Motion till riksdagen
2011/12:Ju357
av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)

Grovt narkotikabrott – kat


M394

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över gränsen för vilken mängd innehav av kat som ska betecknas som grovt narkotikabrott.

Motivering

Kat är blad som tuggas. Saliven sväljs och växterna spottas ut. En påverkad person får ökad puls och kroppstemperatur, höjt blodtryck och förstorade pupiller. Personen blir rastlös och orolig, och användandet kan innebära leverskador, sömnsvårigheter, depressioner och impotens. Kvinnor som tuggar kat riskerar att föda utvecklingshämmade barn.

Det är viktigt att starkt motverka detta. En blick på Tullverkets beslagsstatistik visar att situationen blir mer och mer allvarlig. Tullbeslagen ökade kraftigt till 10 ton under 2008, jämfört med 6,7 ton året innan. Det har sedan dess fortsatt att öka. Mellan januari och juni 2010 beslagtogs uppåt 9,2 ton. Det råder inget tvivel om att smugglingen fortsätter att öka.

Kat är färskvara och lindas in i bananblad för att inte torka ut. Drogen flygs in från Kenya och Etiopien till Amsterdam och Storbritannien, där kat klassas som lagliga grönsaker. Nederländska myndigheter tullar årligen 850 ton kat.

Narkotikabrott regleras i 1 § narkotikastrafflagen. För brott av normalgraden är straffet upp till tre års fängelse. Enligt 3 § samma lag är straffvärdet för grovt brott mellan två och tio års fängelse.

Att mängden kat som går under grovt narkotikabrott är så pass hög innebär att polisen har svaga befogenheter fram till den höga gränsen kan misstänkas. Rätten för polisen och tullen att använda tvångsmedel som husrannsakan, kroppsvisitering, hemlig teleavlyssning med mera är oftast beroende av vilket straff som brottet kan ge. De mest relevanta tvångsmedlen är följande:

Kroppsvisitering och kroppsbesiktning enligt 28 kap. 11–12 §§ rättegångsbalken (1942:740) är tillåtet vid utredning av alla brott som kan ge fängelse. Detsamma gäller enligt 28 kap. 1 § rättegångsbalken för husrannsakan hos den som är skäligen misstänkt för brottet. Fängelse kan ges för alla narkotikabrott, även för ringa sådana.

Hemlig teleövervakning innebär att man samlar in information om samtalet men inte tar del av samtalet eller meddelandets innehåll. Teleövervakning är tillåtet vid utredning av alla narkotikabrott enligt 27 kap. 19 § 2 rättegångsbalken som hänvisar till 1 § narkotikastrafflagen.

Hemlig teleavlyssning enligt 27 kap. 18 § rättegångsbalken får användas när det föreskrivna straffet är minst två års fängelse. Detsamma gäller hemlig kameraövervakning enligt 27 kap. 20 a §. Dessa är alltså tillåtna vid utredning av misstänkt grovt narkotikabrott.

Ifall mängden som krävs för vad som betecknas som grovt narkotikabrott skulle sänkas får polisen och tullen betydligt starkare befogenheter att på allvar stoppa smugglingen av kat.

Stockholm den 29 september 2011

Marietta de Pourbaix-Lundin (M)