Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skärpa straffen, framför allt gällande miniminivåerna, för våldsbrott som t.ex. mord, dråp, våldtäkt, grov våldtäkt, misshandel, grov misshandel, synnerligen grov misshandel och annan jämförlig brottslighet samt rån, narkotikabrott, inbrott och stöld.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att lagen med särskilda bestämmelser om unga bör reformeras för att endast inkludera personer som ännu inte har fyllt 18 år.
Straffnivåerna i Sverige idag är ofta löjeväckande låga. Brottslingar som begått våldtäkt, mord eller andra fruktansvärda handlingar kan ibland komma undan med några månader eller några få år i svenskt fängelse. Detta, menar vi, är inte i samklang med den allmänna rättsuppfattningen, ger inte offret och dess anhöriga upprättelse och verkar inte heller preventivt i någon större utsträckning. Här följer en kort lista över hur låga straff folk kan få i Sverige:
Man i Landskrona dömd för misshandel, våldtäkt, narkotikabrott och brott mot knivlagen. Under våldtäkten hotade han kvinnan, urinerade på henne och slog sönder hennes mobiltelefon. Mannen är tidigare dömd för misshandel. Dom: 1 år i fängelse.
I juni 2010 våldtogs en 80-årig försvarslös dement kvinna av en 35-årig man, anställd som vårdare. Brottet skedde den 20 juni på arbetstid. Natten till den 21 juni återkom han till sin arbetsplats, då ej på arbetstid, och försökte våldföra sig på kvinnan igen. Våldtäktsförsöket avbröts dock då nattpersonalen kom och knackade på dörren och gick in. Brottslingen dömdes för våldtäkt och försök till våldtäkt till fängelse i tre år och sex månader.
Listan kan göras lång på brott där brottslingen döms till alltför låga straff. En genomgång som Åklagarmyndigheten gjort, den största genomgången i sitt slag, visar att svenska domstolar ofta dömer ut straff i den nedre kanten av straffskalan.
Exempelvis konstaterades att straffen för samtliga brottstyper i snitt ligger i den nedre fjärdedelen av straffskalan. När det gäller grov kvinnofridskränkning, grov misshandel och olaga hot ligger runt 90 procent av domarna i den nedre fjärdedelen av straffskalan. I rapporten dras också slutsatserna att allt fler döms till fängelse men att straffen blir kortare, att kvinnor får lindrigare straff än män och att det inte spelar någon större roll för straffets längd om man dömts tidigare.
Denna situation är inte hållbar och visar tydligt att vi genom lagändringar måste omöjliggöra för domstolarna att på grund av praxis döma ut så låga straff. Sverigedemokraterna vill därmed se kraftiga straffskärpningar, inte minst gällande miniminivåerna för våldsbrott, och vill uppdra åt regeringen att se över straffskalorna för sådana brott, t.ex. mord, dråp, våldtäkt inklusive grov, rån inklusive grovt, misshandel inklusive grov och synnerligen grov samt narkotikabrott, tillgreppsbrott som inbrott och stöld, samt annan jämförlig brottslighet.
Det är även så att lagen om särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare måste reformeras. I Sverige idag blir en person myndig vid arton års ålder och i och med denna ålder ska han eller hon betraktas som fullt ansvarig för sina handlingar. Dock tar svensk lag ändå särskild hänsyn till personer som är över arton år men under tjugoett år gamla. Detta förhållningssätt är orimligt eftersom de som är över 18 år är myndiga och därmed ansvariga för sina handlingar, och därmed bör denna hänsyn upphöra.