Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inrättande av en disciplinnämnd för Advokatsamfundet.
Advokatväsendet har reglerats i lag sedan rättegångsbalken (RB) infördes. Bestämmelserna rör bland annat frågor om vem som får antas som ledamot av samfundet, tystnadsplikt, former för bedrivande av advokatverksamhet och tillsyn över advokater. Huvudsyftet med regleringen är att i möjligaste mån säkerställa allmänhetens intresse av att kunna få rättsligt biträde av personer som har de nödvändiga kvalifikationerna. Advokatsamfundet har mot den bakgrunden getts en i viss mån offentligrättslig ställning och underkastats en viss kontroll.
I samfundets stadgar står att en advokat skall utöva sin verksamhet redbart och nitiskt utföra de uppdrag som anförtrotts honom och i allt iaktta god advokatsed. Vad som ligger i begreppet god advokatsed preciseras inte närmare i rättegångsbalken eller stadgarna. Tillsynen över advokatväsendet utövas närmast av Advokatsamfundets styrelse och består i väsentlig omfattning av den disciplinära verksamheten. Samfundets styrelse har utfärdat vägledande regler för god advokatsed som utgör en kodifiering av de yrkesetiska principer som utbildats under årens lopp. De etiska reglerna innehåller bl.a. en mera allmän etisk regel av innebörd att en advokat inte får främja orätt.
Om styrelsen anser att det inte är påkallat med en disciplinär åtgärd, avgör styrelsen själv ärendet. I annat fall hänskjuts ärendet till samfundets disciplinnämnd.
Advokaterna intar sedan länge en central ställning på det rättsliga området. De har också en särställning genom att medlemskapet i Advokatsamfundet ger dem vissa privilegier. Advokater har också tillagts vissa uppgifter som innefattar myndighetsutövning, t.ex. när det gäller konkursförvaltningen. Många advokaters verksamhet betalas också till en stor del av allmänna medel. Det gäller ersättning till biträden enligt rättshjälpslagen, målsägandebiträden och offentliga försvarare, samt i viss mån till konkursförvaltare. Det är således av stort allmänt intresse att kvaliteten på de tjänster advokaterna tillhandahåller är hög. Det är även viktigt att det finns tillräckliga garantier för att den som vänder sig till en advokat för att få rättslig hjälp får hjälp av någon som har de nödvändiga kvalifikationerna och som uppfyller de krav i etiskt hänseende som måste ställas på advokater. Att allmänheten har förtroende för advokatkårens kompetens och integritet är också av allra största betydelse. Därför bör en oberoende nämnd som granskar advokater inrättas.