Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förbättra näringsvillkoren för svensk grisuppfödning.
Årligen föds drygt 100 000 grisar upp på Gotland, vilket gör produktionen till en viktig del av både livsmedelsindustrin och lantbruket där. De positiva värdena i förutsättningarna för produktion på ön gör att branschorganisationerna ser stor potential i produktionsutvecklingen.
Det europeiska regelverket gällande grisuppfödning närmar sig nu svenska djuromsorgsnivåer. Från årsskiftet 2013 kommer regelverket för fullspaltsgolv i slaktsvin- och smågrisstallar att skärpas genom nya mått som ska underlätta för grisarna att stå och gå. Dock kommer det att medföra större arbetsbelastning och ökade kostnader för grisuppfödarna, inte minst ur investeringssynpunkt.
Samtidigt kommer fullspaltsgolv till slaktsvin och smågrisar att förbjudas i hela EU vid halvårsskiftet 2015, något som i Sverige sedan länge redan förbjudet. Det är en åtgärd som förvisso ämnar uppnå mer lika konkurrensvillkor. Men det är av yttersta vikt att hindra framtida myndighetsbeslut som urholkar den svenska grisproduktionens konkurrenskraft. De svenska grisbönderna har under föreskriften öppenhet samt gott konsumentförtroende ålagts åtgärder som inneburit ökad arbetsbelastning för grisuppfödarna och kostnaderna, inklusive de för investeringar, har stigit. Vissa av dessa åtgärder har införts i samråd med näringen. Men då dagens lönsamhet är dålig inom branschen finns det helt enkelt inte mer utrymme för ytterligare pålagor för den svenska grisproduktionen.
Alliansregeringen har nu via Landsbygdsprogrammet uppmärksammat problemet och i budgeten för 2012 avsätts cirka 440 miljoner kronor de nästkommande fem åren i en särskild ”djurvälfärdspeng” där bland annat 30 miljoner kronor ingår som investeringsstöd för grisproducenter. Det är viktigt att de avsatta pengarna kommer till användning och tar de slut bör regeringen se över möjligheten att bidra med mer så att den svenska grisnäringen behåller konkurrenskraften.