Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att byggnadsminnesförklara radiobunkern.
Svensk radiohistoria börjar med radiobunkern i Boden, en radiostation som anlades 1914 av armén och som var avsedd för radiokommunikation inom Bodens fästning. År 1916 byggdes stationen ut och blev en för tiden kraftig betongbunker i två plan som skulle utgöra ett skydd mot dåtidens vapensystem. Ursprungligen skulle radiostationen säkerställa kontakterna mellan rikets ledning och Bodens fästning. Men den kom snabbt att spela andra viktiga roller. Under första världskriget var verksamheten omfattande med bland annat utväxling av ca 7 900 krigsfångetelegram. Efter kriget vart radiotrafik till och från fartyg en omfattande verksamhet liksom utväxling av telegram från Sveagruvan på Svalbard samt som sjöräddningscentral. Anropssignal var BODEN RADIO.
Den 12 juli 1921 skedde den första rundradiosändningen i Sverige härifrån, och den 1 januari 1925 övertog Radiotjänst AB ansvaret för radiosändningarna från radiobunkern. Den 1 januari 1975 upphörde all verksamhet från radiobunkern. Radiobunkern utgick ur krigsorganisationen 1985.
Radiobunkern är en historiskt mycket viktig del i svensk radiohistoria då den spelat så mångfasetterade roller under sin tid och inte minst för att det var där svensk rundradio började sändas och vidareutvecklas. I motsats till andra delar av Bodens fästning är inte radiobunkern byggnadsminnesförklarad. Den ägs av Fortifikationsverket som inte vill behålla ansvaret. Rivningshotet vilar över radiobunkern. Ideella krafter kämpar idag för att göra bunkern känd, bevara och rusta upp den. Bunkern kan utgöra en del i turistprojektet ”Bodens hemliga rum” och bli en viktig del i den allt betydelsefullare besöksnäringen i Norrbotten. Därför bör staten se över förutsättningarna för att byggnadsminnesförklara radiobunkern.