Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stimulera kommuner och landsting att inrätta fler barnahus.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över sekretesslagstiftningen för samverkan mellan myndigheter i stödet till barn.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Socialstyrelsen i uppdrag att utarbeta riktlinjer för vilket stöd ett barnahus ska erbjuda och att verksamheten även ska omfatta barn som bevittnat våld och sexuella övergrepp.
Barnahus är en viktig förbättring av det svenska rättssystemet och initierades under den socialdemokratiska regeringen redan 2005. Tanken var och är fortfarande lika enkel. Barn som misstänks ha utsatts för våld och sexuella övergrepp ska kunna få hjälp av olika myndigheter på ett och samma ställe.
Nu sex år senare har mycket hunnit hända. Försöksverksamheten har övergått till mer permanenta verksamheter och fler barnahus tillkommer allt eftersom. Stödet till utsatta barn har förbättrats och barns ställning i rättsprocessen har stärkts. Men det blir också allt tydligare att det nu är hög tid att ta nästa steg, d.v.s. att förbättra formerna, att finslipa modellen och inte minst tydligare börja följa upp och utvärdera som en pågående process.
Det är dags för mer central samordning av barnahusen. Det finns ett stort behov av certifiering, kontinuerlig uppföljning och kvalitetssäkring om man ska nå och bibehålla en bra kvalitet på verksamheterna. Detta är något som såväl Barnahusutredningen som Rädda Barnen pekar på.
Från politiken behöver vi också bli tydligare: barnahus ska vara en verklighet i alla landets län och regioner och här bör regeringen ta sitt ansvar och stimulera till fler barnahus.
Samhällets skydd för barn som utsatts för våld och sexuella övergrepp måste fortsätta att förstärkas. Sekretessreglerna är fortfarande ett hinder för samverkan. Samverkan måste öka och riktlinjer för en svensk barnahusmodell behöver tas fram. Idag är skillnaderna på vad man erbjuder för stöd alltför stora. Även om fler och fler barnahus startat så varierar kvaliteten betänkligt. Många av dem erbjuder inte alls något krisstöd till barn eller föräldrar. Gemensamma kriterier kan vara ett sätt att införa minimikvaliteter i verksamheterna och på så sätt garantera barn likvärdiga resurser och likvärdigt bemötande oavsett var i landet de bor.
Genom myndigheternas samverkan inom barnahus behöver barnet inte berätta om det svåra onödigt många gånger och för olika människor. En person som är expert på att prata med barn samtalar med barnet. De andra myndigheterna kan följa samtalet via hörsnäcka och en tv-skärm. Myndigheterna kan ta ett bättre helhetsgrepp för insatser som ger barnet stöd, skydd och behandling. Barnahus ger också samlad kunskap och kompetens, där de vuxna i olika yrkesroller kan lära av varandra om vad som är ett bra bemötande av barn. Idag riktar sig verksamheten i huvudsak till barn som utsatts för våld och sexuella övergrepp. Nästa steg borde vara att verksamheten också erbjuds barn som bevittnat våld och övergrepp i nära relationer.