Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om samordning av näringslivets uppgiftslämnande till myndigheter.
Företagens regelbörda utgör en såväl ekonomisk som arbetsam belastning på det svenska näringslivet. Enligt Näringslivets regelnämnd hade företagen i Sverige år 2008 att följa upp emot 1 200 lagar, 2 200 förordningar och 8 100 föreskrifter och allmänna råd. En annan betungande del av företagens administrativa börda är de många uppgifter som ska lämnas till ett stort antal svenska myndigheter.
Miljöpartiet de gröna har länge lyft fram behovet av regelförenklingar. Lika viktigt är det att förenkla inlämningen av uppgifter till myndigheter och förhindra att företagen tvingas lämna in samma uppgift flera gånger bara för att de efterfrågas av olika myndigheter vid olika tillfällen.
Bolagsverket fick i september 2008 ett uppdrag av regeringen att utarbeta ett förslag till att minska företagens uppgiftslämnande till statliga myndigheter. Verket avlämnade i april 2009 sin rapport Förslag till minskat uppgiftslämnande för företag (AD 62-1047/2008). Bolagsverket har bland annat kartlagt uppgiftslämnandet i andra länder, såsom Norge, Danmark, Nederländerna och Estland.
I rapporten föreslog Boverket inrättande av ett samordningsorgan, en uppgiftskravsinspektion med uppgift att besluta om åtgärder som innebär att företagens uppgiftslämnande förenklas och begränsas bland annat genom återanvändning av redan insamlad information. Till stöd för detta arbete föreslog Bolagsverket att det också ska föras ett referensregister över näringslivets uppgiftslämnande innehållande så kallad referensinformation om myndigheternas befintliga uppgiftskrav och den information som myndigheterna därmed samlar in.
Regeringen har vid ett flertal tillfällen gett uttryck för att man vill förenkla och minska företagens uppgiftslämnande till statliga myndigheter bland annat genom att hanteringen av uppgifter samordnas. Några konkreta förslag har vi dock inte sett till. Det kan konstateras att samordningen mellan myndigheterna vid inhämtande av uppgifter från företagen fortfarande är mycket begränsad. Detta är inte effektivt och leder till onödigt dubbelarbete hos den som måste fylla i blanketterna men också för staten eftersom flera statstjänstemän tvingas arbeta med att få in samma eller snarlika uppgifter från företagen.
Genom inrättande av en samordnad informationsinhämtning kan den administrativa bördan för företagen minska, företagen få en väg in till myndigheterna, uppgiftsinlämningen förenklas och även statens hantering av väsentlig information effektiviseras. Ytterligare en fördel är att risken för att företagen oavsiktligt missar informationskrav från myndigheter och därmed belastas med onödiga avgifter minskar.