Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av möjligheterna till återföring av medel från vattenkraften.
Exploateringen av vattenkraften har försämrat förutsättningarna för fiske, renskötsel, jord- och skogsbruk, liksom för turismen. De kommuner som bidrar med sina forsar till den gemensamma vattenkraftsproduktionen bör också få någon form av ersättning för att utveckla de bygder som berörs. Drygt 90 procent av Sveriges vattenkraft produceras i de sju skogslänen.
Norge har sedan länge ett system som ger vattenkraftskommunerna del av den värdetillväxt som uppstår i vattenkraftsproduktionen. Det systemet har stor betydelse i Norge för att hela landet ska leva och utvecklas.
Elproduktion från vattenkraft förorsakar intrång hos vattenkraftskommunerna och påverkar natur, miljö och näring. Konsekvenserna för landskap och organismer kring en utbyggd älv är stora. Vissa områden torrläggs medan andra däms över, forsar försvinner och det blir svårare för fiskar och andra djur att överleva. Sportfiske, turism, friluftsliv och förutsättningarna för att bedriva rennäring påverkas.
När stora dammar och regleringsmagasin byggs, innebär det också att stora landområden med jordbruksmark, skogar och ibland bebyggelse läggs under vatten. Reglering av älvar och floder får konsekvenser för fiskbeståndet. Idag är antalet arbetstillfällen vid kraftverken minimala eftersom driftövervakningen sköts från orter utanför vattenkraftskommunerna.
Då vattendomarna fastställdes värderades inte miljöintrång och konsekvenser av dessa jämfört med dagens värderingar. Värdet av de årliga bygdemedlen är mycket blygsam: 110 miljoner kr per år motsvarar omvandlat av den genomsnittliga vattenkraftproduktionen de senaste fem åren (65 TWh) endast 0,17 öre/KWh.
Här bör regeringen göra en översyn och återkomma till riksdagen med förslag på hur ett system med viss återföring kan se ut.
Medlen skall användas av berörda kommuner och regioner till regional utveckling och medverka till en positiv utveckling för näringslivet och nya jobb samt vara en del i en strategi för landsbygdens utveckling. Genom ett sådant system skapas uthållighet och förutsägbarhet, vilket ger underlag för långsiktiga och kloka beslut.