Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om innehållsdeklaration av livsmedel i offentlig verksamhet.
I takt med att de ekologiska gränserna för människans aktiviteter blir allt mer ansträngda ökar kravet på olika verksamheter att redovisa och minimera sin negativa miljöpåverkan. Det borde även gälla livsmedel som serveras i offentliga verksamheter.
Livsmedel utgör en stor del av det fotavtryck varje människa lämnar efter sig på vår jord. Hur livsmedel produceras, var och med vilka tillsatser har betydelse inte enbart för miljön utan även för hälsan för den som i slutändan skall äta upp maten. Men man skall inte heller glömma att produktionsmetoderna i den globala arbetsfördelningen ibland kan vara mycket påfrestande och ohälsosamma för jordbruksarbetarna.
Det offentliga bör gå före säger vi ofta; vi politiker skall visa vägen. Visst finns det kommuner som är framåt, men på detta område menar jag att det nu är moget för lagstiftning om innehållsdeklarationer för mat som används i offentliga verksamheter.
Jag vill inte hävda att jag är en sådan expert att jag skulle kunna peka ut alla detaljer som en sådan deklaration skall innehålla men jag är övertygad om att förutom en klassning enligt några vedertagna klassningssystem som nått stor spridning bör en sådan deklaration kompletteras med information om ursprungsland, förädlingsland, förpackningsland och infrysningsland.
Riksdagen bör enligt min mening ge regeringen till känna som sin uppfattning att tiden är mogen för ett initiativ till en lagstiftning för innehållsdeklaration av livsmedel i offentlig verksamhet.