Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behov av att se över mål för avfallsåtervinning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behov av en strategi för att minska avfallet i form av fullgoda livsmedelsprodukter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behov av att åstadkomma mer återbruk och återvinning av textilier.
Konsumtionen i samhället ökar, liksom avfallsmängderna. Med tanke på att naturresurserna är begränsade, att klimatet förändras och att efterfrågan på råvaror ökar är det viktigt att ta tillvara avfallet. Genom återvinning kan vi skydda hälsa och miljö och spara energi och råvaror. I ett internationellt perspektiv är vi i Sverige bra på att återvinna. Vi är emellertid inte så bra att vi inte kan bli bättre.
Målen för insamling av förpackningar ges i förordningen (2006:1273) om producentansvar för förpackningar. Förordningen (1994:1205) om producentansvar för returpapper uttrycker målen för returpapper. När man går igenom uppfyllelsen av dessa mål ser man att vi når målen – i många fall med råge. Det enda undantaget är plast där vi är långt från målet.
Målet är att 60 procent av allt förpackningsavfall ska återvinnas från och med år 2009. Den totala återvinningen (material- och energiutnyttjande) för samtliga förpackningsslag för år 2008 låg på 81 procent. Vi har alltså nått en bra bit över det målet. När det gäller returpapper är målet att producenterna ska se till att 75 procent av de tidningar som konsumeras i Sverige ska samlas in. Enligt statistik från FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen) samlades 91 procent av alla tidningar in under år 2009. Även här når vi alltså långt över målet.
Värre är det ställt med plastförpackningar där återvinningsmålet är 70 procent, varav 30 procent ska vara materialutnyttjande. År 2009 återvanns enbart 30,8 procent av alla plastförpackningar på marknaden. Vi var alltså långt från att nå målet. Det är rimligt att anta att en stor del av plasten hamnar i hushållssoporna. När det gäller metallförpackningar nåddes målet om 70 procent år 2009, men inte år 2008.
År 2009 materialåtervanns 49 procent av hushållsavfallet, vilket motsvarar ungefär 236 kg per person. Därmed nådde vi nästan upp till miljökvalitetsmålet om att år 2010 återvinna 50 procent av hushållsavfallet
När det gäller matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker anger miljökvalitetsmålen att 35 procent ska återvinnas genom biologisk behandling. Återvinningen av matavfall ökar, men ligger runt 20 procent, vilket är långt från det uppsatta målet. I detta sammanhang är det värt att nämna att alltför stora mängder fullgoda livsmedelsprodukter idag blir till avfall. Vi måste hitta strategier för att undvika att denna typ av matavfall uppkommer. När väl matavfall uppstår ska det tillvaratas och återvinnas för att exempelvis användas till energi. På detta område kan vi också bli bättre.
Ett material som idag återvinns i mycket låg utsträckning är textil. Ungefär 8 kg textilier per person och år slängs i soporna. Det förekommer ingen materialåtervinning av textila material. Samtidigt bedöms textil vara bland de materialslag som har högst klimatpåverkan om man slår ihop utsläpp från produktion och avfallshantering. I framställningen används oftast stora mängder kemiska ämnen som kan vara hälso- och miljöfarliga.
Förbrukningen av textil ökar för varje år. Mål behövs för återbruk och återvinning av textilier. En översyn bör göras av hur producenterna kan ta större ansvar för kläder och andra hushållstextilier och hur samhället kan underlätta för konsumenterna att både minska och återvinna sitt textilavfall.
Sammanfattningsvis visar detta att det är dags att se över målen. Flera återvinningsmål behöver höjas för att leda till nya prestationer. På de områden där vi inte når uppsatta mål bör en analys genomföras för att kunna vidta åtgärder. Nya mål behöver tillkomma för nya materialslag. Detta skulle bidra till att Sverige blir ännu bättre på återvinning.