Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör utreda på vilket sätt de regleringar av partistöd som Sverige har ratificerat kan inarbetas i svensk lagstiftning.
Sverige har ett av världens mest generösa system för partistöd. Under 2007 uppgick det sammantagna stödet på lokal, regional och nationell nivå till drygt 1 miljard kronor. Jämfört med år 2000 handlar det om en ökning på cirka 40 procent.
Ett väl utbyggt partistöd hindrar emellertid inte att svenska politiska partier tar emot bidrag från både organisationer och privatpersoner. I utredningen Allmänhetens insyn i partiers och valkandidaters intäkter (SOU 2004:22) anges att det årligen handlar om många tiotals miljoner kronor.
Sverige är bundet av en lång rad regleringar gällande krav på redovisning av enskildas bidrag till politiska partier. De viktigaste har utarbetats inom EU och Europarådet. Det sistnämnda har också utgivit rekommendationer i ämnet. Bland annat vill Europarådet att varje land säkerställer att bidrag överstigande viss nivå redovisas offentligt.
Till skillnad från t.ex. våra grannländer Norge, Finland och Danmark har Sverige hittills valt frivilliga överenskommelser mellan de politiska partier som är representerade i riksdagen. Den viktigaste skillnaden blir att medan partifunktionärer i andra länder under straffansvar redovisar sina intäkter och donatorer saknar vi helt formella påföljder.
Sverige fick vid valet år 2010 fick ett nytt, åttonde riksdagsparti. Eftersom detta parti inte omfattas av den frivilliga överenskommelsen uppfyller vi nu än mindre de rekommendationer som givits av Europarådet. Den 1 april i år skärpte så Greco, Europarådets organ för korruptionsövervakning, sin kritik mot Sverige.
Regeringen bör skyndsamt utreda på vilket sätt som de av oss ratificerade regleringarna kan inarbetas i svensk lagstiftning. En grund för detta arbete bör vara den tidigare utredningen Allmänhetens insyn i partiers och valkandidaters intäkter (SOU 2004:22).