Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att främja införandet av Iso 26000 i statliga myndigheter och bolag.
Vi talar ofta om Corporate Social Responsibility när det handlar om hur våra företag ska bete sig utomlands. Åsikterna om huruvida det räcker med icke-bindande rekommendationer eller ej går isär. Helt överens är vi dock om att det är bättre med frivilliga åtaganden än inga åtaganden alls. Att företag med verksamhet i andra länder ska ta både socialt och miljömässigt ansvar är självklart.
Vi talar inte lika ofta om hur företag och organisationer ska bete sig här hemma. Under ett antal år har en internationell standard, ISO 26000, utarbetats och här hemma har redan ett antal aktörer börjat arbeta med standarden i sina egna verksamheter. ISO 26000 är en vägledning för socialt ansvarstagande som publicerades i november 2010 med svensk översättning. Standarden innehåller riktlinjer för hur arbetet med socialt ansvarstagande ska bedrivas.
Det var efter förslag från ISO:s konsumentorganisation, under en internationell ISO-konferens i Stockholm, som ISO:s medlemmar röstade positivt till framtagandet av en internationellt vägledande standard för socialt ansvarstagande. ISO valde SIS, Swedish Standards Institute, för att i samarbete med ABNT, Brazilian Association of Technical Standards, ta fram den nya standarden. Den första versionen av ISO 26000 lanserades i november 2010.
ISO 26000 har utvecklats i ett unikt projekt där experter plockats från en rad intressegrupper. Representanter från näringsliv, konsumentföreningar, ideella organisationer och myndigheter har alla gett förslag utifrån olika perspektiv.
ISO 26000 är inte en kravstandard, utan en vägledande standard med rekommendationer, och är därmed inte möjlig att certifiera sig mot. ISO 26000 är användbar både för organisationer som inte använder ledningssystem och för de som redan gör det, utan att i sig själv faktiskt vara ett ledningssystem.
Standarden innehåller sju grundprinciper som ska genomsyra det sociala ansvarsarbetet, och de kan ses som obligatoriska att behandla för de organisationer som ska tillämpa innehållet i ISO 26000.
Grundprinciper för socialt ansvarstagade:
ansvarsskyldighet
transparens
etiskt uppträdande
respekt för intressenterna
respekt för lagen
efterlevnad av internationella uppförandenormer
respekt för mänskliga rättigheter.
ISO 26000 innehåller även sju konkreta sakfrågor där varje företag eller organisation kan välja vilken eller vilka frågor de vill fokusera på.
Sakfrågor för socialt ansvarstagade:
organisationsstyrning
mänskliga rättigheter
arbetsvillkor
miljö
ansvarsfulla affärsmetoder
konsumentfrågor
lokal samhällsutveckling.
Syftet med ISO 26000 är
att bistå organisationer i arbetet med socialt ansvarstagande – och samtidigt respektera kulturella, sociala, miljömässiga och rättsliga skillnader länder emellan samt skillnader i ekonomisk utveckling
att ge praktisk vägledning i samband med det operativa arbetet inom socialt ansvarstagande, att identifiera och engagera intressenter och att förbättra trovärdigheten i mätningar och rapporteringar inom socialt ansvarstagande samt övrig SR-kommunikation
att påvisa prestanda inom socialt ansvarstagande
att öka förtroendet och uppskattningen för organisationer bland kunder och andra intressenter
att vara förenligt med redan befintliga dokument inom (C)SR, internationella överenskommelser och konventioner samt redan befintliga ISO-standarder (till exempel ISO 9000 och ISO 14000-serien)
inte att ersätta myndigheternas arbete med att hantera socialt ansvarstagande för organisationer
att främja gemensam terminologi på SR-området
att bredda kunskapen om socialt ansvarstagande.
Informationen ovan är hämtad från Wikipedia.
Under sommaren 2011 ordnades ett seminarium i Almedalen där bland annat offentliga myndigheter berättade om deras redan pågående arbete med att implementera den nya standarden. Det har också gjorts undersökningar bland medarbetare på olika arbetsplatser om hur man ser på frågan om socialt ansvarstagande. Den ena frågan handlade om huruvida man ville att den egna arbetsgivaren skulle jobba aktivt med socialt ansvarstagande. Hela 96 procent svarade att man ville det. 70 procent svarade ”Ja, absolut” och 26 procent svarade ”Ja, kanske”. I stort sett samma siffror blev det på frågan om huruvida man skulle känna stolthet om ens arbetsgivare jobbade aktivt med socialt ansvarstagande. På den frågan svarade 71 procent ”Ja, absolut” och 25 procent svarade ”Ja, kanske”, det vill säga totalt 96 procent positiva även på den frågan.
En standard som uppmuntrar till bättre agerande i både företag och organisationer och som dessutom upplevs som angelägen av medarbetare är väl värd att lyfta upp och göra mer känd. Företagen måste naturligtvis själva ta steget att implementera standarden om de vill. När det gäller statliga myndigheter och bolag kan vi själva påverka i högre grad och dessutom föregå med gott exempel genom att införa ISO 26000 i den statliga verksamheten.