Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att avsätta ett årligt anslag för Sverigefinländarnas arkiv.
Sveriges riksdag beslöt 1999, mot bakgrund av Europarådets konvention, att erkänna sverigefinländare som en av flera nationella minoriteter i Sverige. I en andra konvention blev deras språk erkänt som ett av fem officiella minoritetsspråk i Sverige, med motiveringen att de har en historiskt förankrad hemortsrätt i Sverige.
Konventionerna medför olika skyldigheter för officiella myndigheter, bl.a. har SVT och SR skyldighet att sända program på deras språk och det skall beredas möjligheter till forsknings-, kultur- och litteraturstöd. Som en viktig del av att stödja och bevara minoritetsspråkens status är att stötta olika institutioner som arbetar med de frågorna. Ett exempel på en sådan verksamhet är Sverigefinländarnas arkiv.
Sverigefinländarnas arkiv grundades 1977 och har som uppgift att bevara dokument rörande sverigefinskt liv och verksamhet samt stödja och främja sverigefinsk kultur och forskning. Arkivet är idag ett nationellt minoritetsarkiv och medlem i Svenska Arkivsamfundet. Arkivmaterialet, dvs. dokument, bilder, filmband, ljudband, levnadsberättelser osv., finns idag i Riksarkivet Arningedepån och i Eskilstuna stadsarkiv. Arkivet främjar kultur och forskning i form av traditionskampanjer och fältarbete och står till tjänst med information och forskning. En viktig del av verksamheten är att producera utställningar och bedriva publiceringsverksamhet i samarbete med föreningar och företag.
Det svenska samhällets ekonomiska stöd har under alla år varit otillräckligt för att trygga arkivets finansiering, ändamålsändliga arkivlokaler eller anställningstryggheten till arkivets personal. Därför överlever de bara via olika projektbidrag och mycket tid går till att ansöka projektbidrag för arkivet.
Sverigefinländarnas arkiv har fått statligt stöd via Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv ända sedan 1977. Statligt stöd är otillräckligt för att täcka arkivets baskostnader vilka har bestått huvudsakligen av löner och hyror samt administrativa kostnader. Stödet för 2011 via Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv är 260 000 kronor. Sverigefinländarnas arkive behöver tre gånger mer än det stöd som Riksantikvarieämbetet brukar ge för att det ska kunna räcka till arkivets baskostnader. Eftersom arkivet är ett nationellt riksarkiv får den inte något som helst regionalt eller kommunalt stöd.
Sverigefinländarnas Delegation har tidigare föreslagit Sveriges regering ”att den svenska staten skall trygga grundfinansieringen för Sverigefinländarnas arkiv genom att tilldela det öronmärkta anslag”.
Riksdagen bör se över möjligheten att avsätta ett årligt anslag för Sverigefinländarnas arkiv.