Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förändra vallagen.
Valet 2010 kom att sätta nytt ljus på det svenska valsystemet. Helt plötsligt blev vi varse om att systemet inte är felfritt. Runt om i Sverige rapporterades om tveksamheter i valproceduren, och på flera ställen var felen som begicks så allvarliga att omval krävdes. Marginalerna var mycket små i både Västra Götaland och Örebro, vilket gjorde att felen som begicks antas ha påverkat valresultatet. Kommunvalet i Örebro, nordöstra valkretsen, samt landstingsvalet i Västra Götaland fick därmed göras om.
Tyvärr dröjde det lång tid mellan valet och att Valprövningsnämndens kom fram till att besluta om ett omval. Dessutom kan man ifrågasätta om det val som sedan hölls var ett reellt omval. Det fanns flera orsaker att istället hävda att det var ett nyval:
Det var inte samma personer som röstade i det s.k. omvalet som i september 2010. En ny röstlängd upprättades och i den fanns personer som inte hade rösträtt 2010. Dessutom fanns det många som flyttat från valkretsen som inte fick rösta igen eftersom de i maj 2011 bodde i en annan valkrets.
Ett annat skäl att kalla valet för nyval är att det fanns ett nytt parti som deltog i valet maj 2011, som inte deltog 2010.
Många förändringar hann ske i vår omvärld, liksom i Sverige, under de åtta månader som gick mellan valen. Sverige hade sedan valet fått ett nytt politiskt läge. Detta skapar nya utgångspunkter och förutsättningar i ett omval.
Vallagen bör ses över så att Valprövningsnämnden tvingas agera snabbare när man identifierar problem med valprocedurer. Nämnden bör ha en given tidsgräns för sina beslut.
Dessutom bör ett omval verkligen vara ett omval – med samma röstlängd. Alternativa lösningar, som att t.ex. flytta mandat där sannolikheten för att det skulle tillfalla ett visst parti är stor, bör också diskuteras. Detta kan skapa ett mer legitimt, rättvist, och ekonomiskt försvarbart sätt att rätta till felaktigheter som begåtts.
Detta bör ges regeringen till känna.