Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en svensk minnesdag tillägnad Raoul Wallenbergs minne.
Regeringen har beslutat att under 2012 uppmärksamma att Raoul Wallenberg skulle ha fyllt 100 år. Det är glädjande och väsentligt att Raoul Wallenbergs gärning får denna uppmärksamhet, både i Sverige och utomlands. Raoul Wallenberg är en av historiens viktigaste svenskar. Som svensk diplomat i Budapest räddade han under slutet av andra världskriget uppemot 100 000 ungerska judar undan Förintelsen genom att utfärda tillfälliga svenska pass. Han arresterades av sovjetiska styrkor och placerades i det ökända Ljubljankafängelset i Sovjetunionen. Omständigheterna kring hans död och öde i sovjetiskt fängelse är oklara.
Den 5 oktober 1981 blev Raoul Wallenberg hedersmedborgare i USA, vilket enbart den brittiske premiärministern Winston Churchill blivit utsedd till före Wallenberg. I USA uppmärksammas därför i många delstater den 5 oktober som en officiell minnesdag för Wallenberg. Dagen symboliserar ett exceptionellt hjältemod och humanistiska principer som Wallenberg personifierade. Minnesdagar till Wallenbergs ära finns även i andra länder i världen som Kanada i Nordamerika och Argentina i Sydamerika.
I Sverige, hans hemland, finns ingen minnesdag. Det är hög tid att införa en sådan minnesdag också i Sverige. Detta för att hedra Raoul Wallenbergs insatser och också för att visa att vi i Sverige är stolta över det han åstadkom. Tyvärr uppmärksammas inte Raoul Wallenbergs gärningar så mycket i svensk skola och svenska läromedel. En minnesdag skulle ge möjligheter till ett årligt uppmärksammande där skolor med utgångspunkt från Raoul Wallenberg kan diskutera vad personligt ansvar och mod kan betyda i arbetet mot främlingsfientlighet och antisemitism.