Motion till riksdagen
2011/12:N393
av Per Åsling och Annika Qarlsson (C)

Riskkapitalförsörjning och innovationsstöd för småföretag


C461

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om riskkapitalförsörjning i småföretag.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om mikroföretagens roll i innovationsstrategin.

Motivering

Framtidens tillväxt och jobbskapande handlar om att få landets 800 000 småföretag att växa. De svenska storföretagen, som idag står för 80 % av exporten, minskar idag sin sysselsättning i Sverige. Av landets företag är 94 % småföretag, varav ca 30 % vill växa och anställa fler.

Sverige är ett innovationsland. Men alltför sällan leder innovationerna till tillväxt på hemmaplan. Två svenska succéer är Spotify och Skype, som båda tillhör de globala vinnarna i informationsekonomin, men som vidareutvecklats utomlands. En ny generation solceller som utvecklats i Uppsala tillverkas nu i Tyskland, för att nämna några exempel. Bilden av Sverige som ett innovativt land, men med dåliga förutsättningar för att kommersialisera innovationer bekräftades bl.a. av Volvos koncernchef Leif Johansson på ett seminarium 2011.

Detta är ”den svenska paradoxen”. Det görs många upptäckter, inte minst som ett resultat av omfattande satsningar på FoU, men de omsätts alltför sällan i kommersiell verksamhet. Bland de förklaringar som brukar framhållas är det privata riskkapitalets riskaversion gentemot innovationsföretag. Det är alltför få riskkapitalbolag som är specialiserade på uppstartsverksamhet. Ytterligare förklaringar har att göra med bristen på offentligt stöd i ett såddskede. Även i ett land med väsentligt lägre skatter och större misstro mot offentliga stöd som USA är det offentliga stödet till små innovationsföretag avsevärt större än i Sverige. En tredje förklaring kan ha att göra med svaga skattemässiga incitament att investera i små innovationsföretag.

Ett viktigt led i den statliga innovationsstrategin är därför att ytterligare underlätta för privat riskkapital och ytterligare stärka det offentliga riskkapitalet i ett såddskede. Detta kan t.ex. ske genom införande av ett riskkapitalavdrag, som minskar risken för privata investerare, branschvisa eller regionalt orienterade fonder i samverkan med näringslivet med ett tydligt uppdrag att finansiera såddkapital och genom förbättrade villkor för företag att göra avdrag för egna investeringar i FoU. Regeringen bör i det fortsatta arbetet med innovationsstrategin beakta dessa och andra aspekter på riskkapitalförsörjningen i småföretag.

En stor del av innovationsarbetet sker idag i de allra minsta företagen, mikroföretagen, med mindre än tio anställda och mindre än 20 miljoner kronor i omsättning. Samtidigt är det ofta dessa företag som har de minsta förutsättningarna att finna kompletterande finansiering, t.ex. genom statliga eller EU-finansierade innovationsprogram, då resurserna sällan räcker till för att avsätta tid åt att leta efter program och försöka uppfylla de villkor som är förknippade med dessa.

Det är därför angeläget att innovationsstrategin inkluderar en tydlig strategi för att inkludera mikroföretagen, både genom finansieringsformerna och genom rådgivning och kunskapsöverföring för att göra det möjligt för mikroföretagen att lättare finna finansieringen och uppfylla de villkor som denna kan vara förknippad med. Regeringen bör därför i det fortsatta arbetet med innovationsstrategin särskilt beakta mikroföretagens betydelse, finansieringsbehov och kunskapsbehov.

Stockholm den 5 oktober 2011

Per Åsling (C)

Annika Qarlsson (C)