Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att republik bör införas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att så länge som monarkin existerar som statsskick bör kungen fråntas sin roll som ordförande i Utrikesnämnden.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att så länge som monarkin existerar som statsskick bör utländska ambassadörer överlämna sina kreditivbrev hos talmannen eller utrikesministern.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att så länge som monarkin existerar som statsskick bör utrikesministern utfärda utnämningsbreven till svenska konsuler utomlands.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att så länge som monarkin existerar som statsskick bör statschefsrollen i förhållande till främmande makt utövas av talmannen eller statsministern.
Monarki är i ett principiellt perspektiv oförenlig med demokrati. Riksdagen bör därför besluta att förändra grundlagarna och därmed möjliggöra övergång till republikanskt statsskick. Sedan 1970-talet saknar förvisso monarken många formella maktbefogenheter genom att inte bidra till regeringsbildningen, inte vara formell överbefälhavare etc. Men viss makt finns kvar. I 1 kap. 1 § regeringsformen: ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket.” Detta är den politiska demokratins grundläggande princip. Men det finns ändå i våra grundlagar rester av icke-demokratiska principer och odemokratiska maktförhållanden. I 5 §: ”Konungen (...) är rikets statschef.” Denna position utses inte via demokratiska principer utan tillkommer ”manliga och kvinnliga efterkommande till kronprins Johan Baptist Julii, sedermera Konung Karl XIV Johans, avkomling i rätt nedstigande led …” (SO 1 §).
Kungen har också flera andra uppgifter utöver den formella uppgiften som statschef. Han är ordförande vid särskilda informationskonseljer med regeringen och vid den särskilda konselj i vilken regeringsskifte äger rum (5 kap. 1 § RF). Han förklarar riksmötet öppnat. Han är ordförande i Utrikesnämnden, där rikets förhållande till främmande makt avhandlas. Utländska ambassadörer överlämnar sina kreditivbrev till kungen. Kungen utfärdar utnämningsbreven till svenska konsuler utomlands. Kungen innehar dessutom den traditionella statschefsrollen i förhållande till främmande makt vid exempelvis statsbesök.
Det första argumentet mot monarkin är principiellt. I ett liberalt och demokratiskt samhälle ska alla offentliga poster i praktiken vara öppna för alla medborgare. Val ska stå i centrum vid tjänstebesättningar, inte släkttillhörighet.
Det andra argumentet bygger på insikten att vår monark och hans familj i kraft av sina ämbeten ännu innehar stor reell politisk makt, vilket kan bli avgörande vid svåra politiska och samhälleliga kriser.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.