Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att i offentliga upphandlingar visa hur man kan anställa personer med funktionsnedsättning genom att använda sociala kriterier.
Att fler personer med funktionsnedsättningar behöver komma ut på arbetsmarknaden är de flesta ense om, däremot inte hur det ska gå till. Ett sätt att göra det på är att använda möjligheten till upphandling med sociala skäl för offentliga verksamheter.
Tillväxtverkets skrift ”Samhälleliga mål med upphandling som medel” visar tydligt på möjligheten att tänka nytt. Rapporten ska ge vägledning till den offentliga verksamhet som vill stärka sitt samhälleliga uppdrag med hjälp av offentlig upphandling. Det kan till exempel handla om att främja social integration, skapa arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning eller främja små och medelstora företag. I rapporten finns konkreta exempel på upphandlingar som genomförts med sociala kriterier och hänvisningar till det lagstöd som finns inom EU och i svensk lag.
Ett problem är att det vid upphandling ofta är flera aktörer inblandade – politiker, handläggare och de som ska göra det konkreta arbetet vid en upphandlingsenhet. Ska möjligheten utvecklas där sociala hänsyn ingår i upphandlingar, bör politikerna vara tydliga med att fatta inriktningsbeslut och även följa upp dem.
Lagen om offentlig upphandling innebär en uppmaning till användandet av sociala kriterier där så är lämpligt. Samtidigt har kommunerna ett ansvar för meningsfull sysselsättning för flera grupper enligt socialtjänstlagen, SoL, och lagen om stöd och service, LSS. Kommunernas kostnader för försörjningsstöd har ökat. Närmare 40 procent av dem som har försörjningsstöd kan relateras till bristen på arbete. Om människor från dessa grupper i högre grad kommer ut i arbetslivet, finns det stora ekonomiska vinster för kommunerna och stora mänskliga vinster för individerna att uppnå.
Ett konkret sätt kan vara att följa lagens uppmaning för att se vilka tjänster som kan vara lämpliga att upphandla med sociala kriterier och därmed få fler i arbete. Kommunerna uppnår därmed dubbla syften – att fullgöra sina skyldigheter enligt SoL och LSS och samtidigt få olika uppgifter utförda. Sådana upphandlingar passar ofta arbetsintegrerande sociala företag bra, då det är deras affärsidé att skapa arbete för och med människor med olika slags arbetshinder.
En upphandling skulle till exempel kunna ha ett socialt kriterium att minst 50 procent av arbetskraften för den aktuella uppgiften ska vara funktionshindrade. Då skulle man kunna säga att en sådan upphandling gynnar sociala företag framför andra företag. Samtidigt är det inget som hindrar att ett vanligt kommersiellt företag på marknaden anställer funktionshindrade för att försöka vinna anbudet. Att fler offentliga verksamheter använder de sociala kriterierna i upphandlingen bör poängteras.