Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att höja straffsatsen för illegalt vapeninnehav.
Det finns ett stort antal illegala vapen i Sverige. Antalet skjutningar har ökat markant de senaste decennierna och bara under mars månad skedde sju skjutningar i Malmö. Exempelvis sköts flera skott genom ett lägenhetsfönster i Holma som hämnd för en tidigare krogmisshandel samma helg och flera män med utländsk bakgrund har beskjutits helt oprovocerat, vilket för tankarna till den så kallade lasermannen på 90-talet. Listan över brott där skjutvapen på olika sätt varit inblandade kan dessvärre göras mycket lång. Bara under år 2010 anmäldes närmre 1 000 brott med skjutvapen inblandade i Stockholm, Skåne och Västra Götaland enligt Brottsförebyggande rådet.
Enligt många poliser beväpnar sig de kriminella gängen och även andra för att skydda sig, och för alla som vill ha tag i ett vapen är det tyvärr inte särskilt svårt. I detta sammanhang påtalar poliser ofta att straffsatsen för vapenbrott är så låg att det inte avskräcker människor från att bära eller inneha ett dödligt vapen.
Vapenamnesti är ett sätt att minska antalet illegala vapen, men den grupp av människor som utnyttjar denna möjlighet är med stor sannolikhet inte de som figurerar i de våldsbrott där vapen används. Därför bör det parallellt med vapenamnestier också bli mycket mer kännbart att inneha illegala vapen. Förutom den rent avskräckande effekten underlättar det också polisens arbete då olika tvångsmedel oftare kan användas och de som döms åtminstone blir borta från gatan under en längre tid än vad som nu är fallet.