solvärme och solel. Totalt satsar vi 300 miljoner kronor åren 2012 till 2014 i motion 2011/12:N367. Det bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna.
Vänsterpartiet vill därför utveckla kompletterande stödformer till solenergi och annan förnybar energiteknik och pröva ett kompletterande fastprissystem för leveranser av förnybar el. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vi ser potentialen hos den svenska solenergibranschen och vill därför att det ska tas fram ett planeringsmål för solenergi (både solvärme och solel). Vänsterpartiet delar Svensk Solenergis uppfattning om att ett planeringsmål för solenergi bör införas på 4 TWh solel och 4 TWh solvärme. Vi föreslår att Energimyndigheten får ett uppdrag att ge förslag på åtgärder för att nå planeringsmålet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vindkraft är den energikälla som ökar mest i världen, och utvecklingen i Sverige visar på samma trend, från 2,5 TWh 2009 till 5,8 TWh el från vindkraftverken. Prognoserna till 2014 är att trenden håller i sig. Svensk Vindenergi gör bedömningen att med nuvarande takt kommer vi att nå målet 11 TWh redan 2014, vilket innebär att vi bör höja ambitionsnivån i elcertifikatssystemet för att vi ska kunna ta till vara den potential som en fortsatt utbyggnad av vindkraft skulle innebära. Mot den bakgrunden föreslår vi att elcertifikatssystemet höjs till 30 TWh för att främja utbyggnaden av förnybara energikällor till 2020. Det långsiktiga målet bör vara minst 55 TWh 2030 och andelen förnybar energi bör vara 53 % år 2020 av den totala energianvändningen. Vad som ovan anförs om mål för förnybar energi bör riksdagen ge regeringen till känna.
Svenska företag är idag stora leverantörer av komponenter till vindkraftverk. En stor del av SKF:s kullagerproduktion går till vindkraftsindustrin, ABB producerar elektronik till vindkraftverk, och vindkraftstorn produceras på Kockums i Malmö. Produktionen av vindkraftverk, har inte klarat att följa efterfrågan, vilket har pressat upp priserna och gjort att väntetiden för leverans ofta varit flera år. Detta försämrar investerarnas kalkyler avsevärt och hotar att bromsa in utbyggnaden. Sammantaget finns det därför i Sverige idag förutsättningar för en inhemsk tillverkning av vindkraftverk. För att undersöka förutsättningarna för detta vill vi därför gå vidare i samtal med vindkrafts- och verkstadsindustrin. I vår budgetmotion avsätter vi 1 760 miljoner kronor 2012–2014 för att främja forskning och utveckling samt marknadsintroduktion av vindkraft. Vad som ovan anförs om satsningar på vindkraftsindustrin bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Idag finns 25 500 delägare i vindkraftskooperativ i Sverige. Den andelsägda vindkraften har varit av stort värde både för att mobilisera kapital för utbyggnaden och för att öka den folkliga delaktigheten och acceptansen för vindkraften.
Tyvärr har utvecklingen för vindkraftskooperativen hejdats av införandet av en uttagsskatt på kooperativen på mellanskillnaden mellan elpriset på börsen Nordpool och det pris andelsägarna betalar på elleveranser från kooperativen. Den nuvarande modellen för uttagsbeskattning av vindkraftskooperativ är inte bara ologisk och orättvis, den är dessutom skadlig för vindkraftsutbyggnaden. Riksdagen bör därför uppdra åt regeringen att skyndsamt korrigera detta missförhållande. Vindkraftskooperativen bör undantas uttagsbeskattning eller, om skattetekniska hinder föreligger, uttagsbeskattas med utgångspunkt från sina verkliga kostnader. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
I proposition 2010/11:153 Stärkt konsumentroll för utvecklad elmarknad och uthålligt energisystem skriver regeringen att egenproduktion av el bör underlättas genom så kallad nettodebitering. Införandet av ett sådant system bör dock utredas närmare innan regeringen tar ställning. Vi har svårt att förstå regeringens saktfärdighet i frågan. I den statliga utredningen (SOU 2008:13) har utredaren Lennart Söder genomlyst vad som behöver ändras i lagstiftning m.m. för att förenkla för små elproducenter att ansluta sig till nätet, och föreslår att nettodebitering införs. Vänsterpartiet föreslår att nettodebitering med kvartalsvis avräkning införs för småskaliga anläggningar för förnyelsebar energi. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.