Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en nationell livsmedelsstrategi.
Svensk produktion av livsmedel har under senare år minskat i såväl volym som värde. Importen ökar ständigt och utgör numera mer än hälften av den mat som konsumeras i Sverige trots att svenska konsumenter i större utsträckning efterfrågar närproducerade livsmedel.
Larmrapporter kommer om att svenskt jordbruk är under stark press med ett stigande antal jordbrukare som tvingas lägga ner sin verksamhet, särskilt tufft är det för de svenska mjölk- och grisproducenterna.
Fortsätter produktionen att minska i nuvarande takt kommer detta att få konsekvenser för livsmedelsindustrin och för landsbygden. För närvarande utgör jobben som har de gröna näringarna som sin bas ca 10 procent av alla arbetstillfällen i Sverige.
Den nuvarande trenden med en ökad import kan vara en farlig väg att gå. Med en ökande befolkning globalt sätts allt större press på den globala livsmedelsproduktionen, och tillgång till billiga importerade livsmedel kanske inte finns framöver. Klimatförändringarna gör också att förutsättningarna för livsmedelsproduktion kommer att förändras.
Genom en satsning på livsmedelsproduktionen i Sverige stärker man den svenska landsbygden. Det ger öppna landskap och kollektiva nyttigheter till gagn och glädje för medborgarna och skapar på sikt ytterligare tillväxt och ger fler arbetstillfällen i hela landet. Landsbygden producerar både livsmedel, bioenergi, bränsle – biologisk mångfald som kommer att vara en viktig grund för framtidens levnadsvillkor.
Att överlåta en så viktig sektor som livsmedelsproduktionen enbart till marknaden är inte hållbart i längden. Politiken måste ta ett helhetsansvar och helhetsgrepp. Vi behöver en långsiktigt nationell samlad livsmedelstrategi och en livsmedelsvision som handlar om hur, var och till vad man ska använda våra naturresurser till. Vi kan dra lärdom av hur man utarbetat en sådan i t.ex. Storbritannien och Danmark.
I en ny samlad livsmedelsstrategi bör det ingå rådgivning till producenter och bättre information till konsumenter om att äta hälsosamt och säsongsmässigt. I en sådan strategi bör också finnas mål för hur man kan arbeta för bättre måltider i skolor, sjukhus och äldreomsorgen enligt principen om säsong, kort transportsträcka och livsmedel fria från onyttiga tillsatser. Och denna strategi ska utarbetas brett tillsammans med berörda branscher, organisationer och myndigheter.