Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att snarast vidta åtgärder för att få till stånd en kulturstadspark i Slaka-Lambohov.
Lambohovs säteri i Linköping är en av Sveriges bäst bevarade herrgårdsmiljöer från 1700-talet. Dess unika byggnader har varit lagskyddade som byggnadsminnesmärken sedan 1967. Säteriet ligger i hjärtat av en bygd med stora natur- och kulturvärden. Det är en värdekärna i riksintresset för kulturmiljö KE31. Trakten har varit bebodd i 10 000 år och här finns många fornminnen. Här har varit tingsplats, troligen ända sedan bronsåldern, fram till 1800-talet.
Området är en unik tillgång med stor potential att utvecklas till ett mångsidigt nationellt kulturreservat och turistmål av såväl nationellt som internationellt intresse. Även lokalt kan säteriet och dess omgivningar komma till mycket nytta och glädje. Området skulle kunna rymma en mångfald av olika verksamheter från kultur och hantverk till gröna näringar.
Sedan 1966 ägs säteriet av Linköpings kommun men drivs av en arrendator. Tidigare ägare har rätt att på livstid förfoga över fastigheten, med undantag för stallet. Kommunen styckade 2009 av en del av fastigheten med nio av de cirka femton byggnaderna, som sedan dess är utbjudet till försäljning.
När byggnadsminnesförklaringen trädde i kraft 1967 lovade kommunen ta ansvar för underhållet. Underhållet av byggnaderna är emellertid svårt eftersatt, även om begränsade akuta åtgärder vidtagits på senare år. Förfallet har i vissa fall gått mycket långt. Kommunen har exempelvis beslutat riva den delvis raserade ladugården, istället för att återställa den. Länsstyrelsen har riktat skarp kritik mot detta och påtalat att en rivning ”skulle skada riksintresset”.
Säteriet och dess omgivningar har fått stor uppmärksamhet från många håll. Inte minst finns ett omfattande engagemang i det lokala föreningslivet. Kulturkraft Slaka är en samlande beteckning för de ideella krafter som är intresserade av den rika kulturmiljön i Slaka-Lambohovstrakten. Man har föreslagit att området ska bli kulturstadspark. Där skulle ett rikt kulturliv kunna frodas. Lokala entreprenörer och föreningar skulle kunna driva servering, odling, försäljning, hantverk, evenemang, museiverksamhet, konferenser och undervisning – möjligheterna är många.
Flera stora bostadsområden finns på gång- och cykelavstånd. Det närbelägna universitetet är framstående inom utomhuspedagogik. Slottsparken och det omgivande ekbevuxna kulturlandskapet erbjuder fina ”utomhusklassrum” för såväl omgivande förskolor och skolor som för universitetet.
En blomstrande kulturstadspark skulle ge möjligheter för entreprenörer inom olika områden att förverkliga sina idéer och ge arbetstillfällen.
Eftersom det rör sig om ett riksintresse, är det rimligt att staten tar ansvar för att en kulturstadspark i Slaka-Lambohov som inkluderar riksintressets båda värdekärnor, säterimiljön och Slaka kyrkby, kommer till stånd. För att området ska kunna utvecklas och bli en tillgång för alla, krävs ett långsiktigt ägande. Att finna en förvaltningsform som ger alla berörda möjlighet att vara med och påverka är angeläget. Även intressen som inte har en röst, som kommande generationer och naturen, bör tillgodoses. Det så kallade stake-holder-tänkandet, att alla intressenter ska ha inflytande över det som berör dem, bör ligga till grund för förvaltningen av en kulturstadspark.
Regeringen bör snarast vidta åtgärder för att en kulturstadspark enligt ovan kommer till stånd. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna som sin mening.