Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en fortsatt utveckling av miljöarbetet i Östersjön, både nationellt och tillsammans med våra grannländer runt Östersjön.
Östersjön är en del av vårt ekologiska kulturarv och ligger de flesta svenskar nära om hjärtat. En ren och levande havsmiljö är ett oerhört viktigt miljömål i sig själv. Men Östersjöns tillstånd har flera dimensioner än det rent miljömässiga. Östersjöns tillstånd utmanar även en hel del av våra närmaste näringar – turismen och fisket för att nämna två uppenbara exempel. Om vi vill ha en levande svensk fiskerinäring som inte bara skapar viktiga arbetstillfällen utan även befäster en stolt gammal kultur i Sveriges kustområden, måste vi gemensamt med så många parter som möjligt skapa en långsiktigt hållbar utveckling för vårt närmaste hav.
Miljömålsarbetet – det vill säga arbetet med att nå de av riksdagen fastslagna 16 miljökvalitetsmålen – utgör en viktig förutsättning för detta arbete. Det krävs ett hårt och målmedvetet arbete för att förverkliga dem. Det går inte att åstadkomma detta från en dag till en annan. De beslut vi fattar idag ger resultat först om några år. Det är också därför som Sverige de senaste åren, som biståndsinsatser, byggt flera stora reningsverk i de baltiska länderna. Det ger positiva resultat. Samarbete är således nyckeln till framgång. Bara gemensamt och tillsammans med våra grannländer runt Östersjön kan vi skapa en läkning av vårt sargade hav på sikt – såväl för fiskare och turistvärdar i kustområdena som för våra barn och barnbarn. De måste få chansen att fiska i våra vatten precis som vi fick när vi var barn.
Tillväxten i Sverige är starkt kopplad till exportindustrin. Ökar den svenska exporten ökar också antalet jobb i Sverige. En utvecklad handel ställer stora krav på en väl utbyggd och hållbar infrastruktur. Med EU:s stöd genomförs stora infrastruktursatsningar på andra sidan Östersjön. Den nordsydliga transportkorridoren från hamnstäderna Gdynia och Gdansk i norra Polen och den östvästliga transportkorridoren från Klaipeda i Litauen är tydliga exempel på detta. Om svenska exportföretag ska få möjlighet att växa i den takt som efterfrågan på deras varor ökar på andra sidan Östersjön måste den svenska infrastrukturen i nordsydlig och östvästlig riktning förbättras. I Östersjöstrategins handlingsplan saknas dock kopplingen mellan den nordiska triangeln och den nordsydliga transportkorridoren genom Polen.
Därför vill vi förorda att stor kraft läggs vid att fortsätta utvecklingen i den ovannämnda inriktningen. Arbetet måste präglas av demokrati och samarbete, varför kontakterna och dialogen med EU och grannländerna runt Östersjön kontinuerligt måste utökas och förstärkas. Arbetet för att rädda Östersjön kommer att ta lång tid och måste få kontinuerlig prioritet av den nu sittande regeringen.