Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta Raoul Wallenberg-dag.
Nästa år, den 4 augusti, är det exakt 100 år sedan en av Sveriges verkligt stora hjältar föddes: Raoul Wallenberg.
Raoul Wallenberg räddade med fara för sitt eget liv tiotusentals judar från en säker död i nazisternas läger. Hans handlande slutade med att han kidnappades i Ungern och fördes till ett fängelse i Moskva, där han troligen utsattes för tortyr och kanske till sist avrättning.
Den kamp som Raoul Wallenberg utkämpade mot antisemitism är ingalunda avslutad, inte ens i Raouls hemland. Kanske kan de senaste årens beklagliga agerande av politiker och makthavare i Malmö påminna oss om detta, när en ny typ av antisemitism växer sig så stark att till och med politiker, som borde ha demokratins grund i ryggraden faller till föga.
EU-rapporten Manifestations of anti-Semitism in the European Union av Werner Bergmann och Juliane Wetzel från Centre of Research on Anti-Semitism hävdade att Sverige är ett av de EU-länder där antisemitismen ökar mest. Mikael Tossavainens rapport ”Det förnekade hatet”, visar att lärare på skolor i de svenska storstädernas förorter i dag rapporterar om öppet judehat bland arabiska och muslimska elever. Det kan ta sig uttryck i vägran att studera judendom, beundran inför Hitler eller förnekande av Förintelsen. Antijudiska åsikter förekommer även bland elever med till exempel högerextrema eller nazistiska sympatier.
Det finns många sätt för oss svenskar att uppmärksamma en av vår tids mest hjältemodiga medborgare. Här i Sverige avsätter vi vissa dagar för att uppmärksamma barnen, kvinnorna, miljön, FN etc. Vi anser att det vore på sin plats att också avsätta en dag för att hedra Raoul Wallenberg. Det kan vara en dag då vi aktualiserar kampen mot nazism, rasism och antisemitism. Det vore ett naturligt sätt att visa en senkommen uppskattning av en av de största svenska hjältarna under 1900-talet.