Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa onlineknapp eller larmknapp på nätet för att motverka gromning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om gemensamma skyddsåtgärder inom EU.1
1 Yrkande 2 hänvisat till SoU.
Dagens unga växer upp med internet som ett självklart inslag i sin vardag. Allt mer av daglig kommunikation sker online och man kan numera umgås utan att vara i samma rum. Internet har öppnat dörrar och underlättar vårt vardagliga liv i stor utsträckning. Men i och med den här utvecklingen kommer även de negativa sidorna av it-revolutionen. Varje dag är miljontals ungdomar och barn i Europa ute på internet. Pedofiler är medvetna om detta och kan utnyttja denna situation för att hitta, locka till sig och utnyttja barn.
Det är inte önskvärt att stoppa it-utvecklingen. Det krävs istället sätt att skydda barn mot pedofiler på nätet. Lagstiftningen mot gromning är ett sådant välkommet verktyg. Upplysningskampanjer riktade till både unga och föräldrar är ett annat. Initiativ av enskilda, organisationer och företag växer fram. Tidningen Reader´s Digest har för sin del startat en kampanj för att försöka hitta en del av lösningen på problemet.
I Storbritannien finns ett system med en larmknapp online. Med ett klick på denna ikon ska barnen komma i direkt kontakt med specialutbildad polis om de känner sig hotade när de chattar med någon på nätet. Denna säkerhetsåtgärd finns där sedan fem år och har uppvisat goda resultat. CEOP (Child Exploitation and Online Protection) har enbart det senaste året tagit emot över 6 000 rapporter och fler än 400 av dem handlade om barn som någon försökte övertala att utföra någon sexuell handling. Ytterligare 135 handlade om att någon försökte ordna ett möte med ett barn i verkliga livet. De flesta som hör av sig är mellan elva och 16 år, men det har kommit rop på hjälp från barn som bara är sex år. Sedan starten 2006 har de uppgifter CEOP fått in via larmknappen resulterat i över 1 100 gripanden, och man har kunnat störa och spränga mer än 260 ”nätverk med högriskförövare”.
Facebook, som idag är världens största sociala forum, har för sina brittiska användare infört en larmknapp.
Vi menar att internetaktörerna i Sverige bör ha goda incitament att införa samma slag av skyddande åtgärder. Sverige bör också verka för att barn i hela Europa får tillgång till dem. Riksdagen behandlade under våren 2011 frågan om en europeisk agenda för barns rättigheter (KOM 2011-60). Syftet är att bekräfta det starka engagemanget från EU-institutioner och medlemsstater när det gäller att främja och skydda barns rättigheter i all relevant EU-politik. Där framgår bl a följande:
”Kommissionen pekar på att barn kan vara särskilt sårbara i förhållande till skadligt innehåll och beteende på Internet. Som exempel nämns bl.a. gromning. Kommissionen kommer att stödja medlemsstater och andra aktörer när det gäller att stärka de förebyggande insatserna och stärka barnens ställning och deltagande så att det blir möjligt att utnyttja onlinetekniken på bästa sätt och motverka bl.a. exponering för skadligt innehåll på Internet, särskilt genom programmet för ett säkrare Internet och samarbete med branschen genom självreglerande initiativ. Kommissionen kommer att utsträcka sin uppmaning att vidta åtgärder till bl.a. Internetleverantörer, forskare och barnskyddsorganisationer.”
Med så starka uttalanden från EU-kommissionen, med tekniken från bl a Storbritannien som bas, bör Sverige i olika lämpliga sammanhang arbeta för samma slag av skyddande åtgärder i hela EU.