Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en nollvision för att minska våldet mot kvinnor i Sverige.
Trots att vi lever i Sverige, ett av världens mest jämställda länder, är mäns våld mot kvinnor ett stort problem. Oftast utövas våldet av någon som kvinnan har eller har haft en relation till, vilket leder till både ett fysiskt och ett psykiskt lidande. Kvinnans hela livssituation påverkas.
Anmälningarna om misshandel mot kvinnor ökar, mycket på grund av att fler anmäler, men även för att våldet faktiskt har ökat. Det finns ett stort mörkertal, uppemot 80 procent av våldet mot kvinnor i nära relationer kommer aldrig till polisens kännedom. Varje år avlider i genomsnitt 15–20 kvinnor på grund av dödligt våld och i de allra flesta fall begås dessa brott av en man som de har eller har haft en nära relation till.
År 2010 anmäldes 27 312 misshandelsbrott mot kvinnor som var 18 år eller äldre. Sedan början av 1990-talet har andelen kvinnor som uppger att de har utsatts för hot eller våld ökat. Av alla de utsatta är det fortfarande en alldeles för liten del som får samhällets skydd, hjälp och stöd, och det är bara ett fåtal av dem som utövar våldet som döms. Idag lever över 12 500 personer med skyddad identitet, de flesta kvinnor och barn. Trots att vi har kommit långt i arbetet, är det fortfarande så att det är den som är förföljd som måste ändra sitt liv. Kvinnor vittnar också om att de inte alltid tas på allvar av polis och socialtjänst. Fler misshandelsbrott än någonsin anmäls och ansökningar om besöksförbud har fördubblats.
Det är dock glädjande att regeringen under 2006–2010 satsat drygt 1 miljard kronor på att bekämpa mäns våld mot kvinnor. En nationell handlingsplan har upprättats som omfattar sex insatsområden och 56 åtgärder inom en mängd områden, exempelvis ökat skydd och stöd till våldsutsatta, stärkt förebyggande arbete, stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet, utbildning av 10 000 poliser i ämnet, utveckling av insatser riktade till våldsutövare, ökad samverkan och ökade kunskaper. Allt detta är bra åtgärder.
För att än tydligare arbeta mot kvinnovåldet i Sverige föreslår jag att man inför en nollvision mot mäns våld mot kvinnor i Sverige.