Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att låta delar av vattenkraftens överskott stanna i Norrland.
Norr om Dalälven finns stora naturtillgångar som kommer hela Sverige till del. Inte minst vattenkraften spelar en avgörande roll för hela Sveriges elförsörjning. Det vore rimligt och önskvärt att en större del av dessa naturtillgångar och resurser stannar i Norrland.
Staten skulle kunna bidra till att utveckla norra Sverige genom att, som ägare till Vattenfall, placera huvudkontoret utanför Stockholm. Ledningen för statliga Vattenfall borde göra detta på kommersiella grunder utan politisk styrning. I många avseenden är Stockholm en plats som är direkt olämplig för ett huvudkontor, om man bortser från eventuella personliga vinster som kan finnas för ledningen.
Utanför Stockholm finns mycket goda kommunikationer med omvärlden och tidsskillnaden från södra delarna av Stockholm till Arlanda jämfört med att åka från Luleå, Östersund, Umeå eller Sundsvall med flyg eller från Gävle med tåg är marginell.
Det finns mycket stora möjligheter att rekrytera lojala och kompetenta medarbetare utanför Stockholm och det är ett viktigt skäl till att placera verksamheter där. Det förekommer sällan omfattande trafikstörningar och boendepriserna för medarbetarna är väsentligt lägre utanför Stockholm.
Som ägare av Vattenfall borde staten överväga att låta bolaget ha sitt huvudkontor nära sina produktionsenheter. Vidare borde delar av vinsterna från vattenkraften kunna användas till att bidra till att hela Sverige ges förutsättningar att utvecklas. Detta kan ske genom att Vattenfall ges ett kommersiellt uppdrag att exempelvis samverka med universitet och högskolor i Norrland med syfte att utveckla nya energikällor. Man kan även tänka sig att en viss ekonomisk del av varje producerad kilowatt får stanna i respektive län och gå till insatser för att utveckla entreprenörskap i skolan och infrastrukturen i den egna regionen.
Ibland, inte minst när det kommunala skatteutjämningssystemet diskuteras och debatteras, kan man utifrån ett Stockholmsperspektiv påstå att Norrland är ”tärande” i förhållande till Stockholm. Utan naturtillgångarna i norr så skulle Mälardalen vara betydligt fattigare. En av anledningarna är att produktionsanläggningarna finns i Norrland medan huvudkontorsfunktioner och staber med de höga tjänstemännen finns i Mälardalen och Stockholm.
Regeringen bör överväga att låta statliga företags huvudkontor och verksledningar lokaliseras utanför Stockholm och en del av vattenkraftens resurser stanna i Norrland där de produceras för att bidra till att utveckla hela Sverige.