Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att släckresursen ”flygande släckmaterial” bör rekvireras och koordineras på motsvarande sätt som annat tungt släckmaterial – dvs. inom ramen för den nationella SOS-organisationen.
I Sverige sker varje år ett stort antal skogs- och industribränder som dels bidrar till stora ekonomiska förluster för mark- och fastighetsägare, dels innebär påfrestningar på den kringliggande miljön samt fordrar stora samhälleliga resurser för bekämpning och begränsning.
En av de mest effektiva resurserna vid skogsbrandssläckning och brandbekämpning i stora industrianläggningar och fastigheter är de flygande släckresurserna. Dessa utgörs av flyg och helikoptrar som används till att släppa släckmedel från luften.
Dagens arbete och ansvarsfördelning med att bekämpa bränder rent generellt fungerar tillfredsställande men kan effektiviseras för att fungera bättre. Ett område som rymmer en stor förbättringspotential gäller de flygande släckresurserna. Förbättringen kan bland annat bestå i att dessa görs tillgängliga för ansvarig insatsledare, att de effektiviseras och att det klargörs inom vilken organisation de hanteras.
Historiskt har Försvarsmaktens tunga helikoptrar utgjort en tillgänglig resurs för landets räddningstjänster vid bekämpande av större skogsbränder, bränder i stora industrianläggningar eller fastigheter eller då just flygande släckresurser ansetts effektivt och nödvändigt.
Idag visar det sig dock att då ansvarig räddningstjänst och insatsledare via SOS eller MSB efterfrågar och försöker rekvirera flygande släckresurser står Försvarsmaktens helikoptrar ej längre till förfogande. Istället hänvisas aktuell räddningstjänst- eller insatsledare till privata aktörer som erbjuder flygande släckresurser. Aktuella fall har visat att dessa resurser – på nationell basis – sällan har helikoptrar med tillräcklig kapacitet. Lösningen har då blivit att söka internationellt samarbete.
Problem uppstår då ansvarig räddningstjänst- eller insatsledare saknar en transparent bild över på vilka grunder och av vem resursen flygande släckresurser kan rekvireras inom ramen för lagen om skydd mot olyckor, LSO.
Snabb tillgång till flygande släckresurser med tillräcklig kapacitet innebär självklart att konsekvenserna av omfattande skogs-, industri- och fastighetsbränder kan begränsas. Att just de flygande släckresurserna idag har en så oklar roll som resurs och att en oklar bild råder över vem/vilka som har rådighet att rekvirera dessa resurser är allvarligt. En ny rimlig ordning vore att släckresursen ”flygande släckmaterial” rekvireras och koordineras på motsvarande sätt som annat tungt släckmaterial – dvs. inom ramen för den nationella SOS-organisationen.
Mot bakgrund av det ovan angivna bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening vad som i motionen anförts om att släckresursen ”flygande släckmaterial” rekvireras och koordineras på motsvarande sätt som annat tungt släckmaterial – dvs. inom ramen för den nationella SOS-organisationen.