Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att inrätta ett museum över den svenska demokratins framväxt i riksdagens lokaler alternativt i nära anslutning till desamma.
Den svenska demokratin har snart 100-årsjubileum. 1921 infördes allmän och lika rösträtt för alla i Sverige. Kampen för lika rösträtt hade pågått länge. Faktorer som kön och förmögenhet hade fram till dess utgjort grunden för rösträtten. Under 1800-talets senare del var det allt fler som krävde att få vara med och bestämma om landets framtid genom demokratiska val. Motståndet från dem som då innehade den politiska makten var stort men till slut röstade riksdagen igenom en lag som tillerkände såväl män som kvinnor rösträtt, oberoende av förmögenhet och status i samhället. Sverige blev därmed sista land i Norden att införa allmän och lika rösträtt.
Idag kan detta te sig som en självklarhet men då och då påminns vi om att det demokratiska styrelseskicket inte ska tas för givet. Miljarder människor runt om i världen förnekas fortfarande sina demokratiska rättigheter. Också i vår del av världen så utmanas ibland demokratin av extrema och våldsamma ideologier. Kampen för demokratin måste därför fortsätta föras. Det viktigaste inslaget i det arbetet handlar om öppenhet och kunskap om hur vi fått demokrati i Sverige.
Mot bakgrund av detta menar vi att det vore värdefullt att se över möjligheten att inrätta ett museum över demokratins framväxt i Sverige, i eller i nära anslutning till riksdagen.