Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att främja tillväxten i Skaraborg.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att fortsätta att minska regelkrånglet för jordbruket.
Skaraborg är en stor del av Sveriges kornbod. Alliansregeringen utvecklar nu Matlandet Sverige. Skaraborg är då en viktig inspirationskälla eftersom vi har erfarenheten då produktion och förädling av mat är något vi länge bedrivit. Genom att ständigt utveckla jordbruket och livsmedelsindustrin i Sverige och Skaraborg kan vi stärka den ekonomiska tillväxten samt skapa fler arbetstillfällen.
I ett globalt perspektiv är det långsiktigt nödvändigt att åkermarken i Sverige används till kvalitativ livsmedelsproduktion samt tillkommande energigröda. Möjligheten som finns inom jordbruket att hjälpa till med energiförsörjningen behöver tas till vara. Det är nödvändigt att även långsiktiga miljöaspekter vägs in i jordbrukspolitiken. En övergång till miljövänliga brukningsmetoder skall främjas.
Jordbruket och dess förädlingsindustri har en central roll för sysselsättningen på landsbygden i Skaraborg. I Skaraborg är en stor del av befolkningen, cirka var femte person, sysselsatt med jord- och skogsbruk eller inom livsmedelsindustrin. Götene kommun är den kommun som har flest yrkesverksamma direkt eller indirekt kopplade till jordbruk och/eller livsmedelsförädling, nämligen 45 %. Skaraborg har även en stor fördel i sitt centrala läge för korta och miljövänliga transporter.
Skaraborg är ett av de mest livsmedelsintensiva områdena i Sverige med en blandning av stora internationella företag sida vid sida med små familjedrivna. Villkoren för företagande och jordbruk måste anpassas för att underlätta för båda typer av företag. Småföretagandet är väldigt viktigt för Skaraborgs tillväxt och det är av stor betydelse att små livsmedels- och jordbruksföretag i Skaraborg har goda förutsättningar för produktion, förädling och transport i regionen. Livsmedel som produceras och förädlas i samma område minskar miljöpåverkan i form av kortare transporter och gynnar närproducerad mat och därmed Skaraborgs bönder.
För att svenska jordbrukare skall kunna konkurrera på lika villkor med andra EU-länder är det av stor vikt att så långt som möjligt skapa likartade villkor för svenska jordbrukare i förhållande till jordbrukare i övriga EU. En analys bör sakligt kartlägga vilka förhållanden som råder gentemot omvärlden beträffande den svenska lantbrukarens ekonomiska konkurrenssituation i relation till lantbrukare i varje annat EU-land. Europeiska unionen utgör en gemensam marknad. Det är därför viktigt att det svenska jordbrukets konkurrenskraft stärks i detta sammanhang. Regeringen har genom ett målmedvetet regelförenklingsarbete, slopad skatt på handelsgödsel, sänkta egen- och arbetsgivaravgifter samt inte minst visionen om Matlandet Sverige, påbörjat detta arbete, och det är viktigt för Skaraborgs fortsatta utveckling att regeringen håller ett högt tryck på frågeställningarna.
Jord- och skogsbruket är en viktig förutsättning för en levande landsbygd, en landsbygd som i dag ger oss tusentals arbetstillfällen i livsmedels- och skogsindustri och andra serviceföretag. För att få en helhetsbild av jordbrukets betydelse och utveckling bör konsekvens- och lönsamhetsanalyser genomföras löpande. Dessa bör belysa jordbrukets betydelse för sysselsättning, försörjningsberedskap, bevarandet av det öppna landskapet, boende och service på landsbygd etc.
För att snabbt och effektivt kunna utreda konsekvenserna av jordbrukspolitiska beslut borde Sverige arbeta med ett prognosområde för att testa och utvärdera konsekvenserna för effekter för bl.a. den enskilda bonden. Skaraborgsområdet skulle vara ett mycket lämpligt område där de flesta landsbygdskaraktärer, utom ren fjällnatur, finns representerade.
Skaraborgsområdet innehåller allt från intensivt slättjordbruk till produktion i mindre skala i skogs- och mellanbygder. Där finns också en god representation av skogs-, sjö- och bergsområden samt naturreservaten i kulturlandskapet. Skaraborgs livsmedelsproduktion utgör cirka 10 procent av svenskt behov av baslivsmedel. I området finns de flesta förädlingsindustrier representerade som är direkt efterföljande till jordbrukets primärproduktion. Skara har en rad statliga institutioner för svenskt jordbruk och är ett centrum för jordbruksfrågor i Västra Götaland.
Genom att applicera produktionsvolymer, lönsamheter, sysselsättningsgrad, produktivitet m.m. hämtade från den skaraborgska landsbygden i en beräkningsmodell skulle man snabbt kunna göra verklighetsgrundade konsekvensanalyser av hur svensk landsbygd påverkas av förändringar i de politiska systemen. Denna typ av analyser skulle sannolikt uppfylla krav på snabbhet, kvalitet och låga kostnader.
Svenska företagare i allmänhet och svenska jordbruksföretagare i synnerhet är överbelastade med regleringar och informationskrav. Lantbrukarnas Riksförbund har presenterat ett bakgrundsmaterial som visar den regelbörda som jordbruket dras med inom ett antal områden.
För morotsodling gällde t.ex. följande: 14 regelverk inom jordbruksområdet, 15 regelverk inom miljöområdet, 13 informationskrav för grönsaksproduktion, 15 informationskrav för utsäde och 20 informationskrav inom miljöområdet. Ett annat exempel är mjölken som omfattades av 53 regelverk och 124 informationskrav, därav 50 regelverk inom jordbruksområdet, 3 regelverk inom miljöområdet, 71 informationskrav för djurhållning, 26 informationskrav för foder, 20 informationskrav för seminverksamhet och 7 informationskrav för miljöområdet. Det är en ansenlig börda.
Jordbruksdepartementet, numera Landsbygdsdepartementet, arbetade intensivt med att minska regelbördan under förra mandatperioden och var det departement i regeringen som minskade regelkostnaderna mest. Totalt sänktes regelbördan på livsmedelsområdet med 3 miljarder kronor. Man kom långt men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Detta gäller samtliga departement i regeringen. Arbetet inom jordbrukssektorn behöver särskilt lyftas fram då jordbrukare ofta är småföretagare och tvingas att själva hantera pappersarbetet efter att den redan långa dagen bland djuren eller ute på åkern eller i skogen är klar. En jordbruksföretagare skall ägna sin tid åt att arbeta med djuren eller på åkrarna – inte fastna i pappersarbete. För att ge dessa företag bättre möjlighet att växa och anställa måste man minska på byråkratin. Nu gäller det att vi gör slag i saken.
Sverige behöver fler jobb – inte färre. En avbyråkratisering av de gröna näringarna skulle frigöra ytterligare resurser till ökad tillväxt och fler jobb.