Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om gröna nationalräkenskaper.
Det förs sedan länge en diskussion om måttet BNP:s (bruttonationalprodukten) träffsäkerhet i att mäta ekonomisk utveckling. BNP sammanställer ekonomisk aktivitet men säger egentligen inget om vad den ekonomiska aktiviteten består i. BNP misstas ibland också som ett mått på välstånd. BNP säger egentligen ingenting om ett lands välståndsnivå eller fördelning, även om det finns en korrelation mellan BNP och välstånd upp till en viss nivå.
Kritiken mot BNP som förts fram den senaste tiden rör dock dess blinda fläck för naturkapitalet. De värden som finns i naturen, och som är grunden för vår överlevnad och den ekonomiska tillväxten, bokförs inte. Ekonomisk aktivitet som förstör naturkapitalet är i verkligheten ett minus, men blir i nationalräkenskaperna till ett plus.
Detta har lyfts fram bland annat i den statliga utredningen ”Räkna med miljön” (SOU 1991:37–38) redan 1991, men nationalräkenskaperna baseras fortfarande på en modell som inte beaktar naturkapitalet. Samma diskussion finns gällande humankapitalet, som utbildningsnivå och hälsa, vilket likaväl som naturen är en grund för samhällsutvecklingen. Olika modeller och mått har diskuterats. En översikt togs fram av Finansdepartementet förra året; Att mäta välfärd och hållbar utveckling – gröna nationalräkenskaper och samhällsekonomiska kalkyler. Rapport 2010:03.
Sedan den s k Brundtlandrapporten Our common future 1987 samt Riokonferensen 1992 har begreppet hållbar utveckling funnits med som samhällspolitiskt mål, globalt och nationellt. Begreppet definieras som ett tredelat begrepp bestående av en ekonomisk, en social och en ekologisk dimension. Definitionen och målbilden har dock fortfarande inte fått genomslag i nationalräkenskaperna, vilka ligger till grund för den ekonomiska politiken. Det sociala och ekologiska perspektivet måste integreras i ekonomin.
För att åstadkomma en hållbar utveckling, och en hållbar ekonomisk tillväxt, måste dessa perspektiv föras in i de ekonomiska beräkningarna. Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med ett förlag på hur nationalräkenskaperna ska utvecklas i denna riktning.