Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att lösa problemen med tillämpningen av bestämmelsen om grov kvinnofridskränkning i syfte att stärka rättssäkerheten för kvinnor som misshandlats av närstående män.
Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem. År 2010 anmäldes över 30 000 fall av misshandel och över 4 000 våldtäkter mot kvinnor över 15 år (Brottsförebyggande rådet, Brå). En stor andel av misshandelsbrotten mot kvinnor begås av närstående män. Antalet anmälningar av misshandelsbrott mot kvinnor ökade med 34 procent 1999–2009. Anmälningarna fortsätter att öka för varje år. Detta beror på att kvinnors benägenhet att anmäla har ökat, men det finns även mycket som tyder på att det faktiska våldet mot kvinnor ökar (Diesen och Diesen, Övergrepp mot kvinnor och barn, 2009, Brå 2008:25). Mörkertalet beräknas vara mycket stort. Brå uppskattar att endast 20 procent av alla brott leder till polisanmälan (Brå 2008:25).
Kvinnor som lever i en relation med en våldsam man utsätts ofta för upprepad misshandel och kränkningar. Brottet grov kvinnofridskränkning infördes 1999 för att markera att upprepat och systematiskt våld är extra allvarligt. Brottet kan ge mellan sex månaders och sex års fängelse. Men brottsrubriceringen grov kvinnofridskränkning används i relativt sett låg grad av polis och åklagare. Få anmälda brott leder till åtal och en minoritet av åtalen till fällande dom. En rapport från Roks (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige) 2010 visar att det är svårt att få ett fall benämnt som grov kvinnofridskränkning trots att kvinnan blivit utsatt för långvariga och systematiska kränkningar. Polis och åklagare ställer även orimliga krav på att våldsutsatta kvinnor ska dokumentera varje enskild händelse genom att föra anteckningar eller kontakta sjukvård eller polis vid varje misshandelstillfälle. Det är främst grövre våld som leder till åtal, och i de fall domen blir fällande dömer rätten ofta ut ett straff i den nedre delen av straffskalan. Eftersom varje brottslig gärning som ingår i grov kvinnofridskränkning preskriberas särskilt kan vissa handlingar bli omöjliga att väcka åtal för redan efter två eller fem år. Dessutom är det vanligt att kvinnan polisanmäler mannen först efter att hon lämnat relationen. Då kan flera av brotten redan vara preskriberade när åtal väcks. Hanteringen av mäns upprepade våld mot närstående kvinnor leder till minskad rättssäkerhet.
Regeringen bör därför återkomma med förslag på lösning av problemen med tillämpningen av brottet grov kvinnofridskränkning. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.