Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten bör koncentrera digitaliseringen av fotografiskt material till den verksamhet man redan har i Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att omvandla lönebidraget till ett öronmärkt anslag som täcker den faktiska lönekostnaden.
Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna drivs inom ramen för ett med staten upprättat avtal. Huvudsaklig finansiering kommer från staten, men också från andra som anslår medel och medel som uppkommer från den egna verksamheten.
Stiftelsens ändamål är att bedriva vård och konservering av museiföremål, böcker och arkivalier samt digitalisering av fotografiskt material och dokument.
Stiftelsen har fyra särskilt utpekade verksamhetsområden. Den ska bedriva arkeologisk metallkonservering samt papperskonservering och erforderlig bokbinderiverksamhet. Den ska medverka i vården och digitaliseringen av de centrala kulturarvsinstitutionernas samlingar. Vidare ska stiftelsen samarbeta och samråda med museer, bibliotek, arkiv, statliga och kommunala myndigheter, kulturinstitutioner, organisationer och enskilda som är verksamma inom det egna verksamhetsområdet. Stiftelsen ska sörja för metodutveckling och vidareutbildning inom verksamhetsområdet.
För tre år sedan gjorde koordinatorn Christina von Arbin på kulturminister Lena Adelsohn Liljeroths uppdrag en utvärdering av verksamheterna vid Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna, Grängesberg och Strömsund. Utvärderingen utmynnade i förslag på att lägga ned verksamheterna i Grängesberg och Strömsund och att kommunalisera verksamheten i Kiruna. Resultatet blev emellertid oförändrad organisationsform av verksamheten i Kiruna. Den kunde inte kommunaliseras. Däremot lades verksamheterna ned under 2009 i Grängesberg och Strömsund.
2011 återkommer kulturministern med nytt försök att genomföra de förändringar som regeringen inte lyckades med för tre år sedan. Det nya förslaget ompaketeras till en arbetsmarknadssatsning som kallas för Kulturarvslyftet och som enligt kulturministern kommer att innebära ett tusental tillfälliga arbetsplatser under tre år.
Satsningen ska ledas av kvalificerade handledare hos offentliga och privata kulturinstitutioner. Riksantikvarieämbetet får nästa år, 2012, en summa på 74 miljoner kronor att fördela till dem som söker bidrag för att kunna anställa handledare.
Regeringen beräknar att totalt under treårsperioden avsätta 270 miljoner kronor till Riksantikvarieämbetet för denna arbetsmarknadssatsning. Målgruppen för satsningen är personer som har en särskilt svag förankring på arbetsmarknaden på grund av att de blivit utförsäkrade och som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.
I sitt informationsmaterial skriver regeringen att stödet ska gå till insatser för kunskapsuppbyggnad, vård och tillgängliggörande. Det kan till exempel handla om att digitalisera samlingar och arkivmaterial eller om att restaurera kulturmiljöer.
Riksarkivet har utsetts till samordningssekretariat kring digitalisering av kulturarvet. Det finns en koppling till arbetsmarknadssatsningen Kulturarvslyftet som förväntas ge ”aktörer inom kulturarvsområdet stora möjligheter att genomföra nödvändiga och efterfrågade insatser för att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra samlingar, arkiv och bibliotek” och Riksarkivets samordningsinsatser.
Verksamheten, Kulturarvs-IT, som bedrivs av Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna är ett utmärkt exempel på att det går att utföra ett kvalitativt arbete när man kombinerar arbetsmarknads- och kulturpolitik. Samtidigt är det viktigt att framhålla att viss verksamhet kräver speciell kompetens; exempelvis till konserveringsverksamheten krävs det konservatorsexamen för att få en anställning vid SFMV.
Staten har idag en väl fungerande verksamhet i Kiruna med mycket stort kunnande i digitaliseringen av fotografiskt material. Behovet av digitalisering inom detta område är mycket stort och vid SFMV finns stor kunskap och lång erfarenhet att bygga vidare på. Det finns jämförelsevis ingen verksamhet idag i landet med motsvarande kapacitet inom området fotografiskt material. Det är därför av stor vikt att staten kraftsamlar och koncentrerar digitaliseringen av fotografiskt material till den verksamhet man redan har, dvs. på SFMV. På så sätt kommer denna verksamhet komplettera den verksamhet som finns för dokumentskanning i Fränsta och staten får därmed ut maximalt av satsade resurser. Detta bör ges regeringen till känna.
Mot bakgrund av regeringens stora arbetsmarknadssatsning på Kulturarvslyftet vore det läge för att utveckla SFMV:s samverkan mellan kultur- och arbetsmarknadssatsningar när det gäller statens anslag och lönebidragssystemet. Det finns en skillnad mellan hur stort statens anslag är för personalen och vad Arbetsförmedlingen ersätter för de lönebidragsanställda som finns i verksamheten. Här finns en fortlöpande underfinansiering som tär på stiftelsens ekonomi. En konkret lösning på underfinansieringen är att omvandla lönebidraget till ett öronmärkt anslag som täcker de faktiska lönekostnaderna. Arbetsförmedlingen äger även i framtiden att anvisa personer ur gruppen funktionshindrade/arbetshandikappade till verksamheten på SFMV. Detta bör ges regeringen till känna.