Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över rättshjälpslagen så att den anpassas till dagens förhållanden när det gäller vårdnadstvister och liknande.
Gemensamt för rättsskyddet och rättshjälpen är att de är begränsade och ibland inte räcker till i mer komplicerade fall. Det förekommer exempelvis att den ena parten hamnar i underläge. Ofta drabbar detta kvinnor mer än män.
Rättsskyddet ska i första hand regleras av den egna försäkringen om man råkar in i en rättslig tvist och behöver ekonomisk hjälp. Skyddet ska täcka kostnader för juridiskt ombud i tvister som rör privatlivet. I många försäkringar ingår rättsskyddet automatiskt.
Utöver det finns rättshjälp som social skyddslagstiftning för att hjälpa den som inte kan få rättslig hjälp på annat sätt. Behövande kan få ekonomisk hjälp till delar av kostnaden i ärenden som inte går att klara inom rådgivningstiden på två timmar genom rättshjälpen. Ersättningen täcker då delar av kostnaden för advokat eller annan sakkunnig person. Maxgränsen är idag 260 000 kr per år.
För att få rättshjälp i familjeärenden krävs att det finns särskilda skäl. I normala fall får man inte rättshjälp vid äktenskapsskillnad. För att rättshjälp ska beviljas vid äktenskapsskillnad krävs det mer omfattande insatser av ett juridiskt ombud, eller att föräldrarna inte kommer överens om barns boende, vårdnad och umgänge.
Eftersom skyddet är villkorat innebär det att vårdnadstvister kan bli både utdragna och mer komplicerade om en av parterna inte anser sig ha ekonomiska möjligheter att anlita juridiskt ombud. Ytterst kan det innebära att den part som vill ha äktenskapsskillnad tvingas kvar i ett förhållande av ekonomiska skäl, vilket kan göra situationen ohållbar för både föräldrar och barn.
Därför är en översyn av rättshjälpslagen, så att den anpassas till dagens problem och behov, nödvändig.