Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om mer utbildning i entreprenörskap vid folkhögskolorna.
RUT (riksdagens utredningstjänst) har fått i uppdrag att undersöka hur folkhögskolorna arbetar med entreprenörskap och eget företagande. Folkhögskolorna utbildar många kulturarbetare som blir entreprenörer och startar eget, vilket är bra. Men hur väl förberedda blir de i sin utbildning för att starta och driva företag? Rapporten ifrån RUT visar att av landets 150 folkhögskolor har endast en handfull av dem en uttalad entreprenöriell inriktning.
Entreprenörskap är idag en viktig del både i gymnasieskolan och i samhällsdebatten. Här har folkhögskolorna en stor möjlighet genom sin folkbildningstradition att följa samhällets utveckling. En undersökning beställd av Folkbildningsrådets expertgrupp pekar på att många deltagare som gått utbildningar på folkhögskolor är nöjda med sina utbildningar. Man upplever att man har fått en ny chans att utvecklas som människa och att komma in på arbetsmarknaden. Men det saknas svar om man har fått inblick i det egna företagandet.
Ett gott exempel på hur man kan implementera entreprenörskap i utbildningen är den ideella organisationen Ung Företagsamhet (UF). Där arbetar man med entreprenörskap och företagsamhet i hela grundskolan och upp till gymnasiet. En ny forskningsrapport visar nu att den som deltagit i UF under gymnasietiden har 20 procents större sannolikhet att bli egenföretagare än befolkningen i övrigt. Man kan även se att under de 30 år som organisationen funnits har UF-företagarna skapat minst 120 000 jobb i Sverige och dragit in miljarder till statskassan varje år.
Det är viktigt att folkhögskolorna finns med i detta arbete och att man utvecklar kunskapen om att driva företag för alla, inte minst för dem som planerar att arbeta inom kulturområdet.
Detta är en viktig fråga för att utveckla stödet till fler företagare i hela landet.