Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett utökat meddelarskydd.
I regeringsformen regleras yttrandefriheten. Den innebär att varje medborgare gentemot det allmänna ska kunna förmedla information och utrycka sina tankar, åsikter och känslor, i tal, skrift, bild eller på annat sätt.
Meddelarfriheten som kompletterar yttrandefriheten innebär att alla anställda inom offentlig verksamhet muntligen får lämna uppgifter till massmedier, i syfte att de ska publiceras. Denna rättighet gäller i viss utsträckning även sekretessbelagda handlingar. Förbud råder att efterforska källa samt att röja källa.
Meddelarfriheten kompletteras med förbud att efterforska källa, som innebär att arbetsgivaren inte får undersöka de anställdas kontakter med massmedier, samt förbud att röja källa, som innebär att massmedierna inte får avslöja källan om denna vill vara anonym. Även dessa bestämmelser regleras i tryckfrihetsförordningen.
Vi menar att det är värdefullt i en demokrati att värna de kontrollsystem som finns för att allmänheten ska få en god möjlighet att granska hur skattemedel används. Efterforskningsförbudet omfattar offentlig verksamhet och skyddar dess personal som till stor del utgörs av kvinnor. När offentlig verksamhet läggs ut (övertas, ”avknoppas”) till privata ägare bör personalen omfattas av meddelarskydd i form av att efterforskningsförbudet kvarstår.
Efterforskningsförbudet bör minst omfatta all verksamhet som drivs med skattemedel. Detta för att värna såväl vårt öppna och demokratiska samhälle som jämställdheten.