Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utveckling av kreativa och kulturella näringar.
Inom ramen för handlingsplanen för kreativa och kulturella näringar har Näringsdepartementet till Tillväxtverket framfört att de vill få in förslag på nya aktiviteter och finansiering för utveckling av internationella perspektiv på kulturella och kreativa näringar. Näringsdepartementet har även öppnat för att ta emot ytterligare förslag om utvecklingsbehov för kreativa och kulturella näringar som inte ryms inom de deluppdrag som är beslutade för handlingsplanen.
Syftet med handlingsplanen är att skapa goda förutsättningar för entreprenörer samt potentiella och befintliga företagare inom kreativa näringar att utveckla sina affärsidéer och sitt företagande. I handlingsplanen framgår att de insatser som utformas ska utgå ifrån entreprenörernas behov och möjligheter. Vidare framhåller alliansregeringen att förbättrade förutsättningar för kulturskapare och entreprenörer inom kreativa näringar samt ökad samverkan med näringslivet kan bidra såväl till regioners tillväxt som till ökad svensk konkurrenskraft.
Handlingsplanen har skapats i samverkan med mellan närings- och kulturpolitiken, och eftersom handlingsplanens intentioner ska förverkligas behövs långsiktiga och hållbara strukturer.
Det finns många olika aktörer inom kulturområdet som har idéer, projekt och verksamhet som håller en hög konstnärlig kvalitet som bidrar till såväl regional tillväxt som ökad svensk konkurrenskraft. Problemet är att befintliga stödstrukturer i tillräckligt hög grad inte kan tillgodose dessa behov och möjligheter samt att det saknas tillräckligt med fria utvecklingsmedel. Det finns en mycket större potential att nyttja och utveckla förutsatt att det finns anpassade strukturer och avsatta medel.
Inom konsten och kulturen finns en mängd aktörer som bedriver högkvalitativ konstnärlig verksamhet på en delvis kommersiell marknad. Dessa aktörer är i många fall viktiga för den kvalitativa utvecklingen av kulturlivet, för konstnärernas möjlighet till inkomst och sysselsättning och bidrag till den ekonomiska tillväxten i Sverige. Statistik visar att detta ofta är kraftigt växande branscher som sysselsätter tusentals människor och indirekt genererar ytterligare ett stort antal arbetstillfällen, inte minst inom den växande marknaden för kulturturism, och att det är en viktig del av ekonomin i Europa.
För många av dessa aktörer är möjligheten att vara synliga och aktiva på en internationell marknad avgörande, då den inhemska marknaden är för liten. Dessa verksamheter är inte främst i behov av traditionella kulturbidrag, men det kan fortfarande finnas skäl att stödja delar av deras verksamhet genom särskilda insatser. Stöd för att öka möjligheten att agera på internationella marknader är ett sådant område.
Kulturexport är ett område som ofta hamnar mitt emellan kultur och näringslivsstöd. Det är viktigt för båda sektorer, men inom båda politikområdena saknas ofta kunskap om hur dessa branscher fungerar. I bland annat Danmark och Finland har närings-, utrikes- och kulturdepartementen gemensamt och var för sig uppmärksammat potentialen i stöd till kulturexport de senaste åren. I Finland avsätts t.ex. 228 miljoner euro inom ramen för regeringens utvecklingsprogram för kulturexport 2007–2011.
Med det ökade samrådet med den regionala nivån i ”Samverkansmodellen” där satsningar på de kreativa näringarna och entreprenörskap ofta har en framskjuten plats, kan ett internationellt kulturexportstöd förstärka och förmera dessa regionala satsningar.
Regeringen bör överväga möjligheten till att ett stöd till kulturexport inrättas inom ramen för arbetet med kreativa och kulturella näringar.