Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om det regionala utvecklingsanslaget 1:1.
Inom statens utgiftsområde 19 Regional tillväxt, finns anslaget 1:1 som ska användas till ”regionala tillväxtåtgärder”. Dessa medel förfogar dels staten själv över (regeringen och Tillväxtverket), dels länsstyrelser och regionala samverkansorgan. Förenklat kan därför anslaget 1:1 sägas vara länsstyrelsernas och de regionala samverkansorganens ”betalning” för arbetet med regional tillväxt.
Sedan lång tid tillbaka finns det ett existerande fördelningssystem till länsstyrelserna och numera även regionerna. Systemet i sig är inte konsekvent och varje län får olika högt anslag per invånare. Beräknings- och bedömningsgrunderna är för en utomstående omöjliga att överblicka.
Medlen kan användas till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken, men även till andra former av tillväxtfrämjande åtgärder, såsom företagsstöd, stöd till kommersiell service, såddfinansiering, sysselsättningsbidrag. För projektmedel finns två huvudprinciper – inga medel får ges till ordinarie verksamhet och anslaget får finansiera max 50 % av ett projekts budget. Som grund för denna verksamhet ligger också prioriteringarna inom den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning samt länens regionala utvecklingsprogram eller motsvarande.
En översyn av anslaget 1:1 bör göras så att länen och regionerna har samma förutsättningar att arbeta med regional utveckling och samfinansiering. Systemet bör också präglas av transparens vad gäller fördelningsnycklar etc. Kronobergs län går för närvarande miste om både EU-finansiering och nationell finansiering eftersom anslaget har effekt på hur stor uppväxling med andra medel som är möjlig. Samverkan med andra regioner försvåras på grund av olika ekonomiska förutsättningar. Nationella myndigheter ser inte heller Kronoberg som intressant samarbetspartner eftersom medfinansiering för olika satsningar saknas.