Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att arbetspendlingen blir en viktig faktor i skatteutjämningssystemet mellan kommunerna.
Infrastruktur, kommunikationer och kompetens är klassiska förutsättningar för jobben. Staten har här ett övergripande ansvar för att se till att dessa politikområden prioriteras i den takt som det moderna Sverige kräver.
Dagens och morgondagens tjänstesamhälle är i hög utsträckning beroende av regioner med en hög befolkningstäthet. Men för att vi ska ha råd att ge varandra service och tjänster, så krävs en stark basproduktion inom tillverkningsindustrin. En produktion som i sin tur är beroende av att företag och kommuner samarbetar och agerar för att skapa goda förutsättningar för människor att leva och bo.
Ett exempel på ett sådant drivande samarbetsklimat är fordonsindustrin i Olofström.
Mellan 2008 och 2009 sjönk antalet arbetstillfällen i Olofström med nästan 900 jobb. Gång på gång kom ministrar och statssekreterare på besök för att informera sig om läget. Resultatet blev några platser på komvux.
När inte staten tog sin del av ansvaret landade allt på kommunen själv. Ledningen i Olofström fattade beslut om stora satsningar på insatser för kompetensutveckling och stöd till de friställda. Regionen, de fackliga organisationerna och de lokala bankerna är bara några av dem som engagerat stöttade kommunen i detta arbete.
Idag har fordonsindustrin i Olofström större produktion än före krisen och antalet jobb har mer än återställts. Läget är ljusare än på länge.
Av dem som nu fått chansen att på nytt arbeta i Olofström består närmare hälften av inpendlare. Detta visar tydligt Olofströms betydelse för hela intäktsbasen i Blekinge och nordöstra Skåne. Ett bekymmer är dock att de som pendlar till Olofström inte betalar någon skatt till Olofströms kommun. Dagens skattesystem missgynnar i dessa fall de kommuner som står för jobben.
I samband med storstadssatsningen konstaterades det att den stora inpendlingen från de s.k. sovstäderna borde generera skatteutjämning, vilket senare också blev fallet. Men tyvärr så missade man att fler kommuner än storstäderna har en stor andel pendlare. Olofström har lika stor eller större procentuell inpendling som våra storstäder och naturligtvis blir effekten på kommunerna lika vad gäller resurser för att hålla igång dessa arbetsplatser. Mot bakgrund av detta menar vi att det vore önskvärt med en översyn av skatteutjämningssystemet så att även mindre kommuner med stor andel arbetspendling ges samma chans till utveckling och tillväxt som dagens storstäder.