Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en mer jämställd och jämlik Försvarsmakt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om rekryteringsförfarandet till Försvarsmakten.
Försvarsmakten har av tradition varit en manligt dominerad sektor av arbetsmarknaden. Länge var värnplikten förbehållen unga män. Eftersom värnplikten varit en garanti för att det alltid funnits en grund för rekrytering till anställning i försvaret har det också inneburit att bara män kunnat ta anställning i Försvarsmaktens stridande delar. När det blev möjligt för kvinnor att göra värnplikt ändrades förutsättningarna, men det innebar inte någon större tillströmning till försvaret av kvinnor som ville ta anställning. Orsakerna till detta ligger troligtvis i både ett visst motstånd inom försvaret och strukturella svårigheter.
Likaså har det varit få med invandrarbakgrund som sökt sig till försvaret. Även här finns det traditionella strukturer men också ett visst motstånd grundat i viss främlingsrädsla och svårigheter med anpassningen till andra kulturer, även om det inte grundar sig i någon ovilja att ta emot unga män och kvinnor med invandrarbakgrund.
Försvarsmakten fungerar bäst när dess personal motsvarar befolkningen enligt Vänsterpartiets sätt att se det, inte minst för att den folkliga förankringen ska finnas kvar. Det betyder att Försvarsmakten aktivt måste formulera en handlingsplan för att rekryteringen av personal ska spegla befolkningen i stort. Det innebär bl.a. att det ska vara hälften kvinnor och andelen personer med invandrarbakgrund ska motsvara deras andel av befolkningen. Det bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Försvaret har de senaste åren gått från ett värnpliktsförsvar till ett yrkesförsvar med ”frivillig” rekrytering. Det är något som vi menar inte underlättar rekryteringen av personal till Försvarsmakten. Ett helt nytt tillvägagångssätt gäller nu beträffande rekrytering. Nu ska Försvarsmakten ut på en ”öppen” arbetsmarknad och rekrytera soldater och sjömän. Det är något som kräver andra metoder än de som gällde under värnpliktstiden. Det finns stora risker att man förskönar tillvaron som soldat eller sjöman för att lättare kunna rekrytera personal.
I tider av arbetslöshet kan det vara många som söker sig till Försvarsmakten medan det kan vara svårare i bättre tider då andra yrken är mer lockande. Det kan också innebära att det kan vara svårt att hitta tillräckligt kvalificerade personer till försvarets stridande förband.
Försvarsmakten måste i sin strategi vara öppen med vilka ekonomiska förutsättningar en anställning har. Likaså måste det öppet redovisas vilken arbetsmiljö man ska verka i. I förlängningen kan lönenivåerna påverka hur rekryteringen lyckas och hur man löser den långsiktiga personalförsörjningen. Till detta krävs enligt vår mening en genomtänkt långsiktig handlingsplan från Försvarsmakten. Det bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.