SD250

Sverigedemokraterna är ett värdekonservativt och socialt ansvarstagande parti. Partiets politik syftar primärt till att värna den svenska nationens frihet och självbestämmande, att skapa välstånd och trygghet för Sveriges medborgare samt till att bevara och stärka den gemensamma identitet som utgör grunden för landets inre solidaritet, stabilitet och fredliga utveckling.

Sverigedemokraterna står fria från såväl socialismens som liberalismens ekonomiska teorier och kan därför inta ett flexibelt, pragmatiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt i ekonomiska frågor. Förutsatt att det kan gagna Sverige och dess medborgare är vi öppna för samtal, diskussioner och samarbeten med alla andra partier.

I denna höstbudget stakar vi ut våra viktigaste visioner för de kommande åren. Vi visar att det inte måste finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättningsskapande åtgärder å den ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra.

I vår vårbudget presenterade vi en omfattande satsning på förstärkningar inom välfärdens kärna. Vi föreslog satsningar som förutom ökad trygghet och höjd kvalité inom välfärdssektorn också skulle medföra ett stort antal nya arbetstillfällen. I detta dokument aviserar vi ytterligare jobbskapande satsningar inom den gemensamma sektorn med särskilt fokus på infrastruktur, sjukvård och kulturarvsbefrämjande åtgärder. Givet det ekonomiska läget är vi något mer restriktiva med våra välfärdssatsningar under början av budgetperioden, eftersom besparingar i våra nedprioriterade områden väntas ge full effekt först senare under perioden.

Rent statsfinansiellt är Sveriges ekonomiska utgångsläge relativt gott. Däremot biter sig arbetslösheten fortsatt fast vid oroväckande höga nivåer. I vårbudgeten förordade vi en rad åtgärder som syftade till att slipa ned trösklarna till arbetsmarknaden och komma tillrätta med den höga arbetslösheten, inte minst hos våra ungdomar, bland annat genom en storsatsning på lärlingsjobb och förenklade turordningsregler. Vi står fast vid dessa åtgärdsförslag men inser samtidigt att kraftfulla åtgärder måste vidtas även mot andra allvarliga strukturella problem på arbetsmarknaden.

Vi pekar i denna budget särskilt på dagens stora problem med matchningen på arbetsmarknaden, och vi presenterar lösningarna. Vi gör det utifrån den lika enkla som självklara utgångspunkten att det svenska folket inte är obildbart. Vår avsikt är att skapa förutsättningar för att Sveriges befintliga arbetskraft ska kunna möta den efterfrågan som finns på arbetsmarknaden. Vi ser till skillnad från regeringen inget egenvärde i att bedriva en överdriven utbudspolitik avseende låg- eller okvalificerad arbetskraft.

Sverigedemokraterna ställer sig otvetydigt bakom de finanspolitiska hörnstenarna om överskottsmål för den offentliga sektorn, utgiftstak och krav på kommuner och landsting om god ekonomisk hushållning.

1.2 Våra viktigaste satsningar

1.2.1 Fokus på utbildning

Det är Sverigedemokraternas övertygelse att Sveriges möjligheter att också i framtiden kunna konkurrera i en alltmer globaliserad värld är beroende av förbättringar inom utbildningsområdet i allmänhet och inom den högre utbildningen i synnerhet. Vad gäller Sveriges högskolor och universitet vittnar rapporter om kurser med så få lärarledda lektioner och så pass stora studentgrupper att den viktiga interaktionen mellan lärare och elev i det närmaste är helt eliminerad.¹ Lärare vittnar om många timmars obetald arbetstid, arbetsgivare vittnar om svårigheter med att behålla kompetent personal p.g.a. bristande konkurrensfördelar rörande såväl lön som arbetsmiljö, och studenter tillsammans med sina organisationer vittnar om allt större undervisningsgrupper och allt färre lektioner.

Kostnadsnivån har under den senaste 15-årsperioden vida överstigit anslagsnivån, i synnerhet vad avser naturvetenskapliga ämnen, och den s.k. Grundbultens beräkningar om minsta godtagbara undervisningsnivå indikerar ett stort tillskottsbehov till de högre lärosätena under de kommande åren. Sverigedemokraternas ambition är att, med särskilt fokus på de naturvetenskapliga ämnena, tillföra medel som kan förbättra situationen och bidra till kvalitetshöjning inom de högre utbildningarna. Vi anslår 2,2 mdkr årligen från 2012 för att komma tillrätta med bristerna inom de naturvetenskapliga och tekniska ämnena och ökar stödet till HSJT-ämnena från 2013 för att 2015 nå 1,3 mdkr.

1.2.2 En utökad satsning på yrkeshögskolan

Utöver den generella satsningen på högre utbildning vill Sverigedemokraterna även avsätta resurser till Myndigheten för yrkeshögskolan. Yrkeshögskolan analyserar arbetsmarknadens behov av arbetskraft och avsätter sedan medel till de lärosäten som anordnar utbildningarna. Av de elever som genomgått en utbildning genom myndighetens försorg har hela sju av tio haft ett faktiskt arbete inom en månad efter examen.² Myndigheten bedömer att fler personer än idag kan utbildas och få ett arbete, givet ökade medel, och äskar om en summa på 1,5 mdkr för återstående del av mandatperioden. Dessa 500 mnkr per år skulle enligt yrkeshögskolan räcka till att bevilja ytterligare 8 000 platser årligen.

Sverigedemokraterna tycker att myndighetens resultat talar för sig själva och prioriterar därmed satsningen i denna höstbudget. Vi föreslår även öronmärkta resurser till CSN givet kostnaderna för de nya utbildningsplatserna.³ Då yrkeshögskolans filosofi är att utbilda inom de områden som är mest efterfrågade på arbetsmarknaden leder vårt förslag på satsning till en förbättrad matchning av arbetskraften.

1.2.3 Ingen arbetsgivaravgift för unga lärlingar

Alla människor är vid något tillfälle unga och utan erfarenhet. Det finns tämligen starka tendenser till lönesammanpressning, något som sannolikt förstärks av kollektiva löneförhandlingar. Det innebär att ett i sammanhanget förhållandevis högt lönegolv etableras, något som får till följd att de som står långt ifrån arbetsmarknaden får svårt att finna jobb. Att generellt sänka arbetsgivaravgifterna påverkar inte sysselsättningen på längre sikt i någon större utsträckning utan förskjuter normalt bara resurser, från det offentliga till arbetsmarknadens aktörer.⁴ För specifika, mindre grupper som på detta sett hamnat utanför arbetsmarknaden kan en koncentrerad sänkning av arbetsgivaravgiften ha en åtråvärd effekt. Dessutom bedöms en sådan insats ge bättre resultat än motsvarande inkomstskattesänkning för samma grupper.⁵

Sverigedemokraterna öppnar därför upp för en helt ny anställningsform – lärlingar – där arbetsgivaren är helt befriad från att betala arbetsgivaravgift samt där provanställningen tillåts uppgå till hela 12 månader. 50 000 lärlingsjobb med en undanträngningseffekt på 70 % beräknas kosta 1,9 mdkr. Vid en undanträngningseffekt på 50 % blir satsningen helt kostnadsneutral.⁶ Sverigedemokraterna avsätter 1,9 mdkr årligen för att komma tillrätta såväl med ungdomsarbetslösheten som med matchningen av arbetstagarnas kompetens i relation till arbetsgivarnas behov.

1.2.4 Höjt tak i a-kassan

Sett ur såväl rättviseperspektiv som matchningsperspektiv menar Sverigedemokraterna att det är viktigt att höja taket i a-kassan. En person som blir temporärt arbetslös ska inte tvingas ta första bästa jobb för att klara de omedelbara utgifterna, utan bör ges möjlighet att se sig om efter ett arbete som motsvarar dennes kvalifikationer. Även om detta innebär en kostnad på kort sikt gynnas hela samhället av att på lite längre sikt ha en arbetskraft där individerna i hög grad arbetar inom sina respektive kompetensområden, för att inte tala om den individuella tillfredsställelse som kan uppnås. Studier visar även att ersättningssystem i linje med Sverigedemokraternas förslag är att föredra.⁷ Förslaget om ett höjt tak i a-kassan blir därmed ytterligare ett led i att komma till rätta med matchningsproblematiken.

I höstbudgeten 2010 föreslog Sverigedemokraterna en höjning av a-kassetaket till 900 kr per dag. Vi står i årets höstbudget fast vid målsättningen och allokerar 1,9 mdkr för ändamålet 2012, inkluderat en höjning av ersättning vid sjukdom vid arbetslöshet till 643 kr per dag.⁸

Sverigedemokraterna vänder sig också emot att den arbetslöse redan från dag ett i arbetslöshet förväntas söka arbeten i hela landet. Initialt, under en period om 100 dagar, bör man kunna söka arbeten endast i hemregionen och inte tvingas flytta för att säkra sin inkomst. Inte heller bör den arbetslöse få sin rätt till a-kassa inskränkt för att denne tar en deltidsanställning. Deltidsarbete är ofta en språngbräda till en heltidsanställning och det är därför oklokt att minska incitamenten att söka deltidsarbeten. För att höja antalet dagar som deltidsarbetslösa kan få a-kassa från 75 till 300 dagar avsätts 1,9 mdkr.⁹

1.2.5 Rättvisa skatter för våra pensionärer

Regeringen har under sin tid vid makten fokuserat kraftigt på sin paradfråga – jobbskatteavdragen. Sverigedemokraterna har hittills ställt sig försiktigt positiva till avdragen. Sverige har historiskt sett haft västvärldens högsta skattetryck (numera trumfade av endast Danmark), något det knappast finns ett egenvärde i. Samtidigt anser partiet att det givetvis ska löna sig att arbeta. Vi accepterar dock inte att inkomst av tjänst beskattas annorlunda jämfört med inkomst av pension. Pension är de facto uppskjuten lön, pengar som avstås från nutida konsumtion till förmån för framtida konsumtion. Det är inte bara orättvist utan direkt ologiskt att de två inkomstslagen beskattas olika.

Vi yrkar därför på att jobbskatteavdragen även omfattar inkomst av pension. Givet det ekonomiska läget och det blygsamma budgetutrymmet har vi råd att först 2013 helt avskaffa pensionärsskatten. Satsningen bedöms år 2013 kosta 11 mdkr.¹⁰ För 2012 höjer vi det förhöjda grundavdraget för pensionärer, motsvarande 5 mdkr, vilket ger en nettoinkomstökning på 2 800 kr/år för en genomsnittlig pensionär som idag betalar vanlig kommunalskatt.¹¹

1.2.6 En akut- och tillgänglighetsmiljard för bättre kvalitet inom vården

En akutmottagning som fungerar dåligt äventyrar inte bara patienternas hälsa och säkerhet. Med sin nyckelposition i hela sjukhusorganisationen ger en illa fungerade akutmottagning återverkningar på sjukhusets samlade verksamhet. Patienter i akut behov av hjälp som, ofta under stark smärta och oro, måste vänta länge, kan också tappa sin tillit till vården.

Under många år har det skett en alltför stor och riskfylld neddragning av antalet slutenvårdsplatser i Sverige. Platsbristen leder till sämre vård för patienten med ökad sjukhusrelaterad dödlighet, längre vårdtid och högre kostnad för vårdgivaren som följd. Bristen på vårdplatser leder också till sämre funktion på akutmottagningen och att patienter får vänta många timmar innan en vårdplats finns tillgänglig, ibland upp till 24 timmar. Även patienter i behov av intensivvårdsplats tvingas alltför ofta vänta i timmar.

I syfte att komma tillrätta med dessa problem och som ett led i vår strävan att återupprätta en svensk sjukvård i världsklass förordar Sverigedemokraterna en rad åtgärder bestående av bland annat ett utökat antal vårdplatser, snabbspår inom vården och en utökad akutbils- och hembesöksverksamhet.

1.2.7 Effektivare rättsväsende

Sverigedemokraterna vill se en omfattande satsning på det kriminalpolitiska området i syfte att värna de laglydiga medborgarnas trygghet. För att förverkliga detta anslår vi 1,798 mdkr till rättsväsendet under utgiftsområde 4. De utökade medlen föreslås vara fördelade mellan polismakten, domstolsväsendet, åklagarmyndigheten, brottsoffermyndigheten och kriminalvården, med fokus på det sistnämnda.

För att skydda samhället mot återfallsförbrytare och grova brottslingar vill Sverigedemokraterna bland annat införa en kraftig straffskärpning och införa verkliga livstidsstraff utan möjlighet till tidsbestämning eller benådning. Vi vill också se ett omedelbart avskaffande av nuvarande praxis där domstolarna ger återfalls- och serieförbrytare mängdrabatter på brott, samt snabbare domstolsbehandlingar, skärpt vittnesskydd och införandet av ett nytt och mer rättssäkert system för utbetalning av skadestånd till brottsoffer.

1.2.8 Breda välfärdssatsningar

I vår förra höstbudget föreslog vi satsningar på över 6 mdkr inom välfärdens kärna – skola, vård och omsorg. Vad gäller skolområdet gällde förslagen fler vuxna i skolan, bättre kunskaper i svenska språket, bättre studievägledning, en skolmatsreform samt bekämpning av mobbning. Förslagen rörande äldrevården fördelades på matreformer, fler trygghetsboenden, utökat stöd till anhörigvårdare, brottsprevention, förbättring av äldres livskvalitet samt värdig vård i livets slutskede. Vi visade också på vår ambition att underlätta för barnfamiljer genom en höjning av föräldrapenningen, bostadstillägg för ensamstående föräldrar, barntillägg för studerande, höjt tak för tillfällig föräldrapenning, höjt underhållsstöd samt stärkt barnomsorg nattetid.

Välfärdssatsningar är högt prioriterade för oss och vi avsätter i denna budget drygt 5 mdkr till olika, breda, välfärdssatsningar. Givet det ekonomiska läget, vilket borgar för en period av återhållsamhet och försiktighet, väljer vi att successivt trappa upp stödet till flertalet av våra välfärdssatsningar under den kommande budgetperioden. På detta sätt kan vi hela tiden korrigera för den ekonomiska utvecklingen samtidigt som vi väntar med satsningar till dess att vi hämtat hem resurser fullt ut genom våra omprioriteringar inom exempelvis de invandrings- och biståndspolitiska utgiftsområdena.

1.2.9 Sänkt elskatt

Elpriset består idag till stor del av diverse skatter och moms. Vi ser ett behov på lång sikt och en möjlighet att sänka dessa skatter. Elpriserna måste sammantaget sänkas så att hushållen kan hålla sina boendekostnader på en rimlig nivå. Vi vill på sikt skapa förutsättningar för svenska hushåll att hålla sina energikostnader på låga nivåer genom att sänka energiskatten.

Vi sänker skatten från 2013 med 10 öre/kWh, till en kostnad om 4,3 mdkr, vilket ger en villa med en energiförbrukning på 25 000 kWh/år en besparing på drygt 200 kr/månad.

1.3 Våra viktigaste besparingar

1.3.1 Inledning

Regeringen kalkylerar med ett reformutrymme på omkring 10–15 mdkr. De satsningar som regeringen föreslår syftar enligt egen uppgift till att stimulera sysselsättningen, något som Sverigedemokraterna ställer sig frågande till. Regeringens sänkning av restaurangmomsen beräknas kosta 5,4 mdkr och skapa 3 500 arbetstillfällen.¹² Den misslyckade och dyra satsningen på instegsjobben kostar 5,5 mdkr årligen och sysselsätter 2 675 personer.¹³ Totalt, alltså, 6 175 arbetstillfällen till en kostnad om 10,9 mdkr, eller 1,77 mnkr per enskilt arbetstillfälle.

Vi vänder av oss, av naturliga skäl, med kraft emot ovannämnda satsningar, och sparar alltså in 10,9 mdkr redan under der första budgetåret. Tillika sparar vi in ytterligare 9,6 mdkr genom en restriktiv invandringspolitik under det första budgetåret, alltså exklusive kostnaden för de dyra instegsjobben, samt ytterligare 4,1 mdkr genom en anpassning av det svenska biståndsmålet till FN:s rekommendationer om 0,7 % av BNI. Vi kalkylerar alltså med ett budgetutrymme på 24,6 mdkr – utöver regeringen – år ett. Då vissa besparingseffekter är ackumulerande växer utrymmet på sikt och ökar till knappt 50 mdkr under 2015 enbart med ovan beskrivna besparingar.

I vår långsiktiga budgetplanering kalkylerar vi även med en besparing på bidragen till EU, i takt med att Sverige omförhandlar medlemskapet till att endast omfatta EES och därmed träder ut ur unionen, men eftersom en dylik besparing sannolikt inte kan hämtas hem under den närmaste tiden nämns den endast flyktigt här och vi kalkylerar inte med den för den kommande budgetperioden 2012–2015.

1.3.2 Ansvarsfull invandring

Sverigedemokraternas ambition är att minska asyl- och anhöriginvandringen med 90 %. Uppbackat av flertalet utredningar visar Sverigedemokraternas kalkyl på en besparing om 15,1 mdkr under första budgetåret, 24 mdkr för 2013, 30,6 mdkr för 2014 samt 35,3 mdkr för 2015. Siffrorna inkluderar även kostnaderna för instegsjobben, då dessa riktar sig explicit till just nyanlända.

1.3.3 Flexibelt bistånd

Vår flexibla syn på bistånd, där vi räknar in flera olika former av satsningar inom biståndsramen, tar sig an omvärldens utmaningar i en mer praktisk mening än traditionellt bistånd. Fokus på effektivitet snarare än att dela ut regelrätta bidrag skulle göra att Sverige levde upp till FN:s rekommendationer om en biståndsram på 0,7 % av BNI samtidigt som vi skulle kunna hjälpa minst lika många akut nödlidande människor som i dagsläget. Vi sparar 4,1 mdkr 2012, 8,8 mdkr 2013, 9,4 mdkr 2014 samt 10 mdkr 2015.

1.4 Slutsatser

Sverigedemokraterna kalkylerar därmed med ett budgetutrymme om 24,6 mdkr för 2012, utöver regeringen. Av detta föreslår vi satsningar om 5 mdkr på höjt grundavdrag för pensionärer, drygt 5 mdkr på breda välfärdssatsningar, 3,9 mdkr för förbättring samt höjning av a-kassan, 2,4 mdkr till försvarsmakten, 1,775 mdkr till rättsväsendet, 2,2 mdkr på att förbättra kvalitén inom de högre utbildningarna, 0,5 mdkr till myndigheten för yrkeshögskolan samt 0,5 mdkr till sysselsättningsskapande och kulturarvsbefrämjande åtgärder, 0,4 mdkr till fler komvuxplatser samt 0,5 mdkr i ökat studiestöd. År 2013 allokerar vi 11 mdkr för att helt eliminera skatteskillnaderna mellan inkomstslagen tjänst och pension och låter därmed jobbskatteavdragets alla fyra steg omfatta även pensionärer.

2 Innehållsförteckning

14.2.3 Höjd återbetalning av koldioxidskatten för jord- och skogsbruksmaskiner 87

17.2.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 101

3 Förslag till riksdagsbeslut

4 Det ekonomiska läget

4.1 Ett behov av långsiktigt tänkande

Sverige, Europa och resten av världen befinner sig i ett synnerligen utsatt läge. Tiden efter finanskrisen präglades av en veritabel berg- och dalbana. Från finanskrisens kulmen, då finansmarknadens riskbenägenhet närmast upphörde, konsumenterna prioriterade sparande framför konsumtion och arbetslösheten sköt i höjden, gick utvecklingen mot en normalisering samtidigt som konsumtionen kraftigt ökade med följden att BNP-tillväxten nådde rekordhöga 5,5 procent år 2010 (att jämföra med år 2009 års BNP-fall på 5,3 procent).

I nuläget står hela den globala ekonomin inför två huvudsakliga scenarion: en fortsatt långsam återhämtning – ett normaliserande – eller en återgång till recessionen – en s.k. ”double-dip” – där flera av de större OECD-ekonomierna kollapsar inför bördan av sina egna skuldberg. Huvudscenariot lutar åt det positiva: att turbulensen avtar successivt under slutet av året och återhämtningen sätter fart 2012, då förtroendet återvänder och uppskjutna konsumtions- och investeringsbeslut genomförs och på så sätt galvaniserar tillväxten. Arbetslösheten biter sig dock fast och väntas falla först 2013.¹⁴ Det är dock på tok för tidigt att blåsa faran över, främst på grund av ansvarslösa statsfinanser i flertalet länder samt europrojektets inneboende akilleshäl: att koordinera penningpolitiken i diametralt olika länder. En fördjupad skuldkris i euroområdet slår givetvis i första hand mot just euroländerna, men påverkar i förlängningen såväl Sverige som övriga världen. Medvetenheten om risken för en double-dip bör genomsyra varje ansvarsfullt budgetförslag.

I retrospekt kan vi såhär långt konstatera att det varit helt rätt att lägga stort fokus på just sunda statsfinanser. Att lilla Sverige har ett högre kreditvärde än stora USA är i allra högsta grad signifikant för den tid som just nu utspelar sig.¹⁵ Att räntan på 10-åriga svenska statspapper faktiskt stundom fallit under den tyska diton – själva normen för riskfri avkastning i Europa – är tillika talande. Den grekiska 10-åringen har tillika slagit rekord gång på gång och noterades så sent som i september för knappt 19 %, nästan 17 procentenheter högre än den tyska.¹⁶ Vi har all anledning att glädja oss åt den svenska samförståndsandan där vi kan dela bördorna i hårda tider hellre än att gå ut och strejka på gatorna och lamslå hela samhället för att värna våra respektive särintressen, såsom i vissa andra europeiska skuldtyngda ekonomier. Vi har också anledning att glädja oss över att vi har en regering som tagit ansvar för just statsfinanserna, i den mån att såväl budgetunderskott som statsskuld tillhör de allra lägsta i hela Europa.

Med det sagt bör även ett antal parametrar av vikt framhållas. Sverige är så pass långt förskonade från än allvarligare kriser på grund av att vi faktiskt har en egen centralbank – Riksbanken – som självständigt kan föra en för Sverige optimal penningpolitik. Vi har en självständig flytande valuta – den svenska kronan – som kan fungera som en ”buffert” och absorbera en del av de smällar som marknaden utdelar. Under krisen deprecierades kronan gentemot US-dollarn, till följd att den svenska exporten fick förnyat bränsle och fungerade därmed som ett enzym för den ekonomiska återhämtningen, givet den positiva svenska handelsbalansen. Att kvantifiera värdet av denna självständighet är givetvis inte trivialt, men enligt Mauro Gozzo, chefsekonom på Exportrådet, tjänar vi 30 mdkr årligen – netto – på en självständig penning- och valutapolitik.¹⁷ Denna självständighet – en egen valuta och en suverän Riksbank – vill vår nuvarande regering helt avskaffa till förmån för det hitintills katastrofala projektet euron. Sverigedemokraterna kommer i alla lägen ta strid för den svenska kronans självständighet liksom för Riksbankens oberoende och suveräna ställning.

Det bör även konstateras att regeringen för ännu en gång i raden skönmålat bilden av ekonomin i allmänhet och den svenska ekonomin i synnerhet. Statsrådet Borg predikade så sent som i våras att bruttonationalprodukten steg och skulle fortsätta att stiga, alltmedan arbetslösheten pressades tillbaka. BNP-tillväxten skulle uppgå till 3,8 % redan 2012.¹⁸ Konjunkturinstitutets senaste barometer presenterar istället mer beskedliga 1,9 % .¹⁹ Tillika skulle arbetslösheten falla tillbaka till 4,9 % mot slutet av budgetperioden 2015. KI ger oss 6,4 %. Det finansiella nettot i hela den offentliga sektorn skulle uppgå till 65 mdkr för 2012, något som nu reducerats till halverad restaurangmoms som förväntas skapa 3 500 arbeten till en kostnad om 5,4 mdkr samt en extremt försenad satsning på infrastruktur och då i synnerhet vad gäller underhållet av våra järnvägar ²⁰ 2015 skulle hela det offentliga Sverige spara häpnadsväckande 182 mdkr, eller 4,4 % av BNP. KI ger oss istället mer realistiska 1,1 %. Man ska principiellt överlag vara försiktig med att banna den som ger sig på att sia om framtiden, men när man kan skönja ett återkommande mönster om att så gott som alltid skönmåla såväl nutiden som framtiden bör detta med emfas betonas.

Sverigedemokraterna vill även poängtera att Sverige inte var speciellt långt ifrån en finansiell härdsmälta när finanskrisen stod som bäst under hösten 2008. Vi slapp se scener med ringlande köer av människor på väg till banken för att ta ut hela sitt sparade kapital, helt sonika för att de tappat förtroendet för den enskilda banken liksom för bankväsendet i stort. Scener som vi normalt förknippar med mindre utvecklade ekonomier eller före detta Sovjetstater, men som faktiskt utspelade sig i exempelvis Storbritannien då Royal Bank of Scotland var bara timmar från en total härdsmälta. I en rapport om arbetet med finansiell stabilitet framgår att om en av de fyra stora svenska bankerna inte hade klarat av att göra sina betalningar i tid så hade det fått katastrofala följder, och att ”denna risk var i själva verket inte så liten”. ²¹ Det framgår tillika att såväl Riksbanken som Riksgälden helt tömde sina reserver för att kunna rädda det svenska bankväsendet, och att det som i yttersta timmen räddade oss var att huvudsakligen Federal Reserve var fortsatt villiga att ställa stora swapfaciliteter till förfogande, till förmån för bland annat den svenska Riksbanken. Samma rapport pekar på att det finns i princip inga – eller i bästa fall undermåliga – regelverk och institutioner där de fyra stora spelarna, nämligen Finansdepartementet, Riksbanken, Finansinspektionen samt Riksgälden, kan och bör samverka under de förhållanden som rådde och till vis del fortfarande råder. Rapportens författare konstaterar att det trots avsaknaden av regelverk fanns en vilja att ”samarbeta för det gemensamma bästa” vilket sägs vara ”ett typiskt kännetecken för det svenska samhället”.

Sverigedemokraterna uppskattar med emfas att regeringen hanterat de svenska statsfinanserna på ett förtroendegivande sätt, men pekar alltså på att det finns flera områden där förändring och förbättring är av nöd.

Vi kan konstatera att regeringen lyckats med att hålla Sveriges statsskuld på förhållandevis betryggande nivåer, men ifrågasätter dess kapacitet och kompetens att faktiskt trycka ner arbetslösheten till sådana nivåer som möjliggör en upprätthållen välfärd av adekvat nivå. Taget i beaktande de historiska exemplen på positiva utfästelser som efter något år i stället följts av lågkonjunktur eller rena kriser inom utbuds- eller finanssektorerna så bör man inte fästa alltför stor vikt vid regeringens prognoser.

Det bör poängteras att de utfästelser som gjorts rörande arbetslösheten bygger på att regeringen inte bara räknar med att behålla de äldre i arbete, utan även räknar med att unga och personer med utländsk bakgrund lyckas få anställning. Näringslivet ställer överlag höga krav på utbildning och enbart knappt 9 % av de lediga arbetstillfällena på Arbetsförmedlingen ställer inga krav på särskild utbildning eller erfarenhet. Att regeringen ska nå sitt mål om att pressa ned arbetslösheten till fem procent och få upp sysselsättningsgraden till en varaktig nivå över 80 procent ter sig därför svåruppnåeligt. För att ens ha en chans att lyckas med detta krävs att resurserna sätts in där de behövs som mest för att därigenom skapa förutsättningar för en så god långsiktig utveckling som möjligt.

Sverigedemokraternas hållning är att regeringen i sin politik tar ett alldeles för svagt ansvar för de strukturella åtgärder som behövs, med satsningar på utbildning, en arbetskraft som matchar arbetsmarknaden, infrastruktur och småföretagsamhet. Detta tillsammans med regeringens i vår mening mycket otillfredsställande välfärdssatsningar menar vi kommer att urholka förutsättningarna för ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt Sverige, såväl ur ekonomiskt som socialt perspektiv. Sverige behöver därför en politisk kursändring.

Vi respekterar det faktum att budgetutrymmet, som Borg tidigare kalkylerade till 65 mdkr för 2012, har krympt exponentiellt. Vi respekterar även egenvärdet i att föra en under givande omständigheter förhållandevis kontraktiv finanspolitik. Det finns förvisso skäl att ur ett makroperspektiv ”investera oss ur krisen”, men vi vill liksom regeringen framhärda i att det är den relativt låga statsskulden liksom förväntningen på en fortsatt låg dito som gör att Sverige för första gången någonsin har ett starkare kreditbetyg än USA. Den något åtstramande finanspolitiken väntas dämpa BNP-tillväxten och sysselsättningen under 2012, men risken med att föra en mer expansiv finanspolitik är helt enkelt för stor.²² I den tid som nu utspelar sig finns skäl att ha både livrem och hängslen.

Vi respekterar däremot inte de satsningar regeringen gör med nuvarande, decimerade, budgetutrymme. Att sänka restaurangmomsen till en kostnad om 5,4 mdkr för att skapa 3 500 nya arbetstillfällen, till en kostnad om 1,6 mnkr per arbete, är häpnadsväckande i tider som dessa. Att bibehålla satsningen på instegsjobb till en kostnad om 5,5 mdkr för att upprätthålla 2 675 arbeten till en kostnad om 5,5 mdkr är mer än häpnadsväckande; det är skamligt och fullständigt ansvarslöst. Att i elfte timmen allokera 5 mdkr i infrastruktursatsningar, därtill fördelat över ett par år, är förvisso att föredra framför ovannämnda artificiella jobb- och konsumtionsskapande åtgärder, men att den länge beryktade s.k. arbetslinjen inte längre äger sin bärkraft står fritt för var och en att beskåda.

Vi, det svenska folket, har en inneboende arbetsmoral i oss. Vi är benägna att arbeta givet att det finns arbeten som vi kan utvecklas i. Vi är inte enkom beroende av piskor eller för den delen av plånboksfrågor. Vi vill arbeta men vill inte för den sakens skull bryta upp från familj och hembygd.

Vi, det svenska folket, är inte obildbart. Vi kan och vill vidareutveckla oss, på så vis att vår kompetens matchar det som efterfrågas på arbetsmarknaden. En långsiktigt hållbar lösning på arbetsmarknadens problem med missmatchning är inte ökad invandring, det är smarta satsningar på utbildning och fortbildning där vi utbildar efter arbetsmarknadens behov.

Sverigedemokraterna skapar 50 000 nya lärlingsjobb, 9 000 komvuxplatser samt 8 000 platser på yrkeshögskolan. Vårt budskap är så klart och tydligt som det bara kan bli: reducera inte arbetslinjen till att vara enkom en plånboksfråga. Respektera hellre det som en gång gjorde oss till en välmående nation: kunskap och innovation.

4.2 En arbetsmarknadspolitisk tillbakablick

Sett över de senaste 35 åren har antalet sysselsatta 16–64 år i Sverige pendlat mellan 4 och 4,5 miljoner personer och siffran har, om man bortser från konjunktureffekter, legat relativt konstant. Från toppnoteringen 1990 tog det hela 18 år innan det totala antalet sysselsatta personer tangerade samma nivå. Under samma period ökade befolkningen med cirka 700 000 personer, varav en stor del i arbetsför ålder.

De styrande politikerna, oavsett om de tillhört höger- eller vänsterblocket, har med andra ord över tid misslyckats med att bibehålla den procentuella sysselsättningsnivå som krävs för att upprätthålla välfärdssamhället och samtidigt hålla ned arbetslösheten till den nivå som krävs för att alla skall ges en rimlig chans att få ett arbete och en egen försörjning. Man har alltså misslyckats med grundförutsättningarna för att skapa ett välmående samhälle byggt på delaktighet och sammanhållning. Istället har konkurrensen om jobben tillåtits öka på ett högst oansvarigt och för både samhället och den enskilde individen ogynnsamt sätt.

4.3 Arbetslösheten permanentas

Arbetsmarknadsutvecklingen har inte heller med nuvarande regering kommit att uppleva något trendbrott. Istället har både OECD och Konjunkturinstitutet givit uttryck för att arbetslösheten kommer att kvarstå på höga nivåer, trots jättelika ofinansierade globala stimulanspaket.

Vi konstaterar även att den sedan 90-talets början varaktigt höga arbetslösheten och den låga tillgången på jobb i kombination med ett stort inflöde av underkvalificerad arbetskraft och en dålig matchningspolitik medfört en konstant hög jämviktsarbetslöshet – i praktiken nästan dubbelt så hög som under 80-talet då jämviktsarbetslösheten låg på cirka 3,5 %. Bilden av utvecklingen med både en permanentad arbetslöshet och ett permanentat utanförskap förstärks ytterligare av SCB:s långtidsprognos, där den alltför låga sysselsättningsintensiteten och ett utanförskap för omkring en miljon människor förväntas kvarstå fram mot år 2030 – samtidigt som antalet pensionärer som skall försörjas ökar med 700 000.

0
250 000
500 000
750 000
1 000 000
1 250 000
1 500 000
1 750 000
2 000 000
2 250 000
2 500 000
2 750 000
3 000 000
1960
1970
1980
1990
2000
2010
2020
2030
2040
2050
2060
Prognos
Figur 1: Antal 65 år och äldre 1960–2009 samt prognos 2010–2060

Det ska i detta sammanhang också tilläggas att SCB i denna prognos räknat med en invandring på 70 000 individer, trots de senaste årens dryga 100 000 individer per år, vilket gör att SCB:s prognos är förhållandevis försiktig vad gäller hur snabbt arbetskraften väntas öka. Utfallet kan därför enligt vår bedömning komma att bli sämre än SCB:s prognos.

Regeringens arbetslinje är alltså sänkt restaurangmoms till en kostnad om 5,4 mdkr och 3 500 nya jobb samt fortsatta satsningar på de extremt dyra och ineffektiva instegsjobben, till en kostnad om 5,5 mdkr för 2 675 jobb. Aldrig någonsin har så få arbetstillfällen haft så många skattekronor att tacka.

4.4 En politik för att bryta utvecklingen

För att bryta den negativa utvecklingen behövs ett fullständigt politiskt nytänkande. Arbetslösheten kan inte på lång sikt bekämpas med enbart skattepolitik, vilket inte minst de senaste 35 årens sysselsättningsstatistik visar. Regeringens politik för att skapa fler arbeten går i huvudsak ut på att öka utbudet på arbetskraft samt att pressa tillbaka lönekostnaderna genom jobbskatteavdraget. Detta är en väg som inte är hållbar i längden. Arbetsmarknaden tvingas till att utstå ett överutbud av arbetskraft till följd av en i det närmaste fri arbetskraftsinvandring även för okvalificerad arbetskraft samt en oerhört stor asyl- och anhöriginvandring, där utbildningsnivån bland de invandrade ligger markant lägre än genomsnittet för inrikes födda.²³ De fyra jobbskatteavdragen har förvisso sannolikt utökat viljan hos den arbetsföra befolkningen att ta ett arbete, men samtidigt finns det en gräns för när marginalnyttan av ytterligare jobbskatteavdrag minskar. ²⁴

Tillåts nuvarande utveckling fortsätta på inslagen väg kommer det sannolikt inte vara möjligt att pressa tillbaka arbetslösheten till nivåer där i praktiken enbart friktionsarbetslöshet råder. Regeringens populistiska ekonomiska politik, med fokus på uteslutande plånboksfrågor snarare än de långsiktiga kollektiva utmaningar vi står inför, riskerar att tydligt urholka de förutsättningar som är nödvändiga för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle, ur såväl ett ekonomiskt som ett socialt perspektiv. Ett alldeles för svagt ansvar tas för de strukturella åtgärder som behövs för att skapa ett långsiktigt konkurrenskraftigt land. Sverige behöver därför en politisk kursändring.

Sverigedemokraternas analys är att en varaktigt hög sysselsättning skapas genom att stärka den svenska globala konkurrenskraften. Vi vill uppnå detta genom att upprätthålla en hög generell nivå av arbetsmarknadsmatchat humankapital, en reglerad invandring, ett gott småföretagarklimat, stabila statsfinanser, ett utbyggt trygghetssystem, en kraftig utbildningssatsning, ordentliga investeringar i infrastruktur och en riktad, långsiktig och väl avvägd arbetsmarknadspolitik.

Sverigedemokraternas skuggbudget är en budget för utbildning, arbete och välfärd – vilket sammantaget skapar de bästa förutsättningarna för att stärka den svenska nationens ekonomiska välstånd.

5 Arbetsmarknad

En större del av vårt liv som vuxna människor kretsar kring vårt arbete. Att ha ett jobb är inte bara ett sätt att försörja sig själv, det är också en grund för självkänslan, en känsla av att bidra till samhället och en del av den egna identiteten. En balanserad arbetsmarknad där alla medborgare kan finna sin plats är därför en självklar målsättning för allt samhällsbygge.

5.1 En ny jobbskapande politik

Den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitik har varit ett misslyckande ur såväl ekonomiskt som socialt hänseende. Genom att försämra villkoren för arbetslösa och sjuka samtidigt som man genom en helt ansvarslös invandringspolitik har fyllt på utbudet av lågkvalificerad arbetskraft har man fört en konsekvent lönedumpningspolitik och förstärkt utanförskapet. Inför de stora strukturella utmaningarna på arbetsmarknaden har regeringen dock stått helt handfallen.

Den turbulenta ekonomiska situationen i världen medför extra prövningar när det gäller att upprätthålla och stimulera sysselsättningen. Dels krävs kortsiktiga insatser för att inte dagens massarbetslöshet ska permanentas, dels måste stora och mer långsiktiga insatser till för att stärka svensk konkurrenskraft.

Den ekonomiska politiken måste präglas av långsiktighet och effektivitet så att optimala förutsättningar för jobbtillväxt och en säkrad välfärd skapas. Sverigedemokraternas arbetsmarknadspolitik syftar både till att skapa trygghet och välstånd för landets arbetstagare och till att skapa förutsättningar för tillväxt och utveckling för företagen.

De stora utmaningarna inför framtiden handlar om att minska utanförskapet genom en ansvarsfull invandringspolitik, att stimulera landets företag till att våga och vilja anställa, att vidta åtgärder för att komma tillrätta med den bristande matchningen och att aktivt bekämpa ungdomsarbetslösheten och, utan att som regeringen hänfalla åt etnisk diskriminering, slipa ned trösklarna in till arbetsmarknaden. Sverigedemokraterna har till skillnad från regeringen konkreta förslag för att uppnå detta.

Var fjärde småföretagare planerar enligt en rapport från Svenskt Näringsliv att under de närmaste fem åren dra sig tillbaka.²⁵ Det motsvarar ungefär 60 000 småföretag som antingen byter ägare eller läggs ned. Räknar man in egenföretagarna är motsvarande siffra 180 000. Sammanlagt går 385 000 40-talister, många med lång yrkeskunskap, i pension.²⁶ Allt detta ställer krav på att befintlig arbetskraft matchas kunskapsmässigt med de yrkesgrupper som nu i snabb takt lämnar arbetsmarknaden. För att de svenska jobben skall kunna säkras föreslår Sverigedemokraterna i denna budget ett flertal satsningar som syftar till att skapa bättre förutsättningar för en mer flexibel och tillgänglig arbetsmarknad.

5.2 En satsning på småföretagen

En stor del av sysselsättningstillväxten under förra högkonjunkturen skedde bland småföretagen. Ändå valde regeringen att genomdriva en generell sänkning av arbetsgivaravgiften motsvarande ungefär 264 kronor per anställd och månad. Samtidigt tog man ifrån småföretagen schablonavdraget, den rabatt de tidigare kunde få för sina första anställda. Sverigedemokraternas övertygelse är att det är bland dagens småföretag som morgondagens mellanstora och stora företag finns. Därför gör vi också en satsning på småföretagandet, bland annat genom att föreslå införandet av en permanent arbetsgivaravgiftsrabatt för de tio först anställda, på bekostnad av den generella arbetsgivaravgiftssänkningen. Det är den modell vi bedömer ger flest jobb för pengarna, eftersom småföretagen ofta är väldigt personalintensiva och i behov av att expandera samtidigt som en koncentration av arbetsgivaravgiftssänkningen ger en större sänkning per anställd. Ett återställande av den generella arbetsgivaravgiftssänkningen samt en halvering av rabatten för unga ger oss ett utrymme om 12,6 mdkr, varav vi öronmärker en arbetsgivaravgiftssänkning för de tio första anställda till en kostnad om 10 mdkr samt ett slopande av arbetsgivaravgiften för unga lärlingar till en kostnad om 1,9 mdkr. ²⁷

Sverige har många företag, men få företagare, och ligger i detta sammanhang i Europas lägsta division. Detta förhållande bidrar till att flexibiliteten på arbetsmarknaden hämmas, då många orter inte sällan är beroende av ett eller ett fåtal företag. Dessutom innebär det låga företagandet att för få nya, stora och sysselsättningsskapande företag växer fram. Denna trend måste brytas. Samhället måste stimulera och uppmuntra företagsamhet och arbete.

5.3 Starta-eget-bidrag

Starta-eget-bidraget kan vara avgörande för att få en ny verksamhet att fungera i början. Programmet är förhållandevis billigt och har de senaste åren legat på ett par hundra miljoner kronor i snitt. Som en jämförelse satsar regeringen tio- till femtonfalt gånger mer pengar på instegsjobb för nyanlända invandrare än man gör på starta eget-verksamhet för arbetslösa. Dessutom måste den sökande ha fyllt 25 år. Vissa undantag finns från denna regel, till exempel personer inom jobb- och utvecklingsgarantin och nyanlända invandrare. Vi sverigedemokrater menar att det är slöseri med resurser att sätta en 25-årsgräns på programmet, inte minst då Sveriges ungdomsarbetslöshet är runt 25 % och nära 200 000 ungdomar är arbetslösa. Unga arbetslösa som besitter driftighet, innovativa idéer och engagemang ska ha samma rätt som andra att kunna nyttja bidraget. Därför föreslår Sverigedemokraterna att den generella gränsen sänks från 25 till 20 år.

Riksrevisionen har i sin utvärdering av programmet varit mycket positiva.²⁸ Hela 60–80 procent av de företag som startats genom programmet skulle inte ha startats i en kontrafaktisk situation utan programmet. Överlevnadsgraden för de program som startats har funnits vara lika stark för de företag som ej startats genom programmet. Riksrevisionen fann också att programmet, i jämförelse med andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder, hade betydande effekter för individernas möjlighet att erhålla ett reguljärt arbete.

Eftersom det ofta tar tid innan en verksamhet blir ekonomiskt lönsam vill vi att bidraget ska kunna ges i upp till 9 månader, till skillnad från dagens 6 månader. Det finns starka skäl att tro att överlevnadsgraden skulle öka ytterligare och att fler företag skulle startas till följd av dessa förbättrade villkor.

5.4 Forskning och innovation

Sverige har en stolt tradition av forskning och innovationsrikedom inom industrisektorn och detta har haft en avgörande betydelse för vårt lands ekonomiska utveckling. Sverige tillhör ännu de stora innovationsländerna sett till befolkningsmängden. Av olika orsaker, däribland brist på finansiering, leder dock inte den svenska innovationsrikedomen till så många nya inhemska arbetstillfällen som man hade kunnat förvänta sig. Vi vill bryta denna utveckling genom att tillskjuta mer medel till både forskning och riskkapital och därigenom stärka fokus på innovationsutvecklingen.

Under senare delen av 1900-talet har vi kunnat se en generell trend där offentliga satsningar på FoU blir allt viktigare i takt med att forskningen blir allt mer avancerad och därmed kräver större resurser, samtidigt som resultaten sällan kan omsättas i lönsamma innovationer på kort sikt. I Sverige har staten en viktig roll i att finansiera och bedriva grundforskning, ovanpå vilken privat forskning kan ta vid för att slutligen kunna göra verklighet av idéer och uppfinningar. Sverigedemokraterna förordar ökade anslag till statlig forskning för att stärka och bredda grundforskningen för att på så sätt stärka samspelet mellan forskning, företagande och politik.

Småföretagens begränsade möjligheter att söka riskkapital på marknaden har i många fall lett till att nya idéer antingen aldrig förverkligats eller att idéerna köpts upp av större företag istället för att nya företag bidragit till att stärka konkurrensen. Vi bedömer att det finns ett stort behov av att staten bidrar till att öka tillgången på riskkapital. Sverigedemokraterna föreslår därför en extra vinstutdelning från Vattenfall på upp till 5 miljarder kronor om året de år vinstutrymmet finns, för att inrätta en marknadskompletterande riskkapitalfond. Fonden skall prioritera de företag som saknar eller har små möjligheter att söka kapital på den ordinarie riskkapitalmarknaden.

Småföretagens möjligheter att bidra till, och samverka med, forskarsamhället är inte desamma som storföretagens. För att stimulera småföretagen, bidra till växande företag och stärka konkurrenskraften vill Sverigedemokraterna ge fler företag möjlighet att växa genom kunskap. Forskningsanslaget till små och medelstora företag föreslås därför utökas, med ett särskilt fokus på kunskapsintensiva branscher.

5.5 Lärlingsjobb

Ungdomsarbetslösheten är ett enormt problem för samhället i stort liksom för alla direkt drabbade ungdomar. Sverige har en överrepresentation vad gäller ungdomsarbetslösheten på 75 % ställt i relation till övriga Norden och på 30 % relativt EU-15. ²⁹

Figur 2: Relativ arbetslöshet i åldern 15–24 år respektive 25–74 år, kvartal 1 2006 – kvartal 1 2009

Figur 3: Fördelning av vad arbetslösa ungdomar i åldern 15-–9 år huvudsakligen betraktar sig som, kvartal 1 2009, antal

Regeringens reform med en generell rabatt på arbetsgivaravgift för anställda under 26 år var tänkt som en åtgärd för att slipa ned trösklarna för dem som idag står långt ifrån arbetsmarknaden.

Sverigedemokraterna delar ambitionen bakom åtgärden, men kan samtidigt konstatera att resultatet i förhållande till storleken på de satsade medlen inte blivit så bra som man skulle önska.³⁰ Vi tror att det finns mer kostnadseffektiva sätt att göra arbetsmarknaden mer tillgänglig för de grupper som idag till stora delar står utanför och vill därför flytta delar av resurserna till en ny reform med helt slopad arbetsgivaravgift för unga lärlingar. Till skillnad från regeringen föreslår vi verkliga lärlingsjobb och vi gör det med övertygelsen att alla ungdomar inte behöver bli akademiker. Svårigheten för svenska ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden kan också till viss del härledas till den i ett europeiskt sammanhang minimala nivån av praktik under gymnasietiden. Sverige tillhör det absoluta bottenskiktet vad gäller praktiktid för yrkesprogram på gymnasiet. Det ensidiga fokus på att alla ska bli akademiker, som tagit sig uttryck i en överteoretisering även av praktiska program på gymnasiet, har allvarligt hotat våra yrkesutbildades konkurrenskraft och ökat trösklarna till arbetsmarknaden. Konsekvensen har blivit ökade tendenser till lönesammanpressning i vissa av de branscher som dessa yrkesprogram på gymnasiet är tänkta att utbilda sina elever till. De tre länder i Europa med lägst ungdomsarbetslöshet – Österrike, Tyskland och Nederländerna – har samtliga välutvecklade system för att knyta utbildning närmare arbetsmarknad, inte minst genom stora inslag av praktik på yrkesutbildningar. 50 000 lärlingsjobb med en undanträngningseffekt på 70 % skulle kosta 1,9 mdkr. Vid en undanträngningseffekt på 50 % blir satsningen helt kostnadsneutral ³¹. Den arbetsgivare som anställer en lärling skulle under ett års tid befrias från arbetsgivaravgift samt anställa lärlingen till 75 % av ingångslönen. Under lärlingsperioden kan även provanställningen förlängas till 12 månader istället för 6. Sverigedemokraterna bedömer att denna satsning skulle kunna bli en central del i arbetet med att komma tillrätta såväl med ungdomsarbetslösheten som matchningen av arbetstagarnas kompetens i relation till arbetsgivarnas behov. Sverigedemokraternas system för lärlingsjobb är väl beprövat och i Europa används liknande system som framgångsrika arbetsmarknadspolitiska metoder, vilket inte kan sägas vara fallet för instegsjobb och andra konstgjorda satsningar som i praktiken fungerar som återvändsgränder.

5.6 Turordningsreglerna

De svenska turordningsreglerna kom till under en tid där rörligheten på arbetsmarknaden var liten. Dagens arbetsmarknad kräver anpassning efter dagens förutsättningar. Genom att öka antalet undantag som företag kan göra från turordningsreglerna görs arbetsmarknaden mer rörlig, vilket inte minst gör den mer tillgänglig för svenska ungdomar. En regeländring hjälper företagen att våga anställa fler och tar samtidigt bort den orättvisa tröskel som turordningsreglerna innebär. Ett ökat antal undantag i turordningsreglerna medför dessutom även att företagens möjligheter att behålla nyckelpersonal ökar. Sverigedemokraterna förordar därför en utökning av antalet undantag från den nuvarande nivån på två anställda till fem anställda. Detta förslag stöds även av en OECD-rapport från 2011.³²

5.7 Gästarbetarsystem

Sverigedemokraterna ser arbetskraftsinvandring främst som ett sätt att tillfälligt kompensera för en dåligt fungerande matchning på den svenska arbetsmarknaden, men också en metod att ta till när antalet arbetstillfällen i en specifik sektor tillfälligt blir större än arbetskraften i samma sektor. Därför förespråkar vi en modell med gästarbetare, där utländsk arbetskraft kan få tillfälligt uppehållstillstånd knutet till arbetsmarknadens behov. Vi ställer oss däremot starkt kritiska till att likt regeringen öppna upp för en generell arbetskraftsinvandring inom områden som redan präglas av hög arbetslöshet eller inom sektorer där Arbetsförmedlingen själva målar upp en dyster prognos för framtiden. Arbetsförmedlingens generaldirektör Angeles Bermudez Svankvist har själv, i samtal med arbetsmarknadsutskottet, avfärdat att det finns eller inom överskådlig framtid kommer att finnas en generell arbetskraftsbrist i Sverige. Det som kan uppstå är en partiell arbetskraftsbrist, det vill säga tillfälligt arbetskraftsutbudsunderskott inom vissa sektorer. En återgång till det tidigare systemet för arbetskraftsinvandring är alltså att föredra, där det ställdes krav på att arbetskraftsinvandring kunde ske enkom då den efterfrågade kompetensen inte stod att finna i Sverige. I dag är det enda som krävs ett anställningsavtal, utan någon som helst hänsyn till om den svenska arbetskraften i sektorn lider av massarbetslöshet. Systemet öppnar upp för lönedumpning och att svenska jobb inte längre går till svenska medborgare.

Ett i debatten vanligt förekommande argument är att en omfattande arbetskraftsinvandring är en direkt förutsättning för att Sverige skall kunna hantera problemen som följer med en åldrande befolkning. Detta påstående har dock avvisats av såväl Konjunkturinstitutet som av forskare både i Sverige och utlandet. ³³ ³⁴

Viktigt att komma ihåg är också att människor är så mycket mer än bara aktörer på en marknad och att ökad heterogenitet via till exempel långväga folkomflyttningar som regel får betydande negativa konsekvenser för det sociala kapitalet i ett samhälle.³⁵

5.8 Rättvisa skatter

Sverigedemokraterna ställer sig bakom grundprincipen att det skall vara lönande att arbeta och därför vill vi också bevara samtliga fyra steg i jobbskatteavdraget. Till skillnad från regeringen ser vi dock ingen motsättning mellan denna princip och att ge arbetslösa en rimlig ekonomisk trygghet såväl som att avskaffa pensionärsskatten. Sverigedemokraternas ambition är således att inte bara utjämna utan helt eliminera de skatteskillnader mellan arbetare och pensionärer som regeringen har skapat. År 2012 höjer vi det förhöjda grundavdraget för pensionärer med 5 mdkr och 2013 utjämnar vi skatteskillnaden helt och hållet.

Sverigedemokraterna välkomnar regeringens beslut att skjuta upp det femte jobbskatteavdraget. I detta mycket kritiska läge för svensk ekonomi, med nedskrivna tillväxtprognoser, bör varje skattekrona hanteras mycket varsamt. Vi välkomnar breda satsningar på arbetsmarknad och utbildning snarare än fortsatta skattesänkningar för de som redan fått det år efter år. Vi välkomnar ett mer rättvist skattesystem där dagens pensionärer får ta del av de skattelättnader som morgondagens pensionärer åtnjuter. Vår politik präglas av grundtanken att ett rättvist skattesystem är en förutsättning för välfärdsstatens fortsatta existens.

5.9 Trygga och rättvisa system

Regeringen har också ökat otryggheten och samtidigt försämrat matchningen mellan arbeten och kompetens genom försämringar i ersättningssystemen för arbetslösa. De som står utan arbete har fått sämre ekonomiska möjligheter att söka de arbeten som motsvarar deras utbildningsnivå och kompetens. Att göra arbete lönsamt är som tidigare påpekat något Sverigedemokraterna välkomnar, men vi anser det vara oacceptabelt att straffa de som vill göra rätt för sig men som inte har haft någon möjlighet att få ett jobb. För att kombinera trygghet och rörlighet på arbetsmarknaden behövs en generöst utbyggd omställningsförsäkring. Ett alltför lågt ersättningstak riskerar att försämra matchningen på en redan oflexibel svensk arbetsmarknad.³⁶ Arbetsmarknadspolitiska utmaningar löses knappast genom kraftigt försämrade villkor för den som blivit tillfälligt arbetslös. Vi tror inte att den som drabbas av tillfällig arbetslöshet vill permanenta den situationen till långvarig arbetslöshet, och därmed är en försämrad a-kassa en synnerligen dålig metod för att få människor i arbete. Vår i grunden positiva människosyn bygger på tron att människor vill, och kan, göra rätt för sig om bara förutsättningarna finns. Med en försämrad a-kassa antyder regeringen att Sveriges arbetslöshet grundar sig i utbudsunderskott av arbetskraft på grund av att folket skulle vara för lata för att söka sig till arbetsmarknaden och helst stanna hemma och leva på bidrag. Vi har en annan bild och tror att det svenska folket gärna vill arbeta, och bara i nödfall finner sig i att leva på bidrag. Utbudet på arbetskraft är rekordstort, men efterfrågan är svag. Försämrad a-kassa, ensidigt fokus på jobbskatteavdrag och stor invandring är fullständigt verkningslösa som efterfrågeskapande åtgärder. Sverigedemokraterna förordar därför en höjning av taket för arbetslöshetsersättningen, men hålla nivån konstant vad gäller procentsats av tidigare lön. Vår ambitionsnivå för det nya taket är 900 kr per dag fram till arbetslöshetsdag 101, då taket för dagsbeloppet förordas sänkas till 750 kr.

Under föregående mandatperiod genomfördes omfattande förändringar av reglerna för arbetslöshetsersättningen. Bland annat togs möjligheten för arbetslösa att under de första 100 dagarna av arbetslöshet begränsa sitt sökande efter ett nytt arbete till ett närliggande geografiskt område bort. Sverigedemokraterna ser det som helt orimligt att man från första dagen tvingas söka jobb över hela landet och mot sin vilja bryta upp från familj och hembygd, och vi förordar därför ett återinförande av ovan beskrivna möjlighet.

En annan ändring var införandet av en begränsning vad gäller ersättning för deltidsarbetslösa, vilket ytterligare har förstärkt trögrörligheten på arbetsmarknaden. Med nuvarande system uppmuntras arbetslösa att vara arbetslösa i stället för att ta deltidsarbeten, vilket Sverigedemokraterna betraktar som ett allvarligt strukturfel i arbetslöshetsförsäkringen. De positiva effekterna av en ökad rörlighet på arbetsmarknaden skulle till stor del finansiera kostnaderna för en mer generös omställningsförsäkring. Nettokostnaden för att återgå till de regler som avskaffades 2007 beräknas till 1,9 mdkr, och skulle bland annat medföra att 4 500 personer går från arbetslöshet till deltidsarbete.³⁷

5.10 Slopade instegsjobb

En av de viktigaste principerna i ett demokratiskt samhälle är att alla medborgare har samma rättigheter och skyldigheter oavsett ursprung, kön, religion eller sexuell läggning.

Av denna anledning vill Sverigedemokraterna slopa instegsjobben, som innebär att många invandrare kan få 80 % av sin totala lönekostnad subventionerad med skattemedel. Vi betraktar detta som en skattesubventionerad diskriminering av svenskar och föreslår ett omedelbar avskaffande av instegsjobben av såväl rättviseskäl som budgetskäl. Dessutom fastslår Långtidsutredningens huvudbetänkande att det är slående hur få nya arbeten som skapats genom instegsjobben, trots den höga subventionsgraden. Instegsjobbens numera enorma kostnad på omkring 5,5 mdkr men mycket svaga resultat är symptomatiskt för den nuvarande arbetsmarknadspolitiken, där regeringen tappat visioner och i stället presenterar kortsiktiga åtgärder för långsiktiga utmaningar.³⁸

Av samma anledningar är vi negativa till det förslag om så kallade nystartszoner som framförts av flera statsråd, vilket innebär en diskriminering av företag och anställda som inte återfinns inom regeringens prioriterade områden. Erfarenhet från andra länder visar att nystartszonerna i princip inte skapar några nya jobb utan främst bidrar till en kostsam flytt av företag från en del av en stad till en annan del av samma stad.³⁹

6 Skärpt kriminalpolitik

Ett välfungerande samhälle är ett samhälle som kan garantera trygghet för dess medborgare. Det är dess mål att alla invånare ska kunna röra sig fritt och göra fria val, och känna sig säkra i sin vardag. Det tar krafttag mot kriminalitet, och strävar efter en lugn tillvaro för alla, där den lilla människan och offret sätts i fokus. Ett gott samhälle är ett tryggt samhälle.

6.1 Skärpta straff

För att skydda samhället mot återfallsförbrytare och grova brottslingar vill Sverigedemokraterna införa en kraftig straffskärpning, bland annat genom införandet av verkliga livstidsstraff utan möjlighet till tidsbestämning eller benådning, obligatorisk utvisning av alla utländska medborgare som begår grövre brott samt ett omedelbart avskaffande av nuvarande praxis där domstolarna ger återfalls- och serieförbrytare mängdrabatter på brott. För att möta det ökade trycket på landets kriminalvårdsanstalter utökas anslagen med 469 mnkr årligen från 2012 för att motsvara den budgetram som Kriminalvården själv efterfrågar i deras hemställan för 2012 plus ytterligare 200 mnkr för att möta de ökade krav som våra skärpningar i kriminalpolitiken medför.⁴⁰

6.2 Fler platser för utvisningsdömda

Vidare anser Sverigedemokraterna att ansvaret för all förvaring av av- och utvisningsdömda bör ske i rättsväsendets regi, till skillnad från idag där Migrationsverket har detta som sitt ansvar i viss utsträckning, eftersom illegala invandrare, eller de som av olika anledningar behöver tas i förvar när det förväntas att utlänningen inte accepterar ut- eller avvisningsbeslutet, är att betrakta som kriminella. Det blir därmed mer naturligt att rättsväsendet handhar förvaringen av dessa. Vi efterfrågar en utredning på temat innan eventuella resursomallokeringar görs från utgiftsområde 8 till utgiftsområde 4. Tillsvidare avsätter vi 150 mnkr årligen till Kriminalvården för att utöka antal platser för ut- och avvisningsdömda. Sammanlagt alltså 819 mnkr extra till Kriminalvården, årligen.

6.3 Nytt system för skadestånd till brottsoffer

Som brottsoffer skall man inte efter fällande dom behöva kontakta sin gärningsman för att kräva ut utdömt skadestånd. Staten skall garantera brottsoffer den ersättning de har rätt till. Brottsoffermyndighetens anslag förstärks därför med 115 mnkr årligen från 2012.

6.4 Snabbare domstolsbehandling samt garanterat vittnesbeskydd

Brottsoffer väntar ofta lång tid på att den åtalade ställs inför domstol. Denna väntetid måste förkortas. Dels för att gärningsmännen inte fritt ska kunna vistas ute i samhället efter begånget brott, dels för att offret ska kunna lägga kränkningen bakom sig så snart som möjligt. Samtidigt ska vittnesskyddet stärkas kraftigt så att ingen ska behöva avstå från att vittna i en rättegång på grund av rädsla och hot. Anslagen till domstolarna stärks för dessa ändamål med 200 mnkr och Åklagarmyndigheten med 235 mnkr år 2012 plus 20 mnkr för att uppfylla deras yrkande enligt deras budgetunderlag för 2012–2014.

Utöver detta vill vi att säkerhetskontroller i domstol ska få genomföras i förebyggande syfte, utan att en konkret risk för allvarlig brottslighet behöver ha identifierats. Säkerhetskontroller ska därigenom kunna beslutas för en längre tid än vad som i dag är möjligt. Ett genomförande av förslaget innebär enligt SOU 2009:78 ökade investeringskostnader och fortlöpande driftkostnader för säkerhetsåtgärder i domstolarna. Domstolsentréer måste byggas om och utrustning såsom larmbågar med mera införskaffas. Betydligt fler ordningsvakter kommer också att behövas. Investeringskostnaderna respektive ökade driftkostnader har totalt beräknats till 75 mnkr respektive 93 mnkr årligen.

Enligt Sveriges Domstolars yrkande för 2012 behövs dessutom ytterligare 100 mnkr 2012 för att hantera de prognostiserade målökningarna, kunna göra särskilda satsningar för att nedbringa målbalanserna, utökade kostnader för de nya mark- och miljödomstolarna samt den enligt Sveriges Domstolars otillräckliga kompensationen för pris- och löneomräkning.

Totalt sett avsätts ytterligare 468 mnkr till Sveriges Domstolar år 2012, varav 75 mnkr är engångskostnader, samt 255 mnkr extra till Åklagarmyndigheten.

6.5 Utökade resurser till gränspolisen

I Sverige finns idag uppskattningsvis 10 000–80 000 illegala invandrare, alltså brottslingar. ⁴¹ Det måste självfallet vara av vikt att Sverige prioriterar att upprätthålla sin gränskontroll, liksom värdet i det svenska medborgarskapet, och därmed måste denna kriminella företeelse åtgärdas. Illegala invandrare har idag dessutom rätt till en rad sociala förmåner som svenska skattebetalare bekostar. Utöver detta är det en säkerhetsrisk att så många personer befinner sig här illegalt där varken identitet eller eventuellt brottsligt förflutet är känt. För detta ändamål ska ytterligare poliser tillsättas vars enda uppgift ska vara att söka upp och utvisa illegala invandrare. Anslagen till gränspolisen höjs med 140 mnkr årligen från 2012.

6.6 Sammanfattning

Sverigedemokraterna anslår medel för att åstadkomma en kraftig straffskärpning för grova och upprepade brott genom bland annat införandet av verkliga livstidsstraff utan möjlighet till tidsbestämning eller benådning för de farligaste brottslingarna, obligatorisk utvisning av alla utländska medborgare som begår grövre brott samt ett omedelbart avskaffande av nuvarande praxis där domstolarna ger återfallsförbrytare mängdrabatter på brott.

Vi satsar också på ett nytt system för utbetalningar av skadestånd där staten garanterar brottsoffren den ersättning de har rätt till, oavsett gärningsmannens vilja eller förmåga till betalning. Vi satsar även på ett snabbare domstolsförehavande samt ett garanterat vittnesskydd.

Sammantaget satsar vi ytterligare 1,798 mnkr årligen till rättsväsendet inom utgiftsområde 4.

7 Att hjälpa många med begränsade resurser

Möten mellan människor är aldrig helt friktionsfria. När mötet dessutom beror på en ofrivillig migration, orsakad av krig eller förföljelse, uppstår en än svårare kontrast. Varje individ söker efter en plats att längta till, ett samhälle som känns tryggt och en gemenskap att vara en del av. Grundläggande för varje sådan gemenskap är en bas av gemensamma värderingar, respekt för rådande samhällsregler och medborgarnas vilja att leva tillsammans.

7.1 En ansvarsfull invandringspolitik

Det är Sverigedemokraternas mening att såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringar de senaste decennierna har fört en extrem invandringspolitik. Denna politik har varit extrem i förhållande till folkviljan såväl som i förhållande till merparten av västvärldens länder. Det som utmärkt svensk invandringspolitik har varit invandringens massiva omfattning, sett till Sveriges befolkningsstorlek. Faktum är att år 2010 var Sverige, trots sin förhållandevis lilla befolkningsmängd, det fjärde största mottagarlandet av asylsökande bland alla i-länder på jorden, sett till absolut antal sökande. Vi kan inte se hur detta förhållande går att betrakta som något annat än massinvandring.⁴²

Den förda politiken har bland annat lett till att vi i hög hastighet har tagit emot mycket svårintegrerade invandrargrupper med dåliga förutsättningar att kunna bidra till välfärden och smälta in i samhället. Det faktum att vi i Sverige valt att dela ut permanenta uppehållstillstånd där andra länder skulle ha gett tillfälliga sådana har dessutom resulterat i att denna invandring, som i andra länder alltså betraktats vara tillfällig, fått permanenta effekter på vårt samhälles sammansättning. Sedan år 1980 har Sverige beviljat över 1,3 miljoner uppehållstillstånd.⁴³ Få andra länder i världen har haft en lika omfattande invandringspolitik sett till sin folkmängd. Sveriges extrema invandringspolitik har, förutom uppenbara inhemska problem, också medfört svårigheter inom bland annat EU-samarbetet där de svenska representanterna har haft svårt att få något gehör för sina ståndpunkter. Den f.d. statssekreteraren Lars Danielsson kommenterade situationen på följande sätt i Sveriges Radio, Studio 1 den 8 september 2008:

”Alla politiska partier i Sverige har varit överens om att vi ska ha en mycket liberal asyl- och migrationslagstiftning. Det här skiljer ju oss från i stort sett alla andra medlemsstater i Europa. Effekten blir då att dom andra ser oss som lite tokiga extremister.”

Även om många enskilda invandrare lämnat positiva bidrag till det svenska samhället, har den sammantagna effekten av 30 års massinvandringspolitik, i kombination med en samhällsupplösande mångkulturalism, enligt Sverigedemokraternas mening skapat stora och allvarliga problem i form av segregation, utanförskap, sjunkande kunskaps- och betygsnivåer i skolan, etniska och religiösa motsättningar, ökad kriminalitet, skenande kostnader och försämrad välfärd.⁴⁴ ⁴⁵ ⁴⁶ ⁴⁷

Sverigedemokraternas ambition är att totalt reformera invandringspolitiken, på så sätt att den blir ansvarsfull, human och samhällsvårdande. Det primära målet med vår politik är att återupprätta en gemensam nationell identitet, och därmed uppnå en stark inre solidaritet i det svenska samhället. Detta innebär ett självklart avståndstagande från såväl mångkulturalism som rasism. Vi står för en öppen svenskhet, som ställer krav på invandrares anpassning och assimilering till det svenska samhället men i övrigt är uppnåelig för alla, oavsett ursprung. För att göra detta praktiskt möjligt ser vi det som väsentligt att föra en restriktiv invandringspolitik, samtidigt som vi satsar på stärkningar av den svenska kulturen.

Våra beräkningar är att dessa satsningar kommer frigöra stora resurser, som dagens kostsamma och ineffektiva politik binder upp. En del av dessa resurser vill vi använda till en långt mer effektiv flyktinghjälp ute i krishärdars närområden, främst genom UNHCR men också genom att fokusera biståndet på humanitära insatser.

7.1.1 Massinvandring eller välfärd?

Sverigedemokraternas kalkyl över invandringens kostnader visar tydligt hur massinvandringen varje år tar betydande offentliga medel i anspråk. Med den politik vi förespråkar hade dessa medel istället kunnat användas till att värna välfärdens kärna och åtgärda de befintliga bristerna inom vården, skolan och omsorgen. Massinvandringen utgör på så sätt ett direkt hot mot den svenska välfärden och vår samhällsuppbyggnad.

Ett kanske ännu allvarligare men indirekt hot mot det svenska samhället är det sätt på vilket massinvandringen minskar det sociala kapitalet, genom att underminera och erodera gemenskapen, tilliten och den inre solidariteten.⁴⁸ De nämnda faktorerna har inte bara betydelse för den ekonomiska tillväxten, graden av korruption, utbildningsväsendets effektivitet och invånarnas allmänna välbefinnande, de utgör också det fundament på vilket vår solidariskt finansierade välfärdsmodell vilar.

En lång rad vetenskapliga studier har det senaste decenniet visat att det föreligger ett starkt negativt samband mellan graden av tillit och socialt kapital relativt ett samhälles etniska/kulturella heterogenitet.⁴⁹

Professor Vernon Bogdanor, en av Storbritanniens mest välrenommerade statsvetare, har beskrivit detta samband på följande sätt:

”Det går att hävda att känslan av samhörighet beror på hur homogent ett samhälle är. En hög invandringsnivå kan då hota den samhörighetskänsla på vilken välfärdsstaten vilar.” ⁵⁰

Då graden av tillit och socialt kapital alltså inte bara påverkar hur resurser fördelas inom ett samhälle, utan också i vilken utsträckning de skapas, innebär massinvandringen till Sverige även i detta hänseende i slutändan en reell kostnad. Eftersom vi inte har kunnat finna någon tillämpningsbar modell för att beräkna denna kostnad har vi valt att tills vidare utelämna denna del av invandringens kostnader i våra konkreta kalkyler.

Ytterligare belägg för massinvandringens samhällskostnader återfinns i professor Jan Ekbergs rapport till ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi). I denna rapport dras slutsatsen att invandrare i snitt betalar 40–60 miljarder mindre i skatt än vad de får ut i välfärd i form av bidrag, sjukvård, skola, och andra offentliga tjänster.⁵¹

Det är dock Sverigedemokraternas bedömning att Ekbergs rapport ändå underskattar kostnaderna för massinvandringen specifikt. Dels beror denna underskattning på en felaktig bedömning av storleken på det totala bidraget till den offentliga sektorn från invandrarna. Detta då Ekberg inte tar hänsyn till sammansättningen av migrationsströmmarna till Sverige och de skillnader som råder mellan olika invandrargrupper vad gäller deras inträde på den svenska arbetsmarknaden. På samma sätt utgår rapportens beräkningar från att alla grupper i samhället nyttjar välfärden exakt lika mycket när det de facto är så att mer samhällssvaga grupper tenderar att exempelvis ha större behov i skolan, eller nyttja vården i större utsträckning då deras hälsosituation generellt är sämre. Dessutom har ingen hänsyn tagits till överrepresentationen hos vissa invandrargrupper när det gäller brottslighet, och hur denna påverkar kostnaderna för rättssystemet och kriminalvården.

Sammantaget kan man säga att rapporten ger en bra ögonblicksbild, men att den på grund av en sammanbuntning av alla utlandsfödda inte ger en nyanserad bild av hur kostsam de senaste decenniernas massinvandringspolitik faktiskt har varit.

7.1.2 En ny asylpolitik

Under 2009 anlände totalt 24 194 asylsökande till Sverige.⁵² Motsvarande siffra för vårt grannland Danmark visar på en knapp sjättedel så många asylansökningar som Sverige, och i Finland var ansökningarna en knapp fjärdedel så många som de svenska.⁵³ År 2010 ökade antalet asylsökande till Sverige med hela 32 % till 31 819.⁵⁴ Detta är för Sverigedemokraterna ett tydligt tecken på att nuvarande regering inte bara cementerar tidigare regeringars extremliberala syn på invandring, utan dessutom öppnar upp för en än mer ansvarslös politik. Det är nämligen svårt att finna några andra skäl till detta förhållande än att våra grannländer har en betydligt mer restriktiv och ansvarsfull invandringspolitik och att detta starkt påverkar antalet personer som varje år försöker få asyl i respektive land. Den generösa svenska invandringspolitiken genererar gradvis större invandring och högre kostnader. Även de utlänningar som inte får sin asylanskan beviljad kostar samhället stora resurser i form av uppehälle, juridiska prövningar och övriga ersättningar. ⁵⁵ Sverigedemokraternas uppfattning är därför att omfattande förändringar måste vidtas för att minska samhällets invandringsrelaterade kostnader, risken för asylmissbruk samt risken för ökade motsättningar och segregation. Vi menar att nedanstående åtgärder är nödvändiga för att upprätthålla trovärdigheten för asylinstitutionen:

Sverigedemokraternas bedömning är att ovanstående regelskärpningar tillsammans med införandet av partiets övriga invandrings- och integrationspolitiska åtgärder skulle medföra en minskning av asylinvandringen med ca 90 % tillsammans med en kraftig minskning av samhällets kostnader för denna invandring. Det skulle samtidigt gynna de som på allvar vill komma till Sverige och som har en önskan om att göra rätt för sig och delta i det svenska samhällslivet.

7.1.3 Skärpta krav för anhöriginvandring

Enligt Migrationsverkets siffror beviljades totalt 76 997 uppehållstillstånd under 2009. Av dessa var 34 082, vilket motsvarar 44 %, uppehållstillstånd som beviljats av anhörigskäl. 2005 beviljades totalt 21 908 uppehållstillstånd av anhörigskäl. På enbart fyra år ökade alltså antalet uppehållstillstånd inom denna kategori med hela 55,8 %. ⁵⁶. 2010 beviljades 69 916 uppehållstillstånd, varav 24 626, eller 35 %, kan hänföras till anhöriginvandring. ⁵⁷ Med andra ord fortsatte anhöriginvandringen att utgöra den enskilt största invandringskategorin, även om en viss minskning förekommit. Sverigedemokraternas bedömning är dock att denna minskning främst orsakats av de ändrade regler som ställt krav på somaliska invandrare att uppvisa någon form av identifikation. Miljöpartiet och regeringens överenskommelse om migrationspolitiken kan komma att riva upp detta krav.⁵⁸ Överenskommelsen väntas även belasta statsbudgeten med ytterligare 1,7 mdkr.⁵⁹

Enligt statistik från SCB så var 2006 antalet personer som beviljas uppehållstillstånd på grund av anhörighetsskäl med en anknytningsperson född i Sverige med minst en svenskfödd förälder 3 500 stycken.⁶⁰ Samtidigt är endast en mindre del av anhöriginvandrarna anhöriga till flyktingar. 2009 hamnade Irak och Somalia i topp som ursprungsländer för personer som beviljats uppehållstillstånd på grund av anhörigskäl, med 6 273 respektive 4 757 beviljade uppehållstillstånd. Av dessa betecknades 2 525 respektive 2 115 hänföra sig till en nyetablerad anknytning, det vill säga en anhöriganknytning som uppstått efter att anknytningspersonen själv invandrat till Sverige.⁶¹ Som redan nämnts ovan arbetar regeringspartierna aktivt med Miljöpartiet för att underlätta för anhöriga till somalier att kunna ta sig till Sverige som anhöriginvandrare.

Den mycket omfattande anhöriginvandringen har varit möjlig för att vi i Sverige, vid en internationell jämförelse, har mycket generösa regler för anhöriginvandring. Även med den nuvarande regeringens skärpning av regelverket är dessa tämligen generösa då undantagen är så många att hela den så kallade skärpningen ter sig vara ett populistiskt slag i luften. För att minska samhällets invandringsrelaterade kostnader och minska risken för ökad segregation liksom förekomsten av arrangerade tvångsäktenskap, vill Sverigedemokraterna bland annat införa nedanstående regelskärpningar beträffande anhöriginvandringen. För att äkta makar och därmed jämställda personer skall få uppehållstillstånd skall följande krav vara uppfyllda:

Sverigedemokraternas bedömning är att införandet av dessa regler tillsammans med partiets övriga invandrings- och integrationspolitik kommer att minska anhöriginvandringen med ca 90 %.

7.1.4 Från mångkultur till assimilering

Eftersom den mångkulturella samhällsmodellen uppmuntrar olika etniska grupper att odla sina kulturer sida vid sida, har den av naturliga skäl lett till omfattande och stadigt tilltagande segregation.

Sverigedemokraterna tror inte på mångkulturalism, eller någon annan segregationspolitik, som en hållbar utgångspunkt för att bygga ett harmoniskt och välfungerande samhälle. Det samhälle vi eftersträvar bygger istället på gemenskap och delaktighet. Vi vill bryta segregationen genom att gå från mångkulturalism till en politik som värnar nationen och den gemensamma identiteten. Vår modell för att ena och hålla ihop landet går ut på att å ena sidan ställa krav på invandrare som kommer till Sverige att de ska anpassa sig efter svenska lagar, normer, värderingar och sociala koder, å andra sidan framhäva det svenska språket och den svenska kulturen, historien och identiteten.

Vi vill sluta dela ut skattemedel till segregerande verksamheter såsom etniska friskolor och kulturföreningar och istället satsa betydligt mer resurser på verksamheter som bevarar, stärker och levandegör det svenska kulturarvet. Vi vill sluta dela ut skattemedel till modersmålsundervisning och istället lägga mer resurser på att stärka undervisningen i svenska. Genom en politik som främjar anpassning och assimilering, kombinerat med en restriktiv invandringspolitik som inte ytterligare stärker segregationen, kommer vi att kunna föra in Sverige på en väg som leder bort från segregation och utanförskap till en starkare samhällelig gemenskap. Sverigedemokraternas inställning till mångkulturalismen delas av framstående ledare runtom i Europa. Det senaste året har bland annat Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Storbritanniens premiärminister David Cameron uttalat sig negativt om den massinvandringspolitik och den mångkulturalistiska utopi som präglat deras respektive länder i årtionden.

7.1.5 Aslyrätten urholkas – Alliansens överenskommelse med Miljöpartiet

Alliansen har tillsammans med Miljöpartiet ingått en ramöverenskommelse för migrationspolitiken som sträcker sig under lång tid framöver, av statsministern beskriven som ”historisk”.⁶² Även om uppgörelsen i dagsläget är mycket oklar pekar den ändå ut en tydlig riktning för invandringspolitiken. Det är uppenbart att en generell önskan finns om mer invandring till Sverige. Tydligast har uppgörelsen varit i synen på människor som vistas i Sverige illegalt. Människor som fått avslag på sina asylansökningar men vägrat att följa dessa beslut ska enligt överenskommelsen få tillgång till offentligt finansierad vård, skola och möjligen även i någon form till arbetsmarknaden.

Sverigedemokraterna noterar här en tydlig svängning i regeringens politik från att tidigare ha varit tydlig med att inte premiera människor som bryter mot svensk lag och att tydligt påpeka att en grund för ett fungerande asylmottagande även är att återvändandet för människor som fått avslag på sina asylansökningar fungerar.

Det är uppenbart att regeringens politik på detta område har varit fullständigt misslyckad. Trots erbjudna betalningar till människor för att återvända vägrar flertalet berörda att resa tillbaka frivilligt. Sedan 2006 har Migrationsverket tvingats överlämna 40 209 ärenden till polisen för verkställande i de fall då utlänningen inte vill åka hem frivilligt efter ett avvisningsbeslut. Av dessa har endast 11 831 verkställts. Det betyder att polisen misslyckas i över 70 procent av fallen. Sett till de senaste tio åren är siffran 75 procent.⁶³

Det handlar totalt om nästan 60 000 personer som fått avslag på sina ansökningar men som ändå inte lämnat landet. Sammanfattningsvis innebär detta att det är ungefär varannan av dem som fått avslag på sina ansökningar som fortsätter att vistas i Sverige illegalt. Detta är naturligtvis djupt oroande och skadar allvarligt trovärdigheten för svensk asylpolitik. Till detta kommer alla de som tar sig in i landet men som inte ens väljer att söka uppehållstillstånd i någon form. Denna siffra är av naturliga skäl okänd.

Genom att belöna de som bryter mot svensk lagstiftning med offentligt finansierad välfärd sänder regeringen ut mycket märkliga signaler. Frågan är om det överhuvudtaget är någon mening med att ansöka om asyl innan bosättning när personer utan uppehållstillstånd i stor utsträckning ändå ska ges samma rättigheter som individer med uppehållstillstånd. Det är Sverigedemokraternas bedömning att uppgörelsen kommer att minska respekten för negativa beslut i asylprocessen och skapa en bisarr situation där en del av samhället ska arbeta för att personer utan tillstånd avvisas samtidigt som andra delar av samhället arbetar för att göra tillvaron för dessa människor bättre.

Uppskattningar från The International Centre for Migration Policy Development visar att det kan röra sig om 80 000 personer som befinner sig i Sverige illegalt.⁶⁴ Några exakta siffror är av naturliga skäl omöjliga att få fram men vi finner det sannolikt att denna grupp växer för varje år som går.

Sverigedemokraterna anser att det även ur en ren human synvinkel är oacceptabelt att skapa incitament för människor att försätta sig i en osäker och otrygg tillvaro. Lösningen måste vara att minska möjligheterna för denna grupp att växa genom att bekämpa människosmuggling och se till att avvisningsbesluten verkligen verkställs.

Migrationsminister Tobias Billström har tidigare deklarerat att regeringen inte tänker medverka till några nya amnestier för asylsökande som fått avslag på sina ansökningar. Eftersom den nu föreslagna politiken öppnar för just krav på tillfällig asyllagstiftning, samtidigt som Miljöpartiets inställning i denna fråga sedan tidigare är känd, är det befogat att fråga sig om regeringens hållning står fast eller om vi framöver kommer få se just generella amnestier.

Sverigedemokraternas uppfattning är att regeringen med den föreslagna politiken sänder ut dubbla signaler och urholkar asylrätten, vilket på längre sikt kommer att leda till att förtroendet för asylinstitutet urholkas helt och hållet.

8 Skola och utbildning

Människan är en fantastisk varelse. Genom vår nyfikenhet och önskan att förstå har vi byggt upp komplexa samhällen och gjort otroliga upptäckter. Varje individ har enorm kapacitet att lära och hitta sin specialitet. Skolan och den högre utbildningen ska vara den plattform där vår hjärna prövas och utvecklas, där vi kan nå vår fulla potential och där kunskap kan förmedlas och insikter skapas.

8.1 Högre studier

8.1.1 Ökad lärartäthet

Det är Sverigedemokraternas övertygelse att Sveriges möjligheter att också i framtiden kunna konkurrera i en alltmer globaliserad värld är beroende av förbättringar inom utbildningsområdet i allmänhet och inom den högre utbildningen i synnerhet. Sverigedemokraterna ser med oro på att resurstilldelningen till den högre utbildningen urholkats de senaste tjugo åren. Som en följd av detta får dagens studenter allt färre timmar lärarledd undervisning samtidigt som undervisningsgrupperna blivit större, vilket kommit att innebära att utbildningskvaliteten sänkts. Vi kan inte acceptera den pågående kvalitetsförsämringen av den högre utbildningen, varför vi menar att resurstilldelningen till densamma måste ses över.

Vad gäller Sveriges högskolor och universitet vittnar rapporter om kurser med så få lärarledda lektioner och så pass stora studentgrupper att den viktiga interaktionen mellan lärare och elev i det närmaste är helt eliminerad. ⁶⁵ Lärare vittnar om många timmar obetald arbetstid, arbetsgivare vittnar om svårigheter med att behålla kompetent personal p.g.a. bristande konkurrensfördelar rörande såväl lön som arbetsmiljö, och studenter och deras organisationer vittnar om allt större undervisningsgrupper och allt färre lektioner.

Kostnadsnivån har under den senaste 15-årsperioden vida överstigit anslagsnivån, i synnerhet vad avser naturvetenskapliga ämnen, och den så kallade Grundbultens beräkningar om minsta godtagbara undervisningsnivå – det vill säga att komma åter till 1994/95 års köpkraft – indikerar ett stort tillskottsbehov till de högre lärosätena under de kommande åren.⁶⁶ Vi anslår 2,2 mdkr årligen från 2012 för att komma tillrätta med bristerna inom de naturvetenskapliga och tekniska ämnena och ökar stödet till HSJT-ämnena från 2013 för att 2015 nå 1,3 mdkr.

Detta är en viktig del i Sverigedemokraternas strävan efter att höja nivån på Sveriges utbildningssystem och komma till rätta med den bristande matchningen på arbetsmarknaden.

8.1.2 Utbilda för arbetsmarknaden

För Sverigedemokraterna är det en självklarhet att meningen med högre utbildning är att den också skall leda till arbete. Vi efterfrågar en allmän effektivisering bland högskolorna i syfte att i en högre grad matcha sitt utbildningsutbud mot näringslivets behov av kompetens.

Sverigedemokraterna väljer därför bland annat att öka anslagen till läkarutbildningen med 100 mnkr årligen från 2012 för att komma tillrätta med den latenta bristen på läkare. I samband med denna effektivisering föreslår vi också att en utbildningsform för avancerade specialistsjuksköterskor införs.

8.1.3 Forskning

Den forskningsverksamhet som bedrivs på svenska universitet och högskolor är oerhört viktig för att landet ska kunna underhålla och återskapa den spetskompetens som är nödvändig för att skapa nya innovationer och ny kunskap. Vi vill, som tidigare har framförts, att Sverige skall vara en framträdande kunskapsnation och utökar därför anslagen för forskning inom högskolorna och universiteten med 100 mnkr 2012 och en successiv upptrappning till 400 mnkr 2015.

8.1.4 Satsning på yrkeshögskolan

Den svenska arbetsmarknaden präglas, trots rådande massarbetslöshet, av ett överskott vad gäller efterfrågan på yrkesutbildade. Detta tyder på att den svenska utbildningspolitiken hittills i alltför låg grad varit anpassad till arbetsmarknadens verklighet.

Utöver den generella satsningen på högre utbildning avsätter vi därför även resurser till Myndigheten för yrkeshögskolan. Yrkeshögskolan analyserar arbetsmarknadens behov av arbetskraft och avsätter sedan medel till de lärosäten som anordnar utbildningarna. Av de elever som genomgått en utbildning genom myndighetens försorg har hela sju av tio haft ett faktiskt arbete inom en månad efter examen.⁶⁷ Myndighetens egen bedömning är att fler personer än idag kan utbildas och få ett arbete, givet ökade medel, och äskar en summa om 500 mnkr årligen. Dessa 500 mnkr per år skulle enligt yrkeshögskolan räcka till att bevilja ytterligare 8 000 platser årligen. Sverigedemokraterna ser det som rent slöseri med skattepengar att utbildningsinstanser inom perifera områden som genusvetenskap och mångkultur tillförs resurser trots att dessa utbildningar inte utbildar för arbetsmarknaden. Särskilt när detta sker samtidigt som myndigheter som yrkeshögskolan, som utbildar inom områden där efterfrågan finns, inte tillförs de medel som de skulle kunna förvalta. Då yrkeshögskolans filosofi är att utbilda inom de områden som är mest efterfrågade på arbetsmarknaden kommer Sverigedemokraterna att anslå de medel som myndigheten hemställer. Vi öronmärker även 256 mnkr till CSN för kostnaderna för studiestöd givet de nya utbildningsplatserna.⁶⁸ Denna föreslagna satsning bedöms leda till en förbättrad matchning av arbetskraften.

Inte alla ungdomar kan, vill eller bör bli akademiker. Detta är dock något som den svenska utbildningspolitiken tycks ha varit dålig på att ta hänsyn till. Samtidigt vet vi att många företag kräver att den anställdes kompetens innehåller någon form av eftergymnasial utbildning. Genom vår riktade satsning på yrkeshögskolan gör vi det lättare både för företagen att anställa och för våra ungdomar att få en utbildning som sedermera leder till arbete.

Det är ett i raden av sverigedemokratiska förslag som syftar till att vår arbetskraft ska utbildas för arbetsmarknadens behov. Våra fyra tunga förslag om riktiga lärlingsjobb, utökad praktik på gymnasieskolan, förstärkt stöd till yrkeshögskolan samt fler komvuxplatser banar väg för en god utveckling för såväl arbetsgivare som arbetstagare i de branscher där det i dag paradoxalt nog råder arbetslöshet kombinerat med arbetskraftsbrist.

8.1.5 Satsning på komvux

Ett annat led i samma strävan, som dessutom ger bättre möjligheter att komplettera betyg, är vårt förslag om en utökning av antalet platser på komvux. Vi anslår 396 mnkr årligen från 2012 för 9 000 nya komvuxplatser samt öronmärker ytterligare 277 mnkr årligen givet ökade studiestödskostnader.⁶⁹

8.2 Grund- och gymnasieskola

Sverige är ett av de länder som satsar mest resurser på skolan per capita. Trots detta tappar svensk skola i kvalitet och en allt större andel av eleverna lämnar skolan utan fullständiga betyg.⁷⁰ Det finns också starka indikationer på att mobbning, sexuella trakasserier och psykisk ohälsa bland eleverna ökar. Detta är allvarliga problem som hårdast drabbar den enskilde eleven, men som också drabbar samhället i stort.

För att komma tillrätta med problemen i den svenska skolan vill Sverigedemokraterna genomföra en rad satsningar och åtgärder. Vid sidan av en förbättrad lärarutbildning, effektivare styrning och en mer rättvis fördelning av ekonomiska resurser genom att återförstatliga skolan, måste den kravlösa skolan ersättas med en skola som står för kunskapsförmedling och lärarledd undervisning.

8.2.1 En välbehövlig kunskapssatsning

Kännetecknande för dagens skola är att elever förväntas lära sig på egen hand genom att själva söka information. Traditionella prov ersätts med redovisningar och olika typer av grupparbeten samtidigt som det blir allt viktigare att lärande måste vara roligt. Lärarrollen har kommit att undermineras och i allt större utsträckning enbart utgöra en organisatorisk funktion som ska uppmuntra fria studier och fritt forskande.

För de elever som tidigt kan ta ansvar, som kommer från studievana hem och som är studiemotiverade kan dessa studiemetoder fungera väl. Den kravlösa skolan riskerar dock att missgynna i första hand studiesvaga elever eftersom dessa oftare behöver tydliga ramar och mål för att kunna prestera. Genom olika verktyg såsom betyg i tidigare ålder, förslagsvis från årskurs fyra, ordningsomdömen samt en återgång till en kunskapsinriktad skola förbättras möjligheterna avsevärt att sätta in lämpliga hjälpinsatser och i ett tidigare stadium fånga upp och stötta elever som halkar efter.

För att kunna bli en naturlig del av det svenska samhället krävs goda språkkunskaper. Därför är det av stor vikt att samtalsspråket under skoltid, med undantag för språklektioner, alltid är svenska (skolor för nationella minoriteter undantagna). Språkets roll som kulturbärare och länk mellan generationerna kan knappast överskattas, varför skolan bör erbjuda undervisning i lokal dialekt och folkmål, antingen inom ramen för den ordinarie svenskundervisningen eller som tillvalsämne. Skolorna bör också generellt förstärka undervisningen i svenska med ett särskilt fokus på elever med svagare kunskap i svenska. För ändamålet avsätts årligen 100 mnkr från 2012 i ett riktat stöd till kommunerna vilket successivt trappas upp till 400 mnkr till 2015.

8.2.2 Matreform

En viktig grundförutsättning för kunskapsinhämtning är att kroppen har nödvändigt bränsle i form av näringsrik mat. För att underlätta möjligheterna för kommunerna att förhöja kvaliteten på maten i våra skolor krävs en rejäl statlig satsning och Sverigedemokraterna avsätter därför 100 mnkr årligen från 2012 i ett riktat stöd till kommunerna för en skolmatsreform vilket successivt trappas upp till 400 mnkr till 2015.

8.2.3 Kulturarvet

Skolans roll är inte bara att vara kunskapsförmedlare utan till stor del också att förmedla en djupgående förståelse och acceptans för vårt svenska kulturarv – från en generation till en annan. I kulturarvet ingår det svenska folkets gemensamma historia, kultur, traditioner, normer och värderingar, språk och religion. Dessa är de byggstenar vilka Sverigedemokraterna menar utgör grunden för ett tryggt och stabilt Sverige.

Utan goda kunskaper om dessa byggstenar, och då framförallt gemensamma normer, värderingar och språk, är det svårt, om inte omöjligt, att bli en naturlig del av det svenska samhället. Skolan bör därför betona kärnfamiljens betydelse, tidigare generationers samlade kunskap och erfarenhet, den kristna etiken samt inte minst den västerländska humanismens centrala betydelse i vårt samhälle.

Det är av central vikt att skolan ger eleverna nödvändig kunskap om vikten av ett samhälle som genomsyras av sammanhållning, men även psykiskt och fysiskt välbefinnande. Ett led i det arbetet är att ge våra elever en naturlig relation till äldre generationer och motverka de ökande åldersklyftorna i samhället. Det kan exempelvis ske genom att det inrättas en så kallad klassmorfar på varje skola eller i varje klass samt genom att skolklasser ges möjlighet att besöka äldreboenden för att därigenom knyta kontakter över generationsgränserna. Våra äldre kan bli en värdefull resurs i skolan.

Skolan ska lära ut den djupa innebörden av demokrati och respekt för andras åsikter, samt stimulera till kritiskt och konstruktivt tänkande och reflektion kring etiska och moraliska frågor. Kritiskt och självständigt tänkande ska uppmuntras – inte bestraffas. Vidare bör etik och moral betonas mer än idag, så att eleverna lär sig att samarbeta, visa hänsyn, kamratanda och ärlighet.

8.2.4 Trygghet i skolan

För att bekämpa otrygghet och psykisk ohälsa bland eleverna samt för att avlasta lärarkåren, som i dag tvingas ägna alltför mycket tid åt andra saker än ren kunskapsförmedling, vill Sverigedemokraterna genomföra en satsning på fler vuxna i skolan i form av framförallt fler skolsköterskor, skolpsykologer och kuratorer. Vi satsar 200 mnkr 2012 och trappar successivt upp stödet till 400 mnkr till 2015.

Mobbning, sexuella trakasserier och utanförskap ska motverkas genom ett aktivt agerande av lärare och skolledning. Vi vill samtidigt betona föräldrarnas ansvar för sina barns uppfostran, varför det är av största vikt att även föräldrarna görs delaktiga i detta mycket viktiga arbete.

Enligt en undersökning från Arbetsmiljöverket har nästan var tredje lärare utsatts för våld eller hot om våld på sin arbetsplats.⁷¹ I själva verket handlar var tredje anmälan till Arbetsmiljöverket om just skolan. En tidigare rapport från Lärarnas Riksförbund visar i sin tur att omkring hälften av landets lärare upplever att det blivit vanligare med hot och våld i svensk skola.⁷² Nästan var femte lärare oroas över att gå till sitt arbete på grund av våld och hot om våld. Våren 2005 hänvisade de båda lärarförbunden till en undersökning som gör gällande att 43 % av lärarna varje dag tvingas att ta betydande lektionstid i anspråk för att lösa konflikter och för att försöka skapa trygghet och studiero i klassrummet.⁷³ Runt om i Sverige vittnar elever om ett hårdare skolklimat där elever – företrädesvis flickor och unga kvinnor – utsätts för tillmälen och sexuella trakasserier. Unga män berättar i sin tur om rån, misshandel och en allmänt otrygg skolmiljö. Statistik från Barn- och elevombudsmannen visar att 45 000 skolelever från fjärde klass upp till gymnasiet uppger att de mobbas och trakasseras i skolan.⁷⁴ I själva verket fördubblades anmälningarna om mobbning i skolan under 2010. Trots detta finns det ett stort mörkertal enligt Barn- och elevombudsmannen.

Skolan är en arbetsplats och eleverna har rätt att kräva en väl fungerande arbetsmiljö. Som ett led i detta arbete menar Sverigedemokraterna att elever som inte fungerar i skolsituationen ska kunna omplaceras – även mot den enskilda elevens och förälderns/föräldrarnas vilja. Sverigedemokraterna vill på sikt införa någon form av specialklasser där elever med manifesta sociala problem hänvisas för kortare eller längre perioder. Detta för att på ett rimligt sätt påverka och korrigera dessa elevers beteende genom att ge dem rätt stöd, samtidigt som övriga elever ges möjlighet till en trygg och lugn tillvaro med studiero i skolan. För att öka skolornas möjligheter att aktivt motverka mobbning och andra trakasserier avsätter vi 50 mnkr år 2012 som trappas upp till 200 mnkr 2015.

8.2.5 Modersmålsundervisning

Modersmålsundervisningen främjar inte assimilationen till det svenska samhället och dess effekter för inlärning av det svenska språket är tveksamt. Kommunerna eller staten bör inte stå för kostnaderna för modersmålsundervisningen då det är ett intresse för den enskilda familjen. För närvarande är det i princip kommunerna som finansierar modersmålsundervisningen men vi yrkar på att skollagen ändras så att ingen tvingande lag föreskriver obligatorisk modersmålsundervisning, undantaget för de nationella minoritetsspråken.⁷⁵ Kostnaderna för modersmålsundervisning beräknas till cirka 8 000 kr per elev och år.⁷⁶ Antalet berättigade till modersmålsundervisning var läsåret 2009/2010 173 147 elever.⁷⁷ Totalkostnaden om alla elever valde att delta i modersmålsundervisningen skulle då bli 1,385 mdkr. Alla elever som är berättigade till modersmålsundervisning deltar dock inte i denna undervisning så kostnaderna är lägre än den angivna siffran. Ändå så utgör kostnaderna för modersmålsundervisningen en betydande del av den totala undervisningsbudgeten för enskilda kommuner.

8.2.6 En stabil grundutbildning

Sverigedemokraterna har som målsättning att få en så effektiv matchning av arbetskraft och arbetsmarknad som möjligt. Som ett led i vår strävan att skapa denna högre grad av matchning ser Sverigedemokraterna det som en självklarhet att stärka och effektivisera studievägledningen i såväl grund- och gymnasieskolan som på komvux. Vi anslår därför till att börja med 50 mnkr årligen från 2012 samtidigt som vi efterfrågar en analys av hur mycket ytterligare resurser en fullgott effektiv matchning kräver.

8.3 En likvärdig skola

De senaste decenniernas skolreformer har kommit att leda till stora förändringar för svensk skola, reformer vilka haft en tydlig ideologisk drivkraft och inte grundat sig på praktisk erfarenhet eller faktiska behov.

Skolverket, såväl som flera internationella undersökningar, till exempel Timms och Pisa, har fastslagit att svensk skola tappat i kvalitet och att svenska elevers studieresultat blivit sämre vad gäller kunskaper i matematik, naturvetenskap, läsförståelse och problemlösning.⁷⁸ ⁷⁹ ⁸⁰ Samma undersökningar gör gällande att även disciplinen försämrats, samtidigt som det visar sig att svensk skola har blivit allt mer segregerad och ojämlik. Sverigedemokraterna, som eftersträvar en likvärdig skola och ett undervisningssystem i internationell toppklass, vill genomföra en rad genomgripande förändringar för att komma tillrätta med den mycket allvarliga situation svensk skola befinner sig i.

Sverigedemokraterna menar att staten snarast ska återta huvudmannaskapet för den svenska skolan. Trots ett massivt motstånd från den svenska lärarkåren och deras fackföreningar genomfördes kommunaliseringen 1991. Detta har visat sig vara ett stort misstag. Precis som Lärarnas Riksförbund menar Sverigedemokraterna att ett förstatligande av skolan framförallt ska innebära att staten dels tar på sig ansvaret för finansieringen av skolan (det ska inte vara möjligt att använda de statliga pengarna för annat än syftet), dels fungerar som arbetsgivare åt lärare och rektorer. Vidare ska staten garantera likvärdighet till exempel vad gäller skolledning, studie- och yrkesvägledning, speciallärare, undervisningsmaterial, elevvård, skolmåltider och kompetensutveckling.

Sverigedemokraterna betonar valfrihet och inflytande för föräldrar och elever i den svenska skolan, varför vi i grunden är positivt inställda till det fria skolvalet och friskolereformen. Att dessa båda reformer verkligen kommit att innebära en ökad valfrihet framkommer inte minst i en rapport, där man skriver att ”de fristående skolorna bidrar till valfriheten inom skolområdet, en valfrihet som uppskattas av föräldrar”.⁸¹

Dock ska vi vara medvetna om att dessa båda reformer även medfört flera negativa konsekvenser för den svenska skolan. I den nämnda rapporten skriver Skolverket till exempel att flera valfrihetsstudier ”visar på segregerande tendenser avseende elevernas sociokulturella, prestationsmässiga och etniska bakgrund till följd av fristående skolor”.⁸²

Vidare har friskolereformen kommit att skapa en rad problem för kommunerna och den kommunala skolan. Eftersom det är Skolverket som beslutar huruvida en friskola ska få starta eller inte, är det mycket svårt, om inte omöjligt, för en enskild kommun att skapa en långsiktig planering för kommunens skolverksamhet, vilket ofta leder till ökade kommunala kostnader. För många friskoleetableringar i en enskild kommun kan också leda till skolnedläggningar, inte minst av de mindre skolorna och skolor på landsbygden, vilket – paradoxalt nog – kan få följden att valfriheten minskar samtidigt som den kommunala servicen försämras.

Ytterligare ett problem i sammanhanget är att uppdragen skiljer sig åt för en kommunal skola och en friskola. Även om regeringen fick igenom en ny skollag 2010, som bland annat innebär att skillnaderna mellan kommunala skolor och friskolor minskat, finns det fortfarande stora skillnader mellan dessa båda skolformer. En kommun har inte minst ett särskilt ansvar för att upprätthålla skolplikten, att ta hand om eleverna om en friskola går i konkurs, att ta hand om elever med särskilda behov, att ha ett uppföljningsansvar till dess att eleven fyller 20 år, att organisera fritidshem, att övergripande organisera skolan inom kommunens gränser, att fördela resurserna, se till att det finns skolor där människorna bor, och så vidare.⁸³ ⁸⁴

Även om Sverigedemokraterna i grunden är positivt inställda till friskolereformen som sådan, inser vi att den också kommit att skapa en rad problem. Därför menar vi att det måste bli svårare att starta friskolor än vad det är i dag. Vi förordar därför ett system likt det finska, där det måste finnas ett påvisbart behov av den utbildning som en ny privat skola avser ge, till exempel en viss pedagogisk profil eller språkskola.

Så länge vi har en kommunal skola, och innan den svenska skolan återförstatligats, bör kommunerna ges möjlighet att lägga in ett veto mot startandet av friskolor, till exempel om det är uppenbart att en nyetablering av en friskola kommer att orsaka kommunen stora organisatoriska och kostnadsmässiga svårigheter, om elevunderlaget inte motiverar en ny friskola.

Vi vill dessutom införa en lag om ett förbud mot så kallad avknoppning av kommunala skolor. De kommunala skolorna har under tid byggts upp av skattemedel, och de skolor som avknoppats säljs ofta till kraftiga underpriser, vilket i princip kan jämställas med förskingring av skattebetalarnas medel. Dessutom kan mångfalden många gånger bli svagare då det kommunala alternativet inte längre finns tillgängligt för kommunens invånare. Ett fritt val måste ju rimligen också gälla valet av kommunal skola.

Sverigedemokraterna vill, i likhet med Finland, förbjuda uttag av vinster från friskolor. Bakgrunden är att vinsterna enligt flera undersökningar bland annat möjliggörs genom lägre lärartäthet. Dessutom har det förekommit att riskkapitalbolag tagit ut vinster i friskolor som de sedan fört utomlands. Det har också uppdagats att flera friskolor där vinster tagits ut har misskötts. Detta har medfört att eleverna har farit illa med förstörd studiegång som följd.⁸⁵ Det är i sammanhanget viktigt att påpeka att Sverige står ut som ett av få länder där vinstdrivande friskolor tillåts. Regeringen med Björklund i spetsen har tidigare lovat att sjösätta en utredning som utvärderar de senaste skolreformerna och vinstuttag för friskolor. Sverigedemokraterna menar att denna utredning bör påskyndas.

Vi vill också ge Skolinspektionen ökade resurser för att säkerställa att både kommunala skolor, friskolor och konfessionella friskolor följer gällande bestämmelser, lagar och skollagen. Det har uppdagats missförhållande i skilda skolformer men framför allt i konfessionella friskolor. Vi Sverigedemokrater anser det vara en självklarhet att alla landets skolor följer gällande lagar och regler.

Under samma period har vi kunnat se en ökad invandring och en allt mer misslyckad integrationspolitik, vilket kommit att leda till svåra problem inte bara i samhället som helhet utan även i den svenska skolan. Utmärkande i Skolverkets rapport är de stora skillnaderna mellan elever med svensk och utländsk bakgrund.⁸⁶ Bland elever med utländsk bakgrund är det var fjärde pojke och flicka som inte klarar målen. Det framgår också att problemskolorna är koncentrerade till våra storstadsregioner och förorter. I t ex invandrartäta Rosengårdsskolan i Malmö var det bara 28 procent av avgångseleverna som var behöriga att söka till gymnasiet, vilket innebär att över två tredjedelar av eleverna på denna skola inte kunde söka in på gymnasiet.⁸⁷ Även i den senaste Pisarapporten framkommer de stora skillnaderna mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund.⁸⁸ Det är i själva verket så att i Sverige är skillnaderna mellan dessa elevgrupper en av de största i hela undersökningen. Det mångkulturella samhällets misslyckande är totalt.⁸⁹

9 Vård och omsorg

Alla människor behöver någon gång tas om hand av andra. Att i svåra och sjuka stunder kunna lita på en tillgänglig och högkvalitativ vård är en viktig grundpelare för att känna trygghet i sitt vardagliga liv. Ingen medborgare ska behöva oroa sig för att inte få den hjälp som fordras när kroppen inte orkar fullt ut själv. Mötet med vården ska alltid präglas av värdighet och förtroende, inte minst i livets slutskede.

9.1 En svensk sjukvård i världsklass

Medicinskt sett har svensk hälso- och sjukvård länge rankats högt i internationella studier och jämförelser, trots återhållsamma satsningar.⁹⁰ Till viss del har verksamheten hållits fungerande tack vare effektiviseringar men, inte att förringa, även på grund av att vårdpersonalen tvingats jobba under hård press. De uteblivna resurserna har i förlängningen även inneburit att utbudet av svenska vårdplatser numera tillhör Europas lägsta.⁹¹ Dessutom visar studier på stora skillnader inom vården mellan olika delar av landet. Sverigedemokraterna anser att det för att komma tillrätta med problemet krävs en skärpt tillsyn av sjukvårdens ansvarsområden och eventuellt en mer detaljerad styrning över landstingen och regionerna.

Vi tror även att ökade resurser för administrativ personal kommer att underlätta läkarnas uppgifter och därmed bidra till en generell höjning av både kvalitet och effektivitet inom vården.

Därutöver förordar Sverigedemokraterna att hälsoundersökningar skall vara obligatoriska för alla som söker uppehållstillstånd i Sverige. Detta minimerar risken för spridning av sjukdomar som genom tidigare satsningar i princip utrotats i vårt land, eller aldrig tidigare förekommit, samtidigt som den enskilde sökande direkt vid ankomst till Sverige får en etablerad kontakt med sjukvården.

Sverigedemokraternas målsättning är att den svenska hälso- och sjukvården ska hålla hög internationell kvalitet och kunna erbjuda patienten de allra senaste kunskaperna, de mest avancerade behandlingsmetoderna, den nyaste tekniken och välfungerande läkemedel för att kunna bota, lindra och förebygga sjukdomar och ohälsa. Alla patienter ska ha rätt till vård av högsta kvalitet och tillgänglighet, oavsett var i landet de bor.

För att vi skall närma oss målet om en svensk sjukvård i världsklass krävs det att tillgängligheten förbättras, att vi utvecklar, förbättrar och förnyar sjukvården så att fler personer med dödliga sjukdomar kan räddas till livet, att kroniska sjukdomar kan behandlas så att patienten kan fortsätta leva ett fullgott liv samt att patienter som har en dödlig sjukdom och som upplever ett stort lidande får en kvalificerad palliativ vård i livets slutskede. Det är för oss självklart att sjukvården ska vara solidariskt skattefinansierad och ges till alla efter behov.

Sverigedemokraterna presenterar nedan ett antal förslag till åtgärder som vi under de kommande åren avser att prioritera.

9.1.1 En akut- och tillgänglighetsmiljard

Om akutmottagningen fungerar dåligt är det inte bara patienternas hälsa och säkerhet som äventyras. Med sin nyckelposition i hela sjukhusorganisationen ger en illa fungerande akutmottagning återverkningar på sjukhusets samlade verksamhet. Patienter som måste vänta länge på akutmottagningen, ofta under stark oro, kan tappa sin tillit till vården. Om akutmottagningen fungerar dåligt äventyras medborgarnas förtroende för hälso- och sjukvården i sin helhet, något som Sverigedemokraterna inte kan acceptera. Det är enligt oss också oacceptabelt att människor ibland tvingas vänta uppemot 8–10 timmar för att få vård på en akutmottagning. Målet måste vara att alla patienter som tvingas besöka akutsjukvården omedelbart får en kvalificerad diagnos och ingen ska behöva vänta mer än 4 timmar på passande vårdinsats. Med andra ord ska patienten inom denna tid ha blivit behandlad och hemskickad, inskriven på annan klinik eller hänvisad till annan vårdnivå. För att uppnå målsättningen om en snabb och välfungerande akutvård vill Sverigedemokraterna satsa på att utveckla och införa fler så kallade snabbspår inom vården. Med väl utrustade ambulanser som innehåller den senaste högteknologin och specialistutbildade ambulanssjuksköterskor som får använda sin kunskap fullt ut blir ambulansen den första viktiga länken i vårdkedjan. Behandling påbörjas redan i ambulansen och patienten kan tas direkt till rätt avdelning utan att behöva passera akuten. Detta innebär en avlastning för akutmottagningen och en enorm förbättring för patienten, som slipper vänta och lida i onödan.

Sverigedemokraterna ämnar också rikta anslag till att förstärka och utveckla akutbils- och hembesöksverksamheten som vi anser vara det naturliga komplementet till primärvården då vårdcentralerna är stängda. Dessa verksamheter tillgodoser befolkningens behov av läkarbesök i hemmen och riktar sig i första hand till äldre och barnfamiljer som har svårt att ta sig till närakuterna. Därmed kan akuten avlastas ytterligare.

9.1.2 Vårdplats på rätt klinik bemannad med rätt kompetens

Att komma till rätta med vårdplatsbristen är en av sjukvårdens enskilt viktigaste frågor. Överbeläggningar och utlokaliseringar av patienter är i dag närmast ett normaltillstånd på många kliniker runt om i landet, särskilt på de stora sjukhusen. Enskilda avdelningar har ibland så trångt med plats att patienter vårdas i korridorer, matsalar eller på expeditioner – alternativt skickas patienter till annan avdelning där medarbetarna saknar rätt kompetens och utrustning. Under många år har det skett en alltför stor och riskfylld neddragning av antalet slutenvårdsplatser i Sverige. I dag är antalet vårdplatser ungefär 25 000 varav den somatiska korttidsvården utgör knappt 20 000 eller 2,6 platser per 1 000 invånare.⁹² Detta placerar Sverige på jumboplats bland jämförbara länder.⁹³ Platsbristen leder till sämre vård för patienten med ökad sjukhusrelaterad dödlighet, längre vårdtid och högre kostnad för vårdgivaren. Bristen på vårdplatser leder också till sämre funktion på akutmottagningen och att patienter får vänta många timmar innan en vårdplats finns tillgänglig, ibland upp till 24 timmar. Även patienter i behov av intensivvårdsplats tvingas allt för ofta vänta i timmar. Sverigedemokraterna ser det därför som angeläget att öka antalet vårdplatser och att gällande vårdgaranti kompletteras med rätten att vid behov få en vårdplats på rätt klinik bemannad med rätt kompetens, och avsätter 500 mnkr årligen från 2013 och framåt.

9.1.3 Satsningar på tidig identifiering av sjukdomar

Den enskilt viktigaste faktorn för lyckad behandling av cancer är att upptäcka tumören tidigt, helst innan patienten hunnit märka av symptom. De svenska satsningarna på regelbundna kallelser till mammografi och cellprovstagningar har lett till minskad dödlighet i bröstcancer respektive livmoderhalscancer.

Sverigedemokraternas uppfattning är därför att dessa typer av screeningåtgärder, där symptomfria individer undersöks i förebyggande syfte, bör utökas. Vi förordar därför satsningar med syfte att introducera fler nationella screeningprogram som kontinuerligt skall följas upp för att kvalitet och deltagande ska kunna värderas och förbättras. Det är av största vikt att sjukdomar inte tillåts fortskrida längre än nödvändigt. Vi avsätter 100 mnkr 2012 och trappar upp stödet till 400 mnkr 2015.

Av samma orsak förordar Sverigedemokraterna en obligatorisk hälsoundersökning för alla individer som söker svenskt uppehållstillstånd. Detta fyller dels en viktig samhällsfunktion då farliga och snabbspridda sjukdomar som i dagsläget inte finns i Sverige skulle kunna upptäckas innan de introduceras i det svenska samhället. Därmed minimeras risken för onödiga epidemier. Samtidigt innebär en satsning som denna att de nya invånarna, i likhet med infödda svenskar, redan från början av sitt liv i Sverige etablerar en kontakt med den svenska vården. I flertalet av de europeiska länderna, bland annat våra nordiska grannländer Finland, Island och Norge, är liknande system redan införda. Vi skjuter till 52 mnkr årligen från 2012.

9.1.4 Vård i livets slutskede

När en person närmar sig livets slut är det viktigt att vård och omsorg präglas av professionellt kunnande om de kroppsliga behoven kombinerat med lyhördhet för både andliga och själsliga behov. Personer som befinner sig i livets slutskede såväl som deras anhöriga behöver känna sig trygga och säkra. Allt fler svårt sjuka och döende vårdas i särskilda boendeformer eller i det egna hemmet med hjälp av hemtjänst och hemsjukvård, vilket ställer höga krav på kompetens inom palliativ vård hos personalen i den kommunala vården och omsorgen. En rapport från Socialstyrelsen understryker dock att det finns ett behov av kompetensutveckling i palliativ vård för personalen.⁹⁴ I rapporten konstateras också att likvärdig vård inte kan erbjudas i hela landet. Sverigedemokraternas mål är att kunna erbjuda alla svårt sjuka en fullgod palliativ vård i Sverige. Vi förordar därför att ett nationellt centrum för palliativ medicin inrättas, där kunskap samlas och där man också forskar vidare inom området i vården. Vid detta centrum skall metoder utvecklas för att därefter spridas, både nationellt och internationellt. Vi avsätter 50 mnkr årligen från 2012.

9.1.5 Lagstadgat tillgänglighetskrav inom ambulanssjukvården

Tiden från larm till dess att ambulans kommer har ökat dramatiskt de senaste åren. Statistik från det nationella hjärtstoppsregistret visar att tiden från larm till dess att ambulans kommer har ökat mer än 20 % under de senaste tio åren.⁹⁵

Ambulanssjukvården har en livsviktig roll i omhändertagandet av akut sjuka och skadade patienter. När det gäller patienter som utsatts för allvarlig skada är tiden från skadetillfället till att patienten kommer under kvalificerad vård direkt relaterad till överlevnad. Det är inte acceptabelt att svårt sjuka och skadade patienter ska vänta på en ambulans och därmed riskera livet.

I England finns ett lagstadgat krav på att tre fjärdedelar av alla svårt sjuka eller skadade patienter på landsbygd eller i storstad ska nås av ambulans inom åtta minuter. Liknande lagstadgade tillgänglighetskrav finns i Italien. I USA och Kanada finns formulerade mål som säger att 90 procent av de allvarligaste fallen ska nås av ambulans inom 10–15 minuter. Australien har snarlika krav.

I Sverige finns det inte några tydliga mål eller krav om hur hög tillgängligheten till ambulanser ska vara och det är inte acceptabelt. Det är nu dags att även vi i Sverige tar ett helhetsgrepp på ambulanssjukvården och inför motsvarande lagstadgade tillgänglighetskrav. Sverigedemokraterna avsätter 150 mnkr 2012 och trappar upp stödet till 300 mnkr 2015.

9.2 Trygghet på äldre dagar

9.2.1 Fokus på förbättrade levnadsvillkor

De svenska seniorerna har till skillnad från andra grupper i samhället fått uppleva en stadig försämring av sina levnadsvillkor. Hundratusentals svenska pensionärer har tvingats leva på en månadsinkomst som ligger på eller strax över existensminimum. Alldeles för många svenskar drabbas av våld, övergrepp eller försummelser efter sin 65-årsdag.⁹⁶ Därtill är det alltför svårt att i dagens Sverige få tillgång till adekvat vård och omsorg för de äldre som inte klarar sig själva.

Sverigedemokraternas uppfattning är att välfärden skall sträcka sig genom livets alla skeenden. Denna utveckling måste därför vändas så snart som det är möjligt, varför vi i detta budgetförslag presenterar en rad åtgärder för att underlätta livet och vardagen för våra äldre.

Sverigedemokraterna kan inte acceptera att pensionärerna, som under så lång tid fått se sina villkor försämras, också skall beskattas hårdare än löntagare. En satsning som redan förts fram är förslaget att låta jobbskatteavdraget omfatta även inkomst av pension, till stort gagn för den enskilde pensionären.⁹⁷

9.2.2 Förbättrad livskvalitet för äldre

I den nationella brukarundersökningen för äldreomsorgen framkom det tydligt att social samvaro och sociala aktiviteter var områden som de äldre var missnöjda med.⁹⁸ Äldres sociala behov behöver därför uppmärksammas i större utsträckning, då samvaro med andra höjer livskvaliteten samt är ett viktigt sätt för att upprätthålla och förbättra sin funktionsförmåga. Att få möjlighet att leva ett aktivt liv är stimulerande och förbättrar de äldres välbefinnande. Vi öronmärker 100 mnkr 2012 och trappar upp stödet till 400 mnkr 2015.

9.2.3 Matreform för äldre

Sverigedemokraterna menar också att det bör vara en självklarhet att även på äldre dagar ges chansen att varje dag få avnjuta nylagad, välsmakande och näringsrik mat. För att så många brukare inom äldreomsorgen som möjligt skall erbjudas detta vill Sverigedemokraterna införa ett statligt stimulansbidrag om 200 mnkr 2012 och trappa upp det till 400 mnkr 2015.

9.2.4 Riktade insatser för att motverka brott mot äldre

Våld mot äldre kan förebyggas genom en rad olika åtgärder. Ett sätt är att ge information till äldre personer som inte har insatser från äldreomsorgen om deras rätt till olika former av stöd och hjälp. Ett annat sätt är att öka kunskapen om brott mot äldre genom riktade utbildningar i ämnet till nyckelgrupper som äldre kan tänkas komma i kontakt med, såsom personal i äldreomsorgen, individ- och familjeomsorgen och kvinnojouren. För att i en högre grad öka tryggheten samt förebygga våld mot våra äldre föreslår vi ett stimulansbidrag till kommunerna med det tillhörande uppdraget att de skall ta fram en strategi för att upptäcka och hantera våld mot äldre. Vi anslår 50 mnkr årligen från 2012.

9.2.5 Stärkt anhörigstöd

Anhörigstöd är viktigt såväl ur den anhöriges som ur samhällets synvinkel. För anhöriga handlar det om att få stöd och känna uppskattning för de insatser man gör för en närstående, men det handlar även om den anhöriges behov av vila samt att få tid över för personliga angelägenheter för att kunna bemästra situationen på bästa sätt. Stödet kan vara möjlighet till avlösning men också korttidsboende, dagverksamhet, utbildning av anhörigvårdaren, anhörigcentral eller träffpunkter för anhörigvårdaren.

Sverigedemokraterna vill därför ge kommunerna ett statligt stimulansstöd om 100 mnkr 2012 och trappar upp det till 300 mnkr 2015 med syftet att underlätta för de personer som vårdar eller stödjer en närstående.

9.2.6 Öka antalet trygghetsboenden

I syftet att snabbt få till stånd en kraftig ökning av antalet trygghetsboenden för de äldre som inte längre kan klara sig på egen hand, men som inte anses vara tillräckligt hjälpbehövande för att få plats på ett särskilt boende, föreslår Sverigedemokraterna ett särskilt riktat investeringsstöd för att komplettera regeringens anslag. Därigenom hoppas vi öka förutsättningarna för att fler trygghetsboenden faktiskt byggs. Stödet föreslås vara kombinerat med krav på att trygghetsboendena även utformas för att bryta ensamhet samt för att skapa en högre grad av gemenskap. Vi anslår 200 mnkr 2012 och trappar upp stödet till 600 mnkr 2015.

9.2.7 Parboendegaranti

Många äldre makar har levt ett långt liv tillsammans, kanske ända sedan ungdomsåren, och har tänkt leva tillsammans i det egna hemmet till livets slut. Alla får dock inte den möjligheten, utan en av makarna behöver ibland flytta till ett äldreboende där man/hustru kan få vård och omsorg. Om par i denna situation ges möjlighet att leva de sista åren tillsammans på ett äldreboende är i dag upp till den enskilda kommunens välvilja. De kommunala skillnaderna i hur äldre par behandlas i detta avseende är inte acceptabelt. Möjligheten att fortsätta bo tillsammans med sin man/hustru på äldre dagar ska inte vara beroende av i vilken kommun man råkar bo i. Sedan 2006 innehåller socialtjänstförordningen en paragraf som säger att makar, sambor eller registrerade partner som har beviljats särskilt boende ska beredas plats i samma boende, om de så vill. Det var en välkommen förändring, men inte tillräcklig, eftersom den inte gäller när bara ena parten har rätt till omsorg.

En undersökning visade att tre av fyra av landets kommuner inte kunde garantera att äldre par får fortsätta bo tillsammans.⁹⁹ Det är omänskligt att sära på äldre makar i en situation där de kanske behöver varandra som mest. Vi anser att det är hög tid att införa en nationell parboendegaranti i lagstiftningen som ger äldre par möjlighet att fortsätta bo med sin livskamrat, även i de fall då endast den ena maken har omfattande omsorgsbehov, och vi avsätter 200 mnkr 2012 och ökar stödet till 400 mnkr 2015.

9.2.8 Kategoriboende med husdjursprofil

Det finns mycket forskning som visar på vilka goda hälsoeffekter ett djur kan medföra till de äldres livskvalitet.¹⁰⁰ Det har visat sig att djurens närhet påverkar både psykiska, fysiska och sociala funktioner positivt. Undersökningar visar också att äldre personer som har djur äter mindre läkemedel samt har en bättre egenvård.¹⁰¹ Trots kunskapen om att äldre människor mår bättre av att umgås med djur är det oftast inte tillåtet att ta med sitt sällskapsdjur när man behöver flytta till ett äldreboende. Bara ett fåtal äldreboenden i landet erbjuder denna möjlighet. Sverigedemokraterna föreslår ett särskilt riktat investeringsstöd för att snabbt få till stånd en ökning av antalet kategoriboenden med husdjursprofil där äldre personer skall kunna ta med sig sina sällskapsdjur när de tvingas flytta från det egna hemmet, och öronmärker 100 mnkr årligen från 2013.

9.3 Förstärkt trygghet för familjer, barn och sjuka

9.3.1 Ekonomisk trygghet för Sveriges barnfamiljer

Barnfamiljers ekonomiska situation påverkar hela familjesituationen på många olika sätt, oavsett om det handlar om en kärnfamilj eller om det rör sig om ensamstående föräldrar med barn. För att nå målet att hela samhället skall genomsyras av en mer barnvänlig atmosfär menar vi att förutsättningarna för familjebildning måste förbättras. Sverigedemokraternas ambition är därför att gradvis höja nivån på föräldrapenningen upp till 90 %. Vi anslår 242 mnkr 2012 och ökar stödet till 392 mnkr 2015.

Vi vill även införa en kostnadsfri familjerådgivning för barnfamiljer och vi anser att de föräldrar som vill ordna omsorgen om sina barn på egen hand skall ha möjlighet till det. Därför måste också den nuvarande nivån på vårdnadsbidraget på sikt höjas. För att underlätta för ensamstående vill vi höja bostadsbidraget för ensamstående föräldrar. Vi vill även höja barntillägget för studerande, taket på den tillfälliga föräldraförsäkringen och havandeskapspenningen samt det eftersatta underhållsstödet.

9.3.2 Nationella riktlinjer för samhällsvården av barn och unga

Omkring 20 000 barn och ungdomar placeras varje år utanför sitt hem i landets samhällsvård. Denna verksamhet lider fortfarande av stora brister när det gäller att förebygga, upptäcka och åtgärda missförhållanden.¹⁰² Utgångspunkten bör vara att så många unga som möjligt bor kvar med sina närstående, men när situationen så inte tillåter är en väl fungerande samhällsvård av största vikt.

Avsaknaden av tydliga nationella riktlinjer är en stor del av grundproblemet. Framför allt behöver det ställas högre krav på utförarna vad gäller exempelvis kompetens, specialisering och kontroll. Det är viktigt att personalen har adekvat utbildning, att vården har en tydlig inriktning och att registerkontroll görs i samband med anställning och förordnanden. Kravet på tillgång till läkare och psykolog behöver skärpas. Sverigedemokraterna avsätter 8 mnkr för att dubba antalet inspektioner av HVB, SiS och LSS-hem.¹⁰³ Behovet av eftervård är stort och därför ska sådan erbjudas i högre grad än idag. Sverigedemokraterna avsätter 50 mnkr 2012 och därefter 100 mnkr årligen i ett riktat bidrag till socialtjänsten i syfte att fler barn och ungdomar skall erbjudas eftervård.

9.3.3 Förstärkt sjukförsäkring

Den traditionella socialdemokratiska socialförsäkringen var i många avseenden generös mot den försäkrade, men hade samtidigt en inbyggd godtycklighet som möjliggjorde att sjukskrivning och förtidspensionering blev enkla metoder för att dölja hur många människor som av olika orsaker hamnat utanför arbetsmarknaden.

Att regelverken behövde reformeras råder därför ingen tvekan om, men när vi idag kan bevittna hur sjuka blir utförsäkrade och människor med rehabiliteringsförmåga allt för tidigt slängs in i arbeten de inte är redo för, så är det lätt att konstatera att regeringen i sin iver att få ner antalet sjukskrivningar har glömt vad sjukförsäkringen är till för – att möjliggöra för sjuka att tillfälligt ersättas ekonomiskt och rehabiliteras för att kunna återgå till arbetsmarknaden.

I de nuvarande regelverken har man byggt in brister. Bedömningen av arbetsförmåga är inte ändamålsenlig då allt för många blir utförsäkrade och hänvisade till en arbetsmarknad där det i realiteten inte finns jobb man klarar att utföra. Eftersom rehabilitering och återgång till arbetsmarknaden sker genom två parter, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, så måste också bedömningar och handlingsplaner fattas och efterlevas i samordning mellan myndigheterna. Samtidigt som vi vill öka rättssäkerheten inom systemet vill vi också intensifiera kampen mot bidragsfusk genom en utökning av antalet kontroller och en skärpning av påföljden för avslöjade bedragare.

Vi höjer också taket för sjukpenningen i paritet med höjningen för taket i a-kassan så att fler människor får ut 80 procent av sin sjukpenninggrundande inkomst vid sjukdom. Vid sidan av dessa förändringar vill vi avvakta en mer långsiktig utvärdering av det nya systemets effekter innan vi föreslår nya, mer djupgående reformer på området.

10 En bred och livskraftig svensk kultur

Kulturen är grunden för vårt samhälle, den håller oss samman och präglar vår identitet. I förlängningen är det den gemensamma kulturen som möjliggör det öppna och solidariska välfärdsland vi alla vill och bör vara en del av. Känslan av samhörighet, kunskapen om vår gemensamma historia och delade grundläggande värderingar är alla verktyg för att förstå vår omvärld och bygga vidare på vårt samhälle.

10.1 Med kulturarvet i fokus

Kulturen har en central plats i Sverigedemokraternas politik. Anslaget till kultursektorn måste naturligtvis ständigt vägas mot behoven inom andra prioriterade samhällsområden, men förutsatt att det inte står i konflikt med vår strävan efter god balans i statsfinanserna eller äventyrar de nödvändiga kvalitetsförbättringar inom välfärden som vi lovat väljarna att arbeta för, så är vi beredda att göra stora satsningar på det kulturpolitiska området de kommande åren.

Till skillnad från regeringen vars kulturpolitik, som bortsett från ambitionen om att stadigt förstärka kulturlivets mångkulturella prägel, är i det närmaste värdenihilistisk, vill vi Sverigedemokrater framförallt fokusera våra satsningar på bevarandet och levandegörandet av kulturarvet samt på att göra kulturen bredare och mer tillgänglig för de små barnen, de äldre och de funktionshindrade.

Vi räknar också med att våra satsningar både kommer att gynna många av dagens kulturarbetare och medföra att nya arbetstillfällen skapas inom kultursektorn.

Våra motiv för att vilja prioritera arbetet med att bevara och levandegöra kulturarvet är många. Vi ser idag nya hot mot kulturarvet i form av bland annat miljöförstöring och en eskalerande brottslighet som går ut på att stjäla våra kulturskatter. Vi behöver göra kulturarvet levande och tillgängligt för fler grupper och anpassa kulturarvspolitiken till nya tider, ny teknik och nya generationer. Att värna om kulturarvet är också att visa respekt mot tidigare generationer, att minnas vad de har åstadkommit. Den absolut viktigaste aspekten är dock kulturarvets funktion som ett sammanhållande kitt i ett allt kallare och alltmer splittrat samhälle. Det är vår övertygelse att varje samhälle behöver gemensamma kollektiva minnen, gemensamma normer och värderingar, gemensamma traditioner, gemensamma seder och bruk för att i förlängningen kunna hålla samman och kunna behålla en stark känsla av gemenskap.

För att stärka kulturarvets ställning i samhället vill Sverigedemokraterna stimulera en breddad och fördjupad diskussion kring ämnen som kultur, historia och identitet genom att i likhet med vårt grannland Danmark ta fram en nationell kulturkanon. Vi vill också öka stödet till de nationella myndigheter, kulturinstitutioner och stiftelser som har en central roll i kulturarvets bevarande, levandegörande och belysande såsom bland annat Riksantikvarieämbetet, Nordiska museet, Skansen och Institutet för språk- och folkminnen m.fl.

För att säkra kulturarvets bevarande vill Sverigedemokraterna, med inspiration från bland annat Norge, införa en statlig kulturarvsfond dit verksamheter och organisationer som idag har svårt att få tillgång till de statliga kulturmedlen skall kunna vända sig för att få stöd till kulturarvsbevarande verksamheter och projekt.

Vi vill också införa ett särskilt ROT-avdrag för restaurering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Detta skall kunna utnyttjas av såväl enskilda personer som kommuner, bolag och stiftelser – dock ej av statliga fastighetsägare, och vara villkorat med att byggnaden av länsstyrelse godkänts som kulturhistoriskt värdefull.

Vårt kristna kulturarv är en stor del av vår historia som dessvärre under lång tid prioriterats ned, vilket Sverigedemokraterna anser vara oacceptabelt. Vi menar därför att det är av yttersta vikt att se över den kyrkoantikvariska ersättningen avseende både den ekonomiska nivån och det regelverk som i dag begränsar hur ersättningen kan användas och därför i många fall bromsar det antikvariska arbetet.

Genom ratificeringen av Unescos konvention till skydd för det immateriella kulturarvet har Sverige förbundit sig att skydda och bevara ”kunskap och sedvänjor rörande naturen”. Sverigedemokraterna tror att de svenska friluftsorganisationerna kan ha en viktig roll att spela i detta arbete. Som ett första steg vill vi därför anslå 5 mnkr i ökat stöd till friluftsorganisationerna med syftet att de på temat ”naturen i kulturen” skall kunna intensifiera sitt arbete med att höja medvetenheten hos framförallt barn och ungdomar kring den del av det svenska immateriella kulturarvet som är kopplat till naturen.

Sverigedemokraterna välkomnar förslaget om att ge SVT, SR och UR rätt att använda en del av överskottet på rundradiokontot till att digitalisera och tillgängliggöra sina arkiv. För att möjliggöra en digitalisering även av SR:s grammofonarkiv vill vi dock öka SR:s andel av den tilldelade potten med 5 mnkr.

Förutom satsningar på det svenska kulturarvet vill vi också öka stödet till den samiska kulturen. Den samiska kulturen har negligerats av såväl rödgröna som borgerliga regeringar och sametingets kulturbudget har frusits på samma nivå sedan 1993, vilket med hänsyn taget till inflationen innebär att detta stöd i realiteten har minskat kraftigt under en lång tid.

10.2 Kulturarbetares villkor

Det nuvarande pensionssystemet för scenarbetare har flera brister och är på intet sätt anpassat för den flexibla arbetsmarknad som gäller idag där många arbetar i frilansform. Systemet innebär en osäkerhet både för arbetsgivare, som har svårt att på förhand avgöra hur stor pensionspremie de skall betala för varje enskild anställning, och för arbetstagare som i många fall aldrig får ta del av den pension de tjänat ihop. En statlig utredning från 2009 har presenterat ett nytt system som har mottagit positiva reaktioner från så gott som alla berörda parter. I denna budget har Sverigedemokraterna avsatt resurser för att bekosta de ökade utgifter som en systemomställning medför.

Yttrandefriheten är en av demokratins bärande pelare. I yttrandefriheten ingår rätten att fritt uttrycka sig i form, rörelse och bild. I takt med att polariseringen i samhället ökat under de senaste decennierna har tyvärr också hot mot konstnärer och försök att inskränka den konstnärliga friheten blivit vanligare. Sverigedemokraterna vill se skärpta straff för den som genom hot och våld försöker inskränka yttrandefriheten och kväva den konstnärliga friheten. Vi förordar också framtagandet av en nationell handlingsplan i syfte att förebygga hot och våld mot kulturarbetare samt tydliga riktlinjer för hur institutioner och arbetsgivare bör agera vid en krissituation och tips om var man kan vända sig för att få stöd och råd.

För Sverigedemokraterna är det viktigt att kulturarvet görs tillgängligt för alla medborgare. Vi välkomnar därför att regeringen har valt att hörsamma riksdagens beslut om att öka tillgängligheten och förstärka kulturarvsarbetets resurser. Även om vi alltså i grunden är positiva till regeringens föreslagna satsning på kulturarvslyftet, så menar vi dock att förslaget brister i hänsyn till kvalité och de arbetslösa kulturarvsarbetarnas situation. Vi anser att arbetslösa kulturarbetare med adekvat utbildning bör få förtur när satsningar på kulturarvet görs och att en så hög kvalité som möjligt bör eftersträvas i verksamheten.

10.3 Ökad satsning på barn, äldre och funktionshindrade

Sverigedemokraterna stöder regeringens satsning Skapande skola, som förutom att ge förutsättningar för nya arbetstillfällen inom kultursektorn också ger alla barn, oavsett föräldrarnas inkomst och bakgrund, en lika möjlighet att utveckla sin kreativitet och att ta del av både bred och kvalitativ kultur. Vi menar dock att denna möjlighet borde komma även de mindre barnen till del och vill därför anslå medel för att utöka Skapande skola till att även omfatta förskolan. Vid sidan av den utvidgade satsningen på Skapande skola vill Sverigedemokraterna också stärka barnkulturen genom att bland annat utöka stödet till läsfrämjande insatser.

Äldre är tyvärr ofta en bortglömd grupp i kulturpolitiska sammanhang. Samtidigt är de en grupp som potentiellt har stor möjlighet att utnyttja ett kulturellt utbud, om det görs tillgängligt. Dessutom har forskningen visat att kultur och kulturskapande kan ha en betydande positiv inverkan på hälsan, varför vi menar att kulturen borde ha en självskriven plats inom äldreomsorgen.¹⁰⁴ Sverigedemokraterna vill därför i likhet med vårt grannland Norge genomföra en riktad, nationell satsning på kultur och kulturskapande för äldre.

Slutligen vill Sverigedemokraterna intensifiera arbetet med att tillgängliggöra framförallt kulturarvet, men givetvis också andra delar av kultursektorn, för funktionshindrade. Detta innebär dels ett arbete för förbättrade attityder och undanröjande av fysiska hinder, dels ökade satsningar på nya tekniska lösningar och arbetsmetoder. Ett led i detta arbete är att reformera språklagen så att även punktskriften omfattas och därmed ges samma status som det svenska teckenspråket.

10.4 Ett tryggt och starkt idrottsliv

Sverigedemokraterna känner stolthet över vårt lands breda och folkrörelsebaserade idrottsrörelse och den betydelse som denna har inte bara för folkhälsan utan också för vårt lands demokratiska utveckling och sociala sammanhållning

Precis som fallet är med många andra goda ting har tyvärr också idrotten en mörkare baksida. Huliganismen måste bekämpas med alla demokratiska medel liksom dopningsproblematiken, som berör tiotusentals människor i vårt land.

Dopningen utgör inte bara ett hot mot idrottslivet och enskilda individers hälsa utan också mot tryggheten i samhället eftersom vi vet att det finns ett intimt samband mellan dopning och olika former av våldsbrottslighet. För att intensifiera kampen mot dopningen vill Sverigedemokraterna bland annat utöka tullens resurser och befogenheter samt skärpa straffen för dopningsbrott, så att de i ännu högre grad närmar sig straffskalan för narkotikabrott.

En annan fråga som tyvärr blivit aktuell under det senaste året är förekomsten av sexuella övergrepp inom barn- och ungdomsidrotten. Problemet är komplext och utan universallösningar, men ett positivt steg på vägen hade varit att ge blivande barn- och ungdomsledare rätt att, i likhet med sökande till tjänster inom skola och barnomsorg, få ut begränsade utdrag ur polisregistret, en möjlighet som saknas idag. Sverigedemokraterna beklagar att regeringen ännu inte har valt att tillmötesgå Riksidrottsförbundets begäran i detta avseende. Alla tillgängliga medel bör användas för att barn- och ungdomar skall trivas och känna sig trygga inom idrottsvärlden.

Att tidigt grundlägga sunda motionsvanor är oerhört viktigt och Sverigedemokraterna ser därför positivt på de senaste årens satsningar på barn- och ungdomsidrott. Det är dock också mycket viktigt att vi satsar på att få fler människor att motionera högt upp i åldrarna. Vi vet att idrott och friskvård kan motverka många åldersjukdomar, bidra till att förhindra fallolyckor och också till att bryta den ensamhet och sociala isolering som många av våra äldre tyvärr lider av. På längre sikt kan en satsning på äldreidrott således bli en samhällsekonomisk vinst.

Med bland annat Danmark som förebild vill Sverigedemokraterna se en riktad, nationell satsning på äldreidrott och då inte minst på att skapa mer likvärdiga villkor för äldreidrottens utövande runtom i landet. Vi anslår inledningsvis 30 mnkr för ändamålet.

Idrottens betydelse för samhället kan knappast underskattas och Sverigedemokraterna motsätter sig därför åtgärder som allvarligt försämrar idrottsrörelsens grundförutsättningar. Vi är således motståndare såväl till EU-kommissionens krav om att slopa momsfriheten för ideella föreningar som till den svenska lagstiftningen om att idrottsföreningar som drivs i bolagsform skall tvingas betala för polisinsatser i samband med olika evenemang.

10.5 En kulturpolitik som tar ställning

Sverigedemokraterna är medvetna om att all politik handlar om prioriteringar och vi räds inte att tydligt ta ställning och peka ut en riktning för kulturpolitiken. För att kunna finansiera våra satsningar på kulturarvet och förbättra de kulturpolitiska villkoren för barn, äldre och funktionshindrade, har Sverigedemokraterna valt att genomföra stora besparingar på sådana verksamheter som enligt vår mening befrämjar den mångkulturalistiska segregations- och splittringspolitiken. I linje med detta skär vi ned stödet till bland annat Världskulturmuseet, Mångkulturellt centrum, mångkulturkonsulenterna, litteraturstödet till böcker på invandrarspråk m.m. Vi slopar också det kontraproduktiva och svenskdiskriminerande stödet till etniska föreningar.

Till skillnad från kulturarvet menar vi att den samtida kulturen borde ha förutsättningar att i något högre grad än idag kunna stå på egna ben. Mot bakgrund av detta avvecklar vi kulturbryggan, minskar storleken på anslaget för konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön och drar ned på stödet till Moderna museet. Då teknikutvecklingen radikalt förbättrat möjligheten att nå ut med och ta del av smalare former av kultur och då vi är tveksamma till om det bör tillhöra statens kärnuppgifter att genom särskilda subventioner, på detaljnivå peka ut vilka tidningar och böcker som skall ges ut, slopar vi stödet till kulturtidskrifter. Med undantag för bland annat stödet till böcker på nationella minoritetsspråk föreslår vi även stora besparingar på litteraturstödet.

Då vår uppfattning är att Sveriges kvinnor är en kompetent och resursstark grupp som är fullt kapabla att ta sig fram i samhället och förverkliga sina mål utan särbehandling, väljer vi att avveckla det särskilda stödet till kvinnors organisering. I linje med detta och mot bakgrund av att de etablerade politiska partierna redan har ett mer än väl tilltaget skattefinansierat stöd, slopar vi även bidraget till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer.

Folkbildningen fyller på flera sätt en viktig funktion i det svenska samhällslivet. Vi är dock skeptiska till de inslag av mångkulturalism, politisk extremism och ensidig politisk påverkan som idag ryms inom verksamheten och vill därför förändra regelverket så att sådana inslag inte längre skall kunna få statligt stöd. Detta tillsammans med vår bedömning om att våra massiva satsningar på nya jobb- och utbildningsplatser kommer att minska tillströmningen till folkbildningen något gör att vi minskar anslaget med ca 1,5 %.

Då vi fortfarande är tveksamma till om alla verksamheter som bedrivs inom ramen för stödet till trossamfund verkligen lever upp till det lagstadgade kravet om att ”upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på”, säger vi nej till regeringens förslag om en stor höjning av anslaget. Vi stöder dock förslaget om höjt anslag till nämnden för statligt stöd till trossamfund då vi hoppas att detta skall leda till bättre granskning av verksamheterna.

11 Suveränitet och självbestämmande

Vårt land är unikt och vårt samhälle har formats under tusentals år. Vårt leverne är på många sätt kopplat till den plätt på jorden som är vår, och det är vi som själva vet bäst hur vi vill leva. Det är därför en självklarhet att det bör vara upp till de svenska medborgarna och folkvalda att fatta avgörande beslut om lagar och förordningar som påverkar våra liv.

11.1 Samarbetet som förlorade verklighetsförankring

Mot bakgrund av den utveckling som skett inom EU sedan Sverige blev medlem 1995, är det för Sverigedemokraterna lätt att konstatera att mycket av vad som i praktiken lovades inte har uppfyllts. Inför folkomröstningen 1994 betonades att EU i huvudsak skulle syssla med övergripande frågor. I dag är det inte svårt att finna acceptans för påståendet att EU utvecklats i motsatt riktning. EU producerar mängder av detaljföreskrifter inom områden där de enskilda medlemsländernas kompetens är större.

Dessutom verkar EU ha accepterat att olika subventionssystem tillämpas inom unionen. Detta framgick inte heller av den information som delgavs 1994, och ses av Sverigedemokraterna som en ytterligare oroande utveckling.

Vår bedömning är att EU tagit formen av en gigantisk byråkrati som lever sitt eget liv långt borta från huvuddelen av medborgarna i dess medlemsländer. Detta har inneburit att EU av många medborgare uppfattas som en organisation bestående och ledd av politiker utan kännedom om medborgarnas vardag eller de olika förutsättningar som råder i olika medlemsländer. Det är påtagligt att det i många medlemsländer växer fram en allt starkare misstänksamhet och oförståelse inför EU och dess organisation. Det bör nämnas att det också finns flertalet länder som uppvisar en större förståelse och tolerans gentemot EU. Sverigedemokraterna bedömer dock att den inställningen till stora delar kan tänkas bero på att länderna är nettobidragstagare i det omfördelningssystem av resurser som EU tillhandahåller.

11.2 En allt tydligare överstatlighet

11.2.1 Lissabonfördraget

I och med Lissabonfördragets införande står vi nu i en situation där det enligt Sverigedemokraterna är tveksamt om Sverige fortfarande kan kallas för en självständig stat. Fördraget innebär bland annat att möjligheten för det enskilda landet att självt ansvara för sin inhemska politik har minskat genom införandet av ytterligare möjligheter till tvingande beslut med kvalificerad majoritet inom EU-rådet. Vi menar att det är synnerligen olämpligt att en svensk regering inte på ett tydligare sätt har motsatt sig denna förändring, som enligt oss innebär en grov kränkning av det svenska självbestämmandet. Vår bedömning är att fördraget strider mot svensk grundlag och principen om att all offentlig makt utgår från folket.

11.2.2 Momsbefrielsen

Europeiska unionen har under några år drivit en process för att genomföra en harmonisering av momsreglerna mellan alla medlemsländer. För Sveriges del har det inneburit upprepade försök att tvinga Sverige till införandet av momsbeskattning också för ideella föreningar. Sverige har hittills lyckats motsätta sig detta, med motiveringen att ideella föreningar bedriver en så begränsad näringsverksamhet att skatteintäkterna från dessa skulle vara av blygsam natur, samtidigt som ett införande av moms skulle medföra betydande svårigheter för merparten av dessa föreningar att fortsätta sin verksamhet. Kraven från EU har dock inte tystnat, utan istället har frågan drivits så långt att Sverige nu riskerar att hamna i EU-domstolen för sitt motstånd.

Detta menar Sverigedemokraterna är ett typexempel på hur unionens överstatliga tendenser ger negativa konsekvenser för svenska folket. De ideella föreningarnas verksamhet, med eldsjälar i allt från idrottsklubbar till andra intresseorganisationer, är en definitiv hörnsten i Folkrörelsesverige och vi menar att deras befrielse från skatt är något som absolut bör bevaras. Även om regeringen lovat att ta strid i denna fråga har man redan visat på vilja att kompromissa och vi befarar att Sverige på sikt tvingas uppge motståndet mot momsbeläggningen, givet ett fortsatt, oförändrat medlemskap.

11.2.3 Den ihåliga subsidiaritetsprövningen

Teoretiskt finns det för de nationella parlamenten en rätt och möjlighet att ompröva lagförslag som läggs fram från EU, genom den så kallade subsidiaritetsprincipen. I realiteten är dock möjligheterna för parlamenten att motsätta sig de konkreta förslagen begränsade. Principen syftar nämligen till att prövningen enbart gäller på vilken nivå, centralt för hela EU eller nationellt, som den konkreta lagstiftningen ska ske. Däremot är det inte möjligt att framkalla en prövning av huruvida den nya lagen över huvud taget skall utformas. Det betyder att det enskilda parlamentet oavsett resultat i subsidiaritetsprövningen tvingas acceptera ny lagstiftning enligt beslut från EU och endast kan hoppas på att i bästa fall självt få formulera den nya lagen.

11.2.4 Euro plus-pakten

Sverigedemokraterna har en generell inställning om att det inte är bra för svensk ekonomi eller konkurrenskraft att vi binder oss till en samordnad finanspolitik med de övriga EU-länderna. Även vad gäller den så kallade Euro plus-pakten specifikt, anser vi att Sverige skall fortsätta att stå utanför. Det finns i dess utformning ett flertal punkter som är särskilt oroväckande och helt emot vår politik. Redan i paktens inledning slås fast att den ”är främst inriktad på områden som faller under den nationella behörigheten”. Detta fokus bekräftas av de konkreta åtgärder som pakten förordar. Reglerna för lönesättning liksom riktade stödåtgärder för att underlätta kvinnors deltagande på arbetsmarknaden är exempel på enligt oss tydliga nationella angelägenheter. För oss är det självklart att formerna för anställningsskyddet skall bestämmas genom nationell lagstiftning, vilken ska tas fram i samråd med arbetsmarknadens parter. Även pensioner och dess storlek, vid vilken ålder de utfaller och hur deltagande i pensionssystemen utformas, är nära sammankopplade med den nationella, svenska arbetsmarknadspolitiken. Även skatter på arbete, basen för bolagsskatt och alla andra frågor som rör underlag och formen för beskattning skall enligt vår mening fortsätta vara en sak för Sveriges riksdag att besluta om.

Utöver den grundläggande kränkningen av principen om nationellt självbestämmande motsätter vi oss den direkta innebörden av flertalet föreslagna åtgärder. Exempelvis menar vi att framtagandet av konkreta nationella åtaganden som varje medlemsstat måste sträva mot, med årligen höjda krav, inte är en lämplig modell för att öka konkurrenskraften. Vidare är det vår mening att lönerna i den offentliga sektorn inte ska användas som hävstång för den privata sektorn. Frågan om öppnandet av skyddade sektorer måste avgöras under ordnade former och ska inte hastas igenom som ett led i ett finanspolitiskt ramverk för EU-27.

Kort sagt är Sverigedemokraternas inställning att finanspolitik, skatter, löner, anställningsskydd och pensioner skall bestämmas självständigt av Sverige och att samarbetet med EU som helhet såväl som dess enskilda medlemsstater inom dessa områden ska begränsas till ett frivilligt utbyte av information och lokal praxis.

11.2.5 EU-nämndens irrelevans

För att möjliggöra ett inflytande för riksdagen i EU-frågor har som bekant EU-nämnden instiftats. Denna nämnd rådgör fortlöpande med regeringen rörande aktuella ärenden till ministerrådet. I praktiken måste dock arbetsbelastningen och tidspressen erkännas vara så hög att något meningsfullt inflytande kan utövas endast i undantagsfall. Det här är ett strukturellt problem som Sverigedemokraterna bedömer vara svårt att lösa, oavsett regeringssammansättning. Detta menar vi ytterligare visar hur hopplöst det är att från landsnivå försöka utöva inflytande på EU-nivån.

11.3 EU och framtiden

11.3.1 Utvidgningen

Det kan konstateras att planerna på unionens utvidgning fortskrider. EU förhandlar i dagsläget om medlemskap med såväl Turkiet som flera Balkanländer. Sverigedemokraterna har från början motsatt sig ett turkiskt medlemskap i unionen, med utgångspunkten att landets demokratiska statsskick knappast kan anses vara stabilt och att det finns ett starkt inslag av islamistiska krafter i dess politiska liv. Vi anser det vara beklagligt att regeringen inte på ett tydligare sätt markerar mot ett turkiskt medlemskap i unionen.

Sverigedemokraterna menar att nya kandidatländers ekonomiska standard inte ska avvika negativt i alltför hög utsträckning i förhållande till det befintliga EU-snittet, mätt som BNP/capita. Det innebär en enorm ekonomisk påfrestning för de relativt rikare länderna att behöva bekosta de relativt fattigare länderna, som dessutom generellt sett åtnjuter en högre ekonomisk tillväxt. Den renodlade BNP/capita-skillnaden tenderar också att rendera i en okontrollerad migration över inte bara obevakade utan ofta helt nedmonterade gränser. I spåret av detta följer bland annat kriminalitet i olika former.

11.3.2 Dags att omförhandla medlemskapet

Med hänvisning till de ovanstående exemplen är Sverigedemokraternas uppfattning att nackdelarna med ett svenskt medlemskap i EU kraftigt överväger fördelarna. Som handels- och exportinriktad nation ser vi det europeiska samarbetets allra största fördel i den inre marknaden – den fria rörligheten av varor och tjänster. Det är därför Sverigedemokraternas ambition att Sverige omgående ska omförhandla vårt nuvarande medlemskap till att enbart omfatta EES, på i princip samma basis som Norge har idag. Under förutsättning att Sverige förhandlar motsvarande villkor, skulle detta innebära en direkt, årlig nettobesparing på omkring tre fjärdedelar av våra nuvarande avgifter, vilket skapar ett utökat reformutrymme i mångmiljardklassen.¹⁰⁵

Vi har för avsikt att beakta detta besparingsutrymme på EU-bidraget i vår långsiktiga budgetplanering.

12 Inre och yttre försvar av Sverige

I en utopisk värld existerar varken krig eller katastrofer. Verkligheten ser dessvärre annorlunda ut och det är därför viktigt att vara förberedd på det värsta. Ett starkt nationellt försvar och en hög beredskap gör oss rustade för att stå emot prövningar som kan vara svåra att förutse.

12.1 Försvarets mål och uppgifter

Målet med det militära försvaret ska vara att enskilt och tillsammans med andra – inom och utom landet – försvara Sverige, främja vår säkerhet och i begränsad utsträckning bedriva militärt bistånd.

Det militära försvaret ska genomföra de insatser som riksdag och regering beslutat eller som i övrigt följer av Försvarsmaktens uppgifter. Försvarsmakten ska, enskilt och tillsammans med andra myndigheter, länder och organisationer, lösa följande uppgifter:

12.2 Politikens inriktning

Sverigedemokraternas försvarspolitik är fokuserad på försvaret av Sverige och tar avstånd från den inriktning som idag går mot ett förhållande där Sverige endast ställer betalda militära truppenheter till förfogande för överstatliga organisationer som Nato eller EU.

Försvaret ska vara så organiserat att det fyller Sveriges folkrättsliga anspråk på territoriell integritet. Den dagsaktuella hotbilden är inte den viktigaste utgångspunkten när vi bedömer vårt behov av militärt försvar. Hotbilden kan snabbt förändras, däremot kan vi inte snabbt återta acceptabel försvarsförmåga. Faktiska styrkeförhållanden och värsta fall-scenarion måste vara underlag för vårt behov av militärt försvar.

Det kommer att ta lång tid att åter bygga upp ett nationellt territorialförsvar och det är meningslöst att kommande budgetår planera för något specifikt hot. Med de resurser som fram till 2014 kan komma att stå till förfogande kan endast ett försvar mot strategisk kupp samt lågintensiva angreppsformer komma ifråga och då med kraftsamling främst till Stockholmsregionen och Gotland.

Under uppbyggnadsfasen till ett existensförsvar prioriteras skydd av särskilt viktiga totalförsvarsobjekt, såsom riksledningen, högsta militärledningen, kärnkraftverk, känsliga infallsportar såsom flygplatser och hamnar samt vissa särskilda områden såsom Gotland och Norrbotten.

Sverige bör efter en förstärkning av försvaret ha ett balanserat försvar med sådan styrka och sammansättning att det skapar en så hög tröskeleffekt att denna i det längsta avhåller en presumtiv angripare från anfall. Ett sådant försvar bör ha en sådan styrka att det kan föra en strategisk defensiv i syfte att vinna den tid som krävs för att planerad hjälp utifrån ska kunna tas emot.

Försvaret kan samverka med andra länder för gemensam säkerhet, något som i synnerhet gäller samverkan med de nordiska länderna inom ramen för Nordefco. Konkret stöd till grannländerna inger förtroende. Övningssamarbete eller svenska förband på plats i ett nordiskt skalskydd är exempel på detta. Ensidiga solidaritetsgarantier ska inte utlovas.

Försvaret ska med mindre i budgeten avdelade resurser kunna hjälpa till vid internationella kriser om FN gett mandat. Sverigedemokraterna anser att en paus i de internationella insatserna ska tas tills vi har ett existensförsvar för Sverige.

Sverige ska inte bindas till EU som institution med säkerhetspolitiska kontrakt. Försvarsmakten ska inte delta i Nordic Battle Group som står till EU:s förfogande med tio dagars veto för medlemsländerna inför beordrad insats.

Nato har historiskt löst många svåra uppgifter; inte minst har man besegrat det kommunistiska Sovjet genom kapprustning. Sverige har dock sedan andra världskriget spelat en faktisk roll som militärt stark fredsskapande nation. Det finns inte tillräckliga skäl att vi ska överge den linjen. Sverige ska inte vara medlem av Nato.

Sverige bör ingå i Partnerskap för fred och där verka för svensk säkerhet. I Sveriges partnerskap med Nato bör det finnas konkreta planer på vårt bistånd vid angrepp mot ett eller flera Natoländer och lika konkreta planer över den hjälp vi kan vänta av Nato vid angrepp på Sverige. För att kunna avtala och skapa ett konkret partnerskap med Nato så måste Sverige äga en avsevärd militär kapacitet.

Interoperabilitet med Nato ska eftersträvas för nya materielsystem men är inte ett krav för äldre befintliga. Förmågan att skydda flyg- och marinbaser är avgörande om Nato ska ha möjlighet att skeppa in i ett skymningsläge. Detta rör även de baltiska ländernas säkerhet om Nato ska ha vårt fastland eller Gotland som bas.

Värnplikten ska återinföras successivt och mönstring ska ske av alla män och frivillig mönstring ska gälla för kvinnor. Internetmönstring ska inte ske då den visat sig ineffektiv. Det antal värnpliktiga som behövs för att fylla förbanden ska utbildas. Värnplikten bidrar till att stärka landets totala försvarskapacitet och fyller därtill en viktig fostrande och social funktion. Försvarsmakten ska bemannas av yrkespersonal, civilanställda samt värnpliktiga.

Förmågan att hantera terrorism, asymmetrisk krigföring, cyberkrigföring och andra okonventionella angreppsformer ska förstärkas. Försvarets förmåga att stödja det civila samhället vid särskilda påfrestningar ska utvecklas.

Försörjningstryggheten ska genomsyra försvarsmaterielförsörjningen av vår försvarsmakt. En försvarsindustristrategi bör upprättas där vi tydligt definierar våra säkerhetspolitiska intressen kopplade till särskilda kompetenser i fråga om tillverkning av eller handel med försvarsmateriel, och en svensk myndighet som upphandlar försvarsmateriel bör använda undantagsregeln i artikel 346 i EUF-fördraget på liknande sätt som andra medlemsländer som har viktig försvarsindustri. Vidare bör Sverige återta kravet på offset (motköp) i syfte att gynna svenska SME-företag. Svenska myndigheter bör tilldela underleverantörer en god andel av kontrakten i syfte att ekonomiskt gynna viktiga innovationsföretag enligt rätten att göra så i artikel 21 punkt 4 i försvarsupphandlingsdirektivet.

Veteransoldatpolitiken ska vara sådan att stort stöd ges till dem som verkat i internationell tjänst. Stödet ska omfatta de anhöriga. Medaljer ska symbolisera olika beundransvärda och viktiga bedrifter samt de offer som gjorts. Den sista söndagen i maj ska vara fredsoldatdag och minnesdag för svenska veteraner.

Militär personal på svenskregistrerade handelsfartyg ska inte tillåtas. Redare kan redan nu anskaffa vapen och vaktmanskap. Däremot bör vid tydliga säkerhetsunderskott svenska militära enheter bistå på internationellt vatten.

12.3 Försvarets finansiering

De minskade försvarsanslagen och stora omställningskostnader i kombination med en ensidig inriktning mot ett renodlat insatsförsvar har gjort att den svenska förmågan till territoriellt försvar idag på allvar kan ifrågasättas. För att garantera rikets säkerhet måste nedrustningspolitiken få ett slut.

Försvarsstrukturutredningen (FSU) har resulterat i flera stora åtgärdsförslag. Så stora är åtgärderna att genomförs de så kommer inte Försvarsmakten att kunna lösa sina uppgifter enligt förordningen 2009:1204. Det som sägs i förordningen om att Försvarsmakten ska ha möjlighet att självständigt upprätthålla och utveckla militärt försvar går inte att uppfylla om FSU:s förslag antas.

FSU tycks utpeka den väpnade striden som Försvarsmaktens enda egna verksamhet, resten ska lämnas till marknaden. Värt att notera är att de svenska försvarsmaterielsystemen internationellt sett har hållit hög kvalité och är billiga.

Idag beställer Försvarsmakten en produkt i taget från Försvarets materielverk. Detta föregås av en noggrann långsiktig planering. I FSU föreslås att Försvarets materielverk istället ska hyra ut materiel till Försvarsmakten. Försvarsmakten skulle förlora flexibilitet och skulle istället för att fördela egna anslag för att nå operativa mål få lämna förslag till FMV som FMV inte behöver ta hänsyn till. Statligt finansierad FoU är väldigt viktig för industrin och att utredaren föreslår att FoU-anslagen ska minska betydligt är alarmerande. FoU-anslagen bör vara kvar och koncentreras mot områden där vår industri är framgångsrik. De produkter vår försvarsindustri ska konkurrera mot på världsmarknaden är så gott som uteslutande initierade med statliga FoU-anslag. Totalförsvarets forskningsinstitution ska fortsatt finansieras av staten.

Omställningskostnaderna som uppstår när ett större antal anställda ska flyttas från Försvarsmakten till Försvarets materielverk vägs inte upp av tydliga rationaliseringar. Däremot finns det vinster med att gränssnittet mellan staten och försvarsindustrin belyses. Där finns teknisk dubblering som bör rationaliseras.

Förslaget från FSU är en enhet och kan antingen bifallas eller avslås. Sverigedemokraterna säger nej till utredningens förslag. Sveriges försvarsindustrier och Försvarsmaktens stödresurser är, och ska fortsatt förbli, komponenter i säkerhets- och försvarspolitiken, liksom i andra länder

Det är viktigt att hela försvarets kostnader kan budgeteras rätt och att utfallet kan följas. Systemen för detta får dock inte vara så dyra så de går ut över den levererade försvarsförmågan.

För samhällets krisberedskap behöver många myndigheter planera och skapa resurser för att kunna agera. Försvarets goda samverkan med civila myndigheter är en nödvändighet och är samhällsekonomiskt effektivt.

12.4 Försvarsmaktens operativa förmåga

Försvarsmaktens förmåga att hävda Sveriges territoriella integritet i fredstid är enligt vår mening bristfällig i dagsläget. Vid försämrat omvärldsläge är denna förmåga inte godtagbar och detsamma gäller Försvarsmaktens förmåga att möta och bekämpa eller fördröja en angripare.

12.5 Förbandsverksamhet och beredskap

Allmän värnplikt ska återinföras och mönstring ska ske av alla män, men vara frivillig för kvinnor. Internetmönstring fungerar inte på ett tillfredsställande sätt och ska inte användas. Det antal soldater som behövs sammantaget för att årligen möta personalförsörjningsbehoven uttas för en tre månaders grundläggande soldatutbildning (GSU). Efter fullgjord GSU ska det antal som behövs för att försörja fältarméns föryngring fullgöra en fortsättningsutbildning i ytterligare sju månader. Resterande GSU-utbildade krigsplaceras i territorialarmén/de nationella skyddsstyrkorna/hemvärnet. Med befintliga anläggningar, materiel, yrkesofficerare och kontrakterade finns en och en halv mekaniserad brigad. Dessa ska tilldelas militärområden. Ytterligare fyra och en halv brigad ska skapas med en takt av en brigad per två år. År 2020 skulle Sverige ha sex mekaniserade brigader vardera med brigadstab, en mekbataljon och två luftvärnskompanier på heltid. Övriga delar av brigaderna har materiel och kan försörjas med värnpliktiga som kontinuerligt övas i KFÖ.

De nationella skyddsstyrkorna utvecklas till territorialarmén. Påbyggnadsutbildning sker frivilligt för placerade i territorialarmén och dessa soldater kan efter utbildning söka placering i fältbrigadernas fjärdebataljoner.

I 19 (Boden), A 9 (Boden), I 1 (Kungsängen), AMF 1 (Vaxholm), LedR (Enköping), P 4 (Skövde), T 2 (Skövde), K 3 (Skövde), Ing 2 (Eksjö), LV 6 (Halmstad) och P 7 (Ystad) bör prövas som regementen för utbildning av värnpliktiga.

Krigsplacerade i fältarmén planeras år 2020 vara 32 500, vilket är sex mekaniserade brigader och militärkommando Gotland, det senare med 2500 heltidsanställda och i territorialarmén 43 500. Varje år efter 2020 växer personalreserven.

Jämte Skaraborgs flygflottilj (F 7 Såtenäs), Blekinge flygflottilj (F 17 Kallinge) och Norrbottens flygflottilj (F 21 Luleå) sätts Upplands flygflottilj (F 16 Uppsala) upp år 2014.

Marinen ges åter regional indelning i tidigare infrastruktur. Marinbas öst (Berga) sätts upp 2014. Marinbas väst (Göteborg) och Härnösands marindetachement sätts upp 2015.

Gotland planeras för ett militärkommando med stående trupp och hög koncentration av territorialarmén. Gotland är avgörande för att vi ska ha möjligheter att upprätthålla våra åtaganden gentemot Baltikum. Ön utgör en strategisk bas för att kunna möta och avskräcka fientligheter i Östersjöregionen. Luftvärnet på Gotland ska vara fast grupperat. År 2014 anställs 500 yrkesmilitärer till militärkommando Gotland. Sedan anställs 500 om året tills förbandet är fyllt med 2 500 yrkesmilitärer.

Arméns brigader måste struktureras och beväpnas för att kunna avskräcka fientliga kustanfall och luftlandsättningar. Det förutsätter mekaniserade brigader. Stockholm och Göteborg måste återfå försvar inklusive effektivt luftförsvar.

Brigaderna ska ha hemdepåer, men även i perioder vara förlagda till befintliga skjutfält med god infrastruktur, vilka används som truppövningsläger. På så sätt kan behovet av att bygga nya anläggningar minskas.

Årliga övningar i brigader är helt avgörande för att uppnå politisk vilja, dvs. användbara, tillgängliga, väl samövade fältförband för nationella och internationella uppgifter. Ett nytt system för krigsförbandsövningar (KFÖ) bör införas.

1. Fältarmén kommer att bestå dels av yrkespersonal och dels av värnpliktiga. Förslag på baseringsplatser är Boden, Östersund, Kungsängen, Örebro, Skövde och Revinge. Varje mekaniserad brigad ansvarar för ett militärområde.

2. Territorialförsvaret som utgörs av lokalt rekryterade soldater med minst GSU och kort mobiliseringstid. Territorialarmén kommer att organiseras i regementen, ett per landskap, vilket är respektive försvarsområde. Kaserner som behövs för detta återtas.

Nya hotbilder kräver att län och kommuner kan mobilisera i aktiv krishantering på höga våldsnivåer. Regementsledningarna inom territorialarmén bör ha del i länsstyrelsernas krisledning.

Särskilda beredskapspolisen (SBP) flyttas till Försvarsmakten och knyts till territorialarmén, men bibehåller polismans befogenheter vid civila kriser.

Förmåner och ersättning till försvarsmaktspersonal på skarpa insatser anser Sverigedemokraterna vara en förhandlingsfråga mellan arbetsgivaren och berörda fackförbund. Det ska inte förekomma krav på internationell arbetsskyldighet för andra befattningar i insatsorganisationen än Fältarméns första bataljoner.

12.6 Fredsfrämjande förbandsinsatser

En paus i de internationella insatserna görs för att frigöra medel till ett återskapande av ett existensförsvar. År 2012 minskas kostnaderna för utlandsinsatserna med 75 %. Operation Atalanta kvarstår vid behov. På sikt ska utlandsinsatserna återtas och då bör en bataljon roteras till internationell beredskap. Utlandstjänstgöring är obligatorisk för personal i fältbrigadernas första bataljoner, men inte för övrig personal i försvaret.

Sverigedemokraterna anser att fredsbevarande och fredsskapande insatser kan vara viktiga för att stoppa och förhindra mänskliga katastrofer. Militära aktioner i främmande land är samtidigt alltid en svår rättslig fråga. Därtill har ofta parter i de konflikter vi ska motverka olika verklighets- och historiesyn, vilket ställer krav på stark analys innan beslut om insats tas. En förutsättning bör vara att det sker med FN-mandat.

När USA utsattes för terrorism 11 september 2001 förklarade amerikanerna krig mot terrorismen och tog sig rätten att anfalla Afghanistan och Irak. Utsatt för upprepad svårt drabbande terrorism kan säkert de flesta länder välja att försvara sig globalt. Sverige bör dock inte utan utomordentligt starka skäl medverka i den typen av krigföring. Vi motsätter oss även att Sverige tar aktiv ställning på en sida i regelrätta inbördeskrig där alla parter saknar civiliserade mål. Vår utgångspunkt är att den svenska hjälpen i drabbade områden huvudsakligen ska vara humanitär eller fredsbevarande. Sverige bör söka samverkan med de nordiska och baltiska länderna vid internationell tjänst. Med fördel kan vid stora konflikter nordisk-baltiska stridsgrupper sättas upp, vilket också ger fördelen att samträning sker av befäl från nordiska och baltiska länder.

Svenska armén har gjort ett utmärkt arbete i Afghanistan genom att ställa trupp jämte afghanska nationella armén (ANA) och afghanska polisen (ANP) samt genom att ha tillfört rådgivare i ANA, så kallade OMLT. Det svenska kriget mot talibananhängare har förts med syftet att hjälpa landets befolkning och att skapa demokrati.

Oavsett hur stark insats svenska armén och övriga ISAF har gjort måste effekten av närvaron bedömas. Sverigedemokraterna bedömer att en bortre gräns för det svenska engagemanget i Afghanistan måste sättas. Det hänger nu på folken i Afghanistan att själva ta hand om sin säkerhet. Det svenska engagemanget i Kosovo genom Kfor avvecklas i planerad takt.

Sverige har lett EU:s marina insats utanför Somalias kust, operation Atalanta, genom att tillhandahålla ett styrkehögkvarter ombord på HMS Carlskrona och ett övervakningsplan från kustbevakningen. Sverige bör fortsatt verka på internationella vatten mot pirater.

Kvinnor i internationell tjänst är viktiga för det gränssnitt där vi utbyter kunskap med befolkningar där samhällena är ålderdomliga.

Parallella hänsyn och många gånger samverkan mellan militär och civila insatser utgör en nödvändighet för permanenta framgångar.

Utlandsstyrkan ska ha mindre budgetmedel att använda till nytta för lokalbefolkning i de områden där vi bevarar och skapar fred för att visa att våra soldater är vänner och därigenom skydda våra soldater och gynna dialogen med det lokala civila samhället.

12.7 Anskaffning av materiel och anläggningar

Väl genomarbetade målsättningar (TTEM) och systemplaner minskar risken för fördyringar under upphandlingsprocessen. En fungerande organisation för studier på systemnivå bör därför återskapas. Sverigebaserad försvarsindustri bör som tidigare involveras i studierna i ett tidigt skede. Samarbetet mellan stab och förvaltning bör effektiviseras samtidigt som rådande obalanser åtgärdas.

Den nya materielanskaffningsstrategin ger ett antal negativa konsekvenser för såväl försvarsmakten som industrin i ett högteknologiskt land med erkänt kvalificerad försvarsindustri.

Materielanskaffningsstrategin bör därför modifieras så att statsmakterna, stab och förvaltning under hela processen har kontroll över operativt viktiga system. Principen ”att köpa från hyllan” bör av funktionalitetsskäl undvikas för systemviktig materiel.

För ett utbyggt existensförsvar saknas utrustning men mycket av materielen finns dock i förråd, som t.ex. stridsvagnar och stridsfordon. Vi ska inte sälja av viktig förrådsställd materiel. Vi bör bevara all militär infrastruktur.

Sverige har ledande prestanda i sina nya ubåtar. Gotlandsklassen ska behållas och en ny klass är under utveckling för att ersätta ett äldre system.

De fungerande förrådsställda två Göteborgskorvetterna bör moderniseras och rustas så att vårt omfattande sjöterritorium kan kontrolleras i rimlig grad. Det finns en brist på operativa helikoptrar med ubåtsjaktkapacitet, detta löses inte under fyraårsperioden.

Antalet ubåtar bör på sikt ökas till sju vilket kräver att fyra enheter av planerad typ A 26 byggs. Beslut bör snarast tas om anskaffning av planerade stridsstödfartyg så att underhållsstöd kan ges utanför fasta marinbaser.

Samtliga svenska fartyg saknar robotluftvärn, vilket inte lever upp till de krav vi måste ställa på ett materielsystem som är till för försvaret av Sverige. År 2016–2020 planeras detta behov lösas. 10 st RBS 90 i förråd förbandssätt 2013. Robot 23 Bamse förbandssätts efter att systemet mjukvaruanpassats 2013.

Signalspaningsfartygets betydelse för Sveriges självständighet motiverar ökade satsningar. Strategic Airlift Capability är ett samarbete inom Atlantpakten som går ut på att vi köper del av användningen av en enhet stora transportplan av typen Globemaster. Alla atlantpaktsländer har inte valt att delta, exempelvis är Tjeckien och Danmark utanför. Sverige bör gå ur för att lösgöra medel till existensförsvaret.

2,7 miljarder kronor budgeteras 2014 för kostnader hos Saab AB att ställa om för produktion av Gripen E/F. Från 2015 och framåt budgeteras för inköp av 12 Gripen E/F per år till en årlig kostnad om 3,6 miljarder kronor.

Möjligheten till kommande exportordrar för Gripen E/F är stor och Gripen är i högsta grad en tillväxtpolitisk fråga.

En luftförsvarsutredning är nödvändig för att se över balansen i framtida satsningar. Redan inköpta UAV-system är Örnen och Falken, vilka behålles.

Möjligheterna till en nordisk helikopterskola ska undersökas. De nordiska länderna har visat intresse för detta.

Flertalet av våra satsningar är kostnadsberäknade med grund i en promemoria från utredningstjänsten.¹⁰⁶

12.8 Övriga intressen

12.8.1 EDA

Bidragen och forskningsstöd till EDA slopas som en konsekvens av att vi inte vill medverka i ett militärt EU-samarbete.

12.8.2 Totalförsvarets rekryteringsmyndighet

12.8.3 Försvarets radioanstalt

FRA är i tider av nya hotbilder och ökad terrorism en första försvarslinje och det är viktigt att FRA har möjlighet att teknikutveckla för att kunna upptäcka utländska förhållanden som utgör ett hot mot vår nation eller mot enskilda svenska medborgare.

12.8.4 Totalförsvarets forskningsinstitut

Försvaret och Försvarets materielverk är i behov av forskningsbaserad kunskap. FOI är därför nödvändigt för en självständig utveckling av vår försvars- och säkerhetspolitik.

12.8.5 Nämnder

Stödet till Folk och Försvar ska ökas med syftet att kostnadseffektivt bredda och fördjupa försvarsdebatten.

12.8.6 Försvarets materielverk

För att upphandla och kunna driva försvarsmaterielsystem är FMV en garant. Hur de olika stödsystemen till försvaret organiseras är av yttersta vikt för en god försvarsekonomi.

12.8.7 Internationella materielsamarbeten och industrifrågor m.m.

En försvarsindustristrategi (DIS) ska upprättas där vi tydligt definierar våra säkerhetspolitiska intressen kopplat till särskilda kompetenser i fråga om tillverkning av eller handel med försvarsmateriel. Med detta ska vi kunna hävda samma undantag som exempelvis britter och fransmän gör från offentlig upphandling på säkerhetsområdet.

12.8.8 Försvarsexportmyndigheten

Exporten av försvarsmateriel är förknippad med stora investeringar där både köpare och säljare behöver garantier, tillsammans med Svensk Exportkontroll stödjer FXM detta. För SME-företagen är ofta detta ett nödvändigt stöd.

12.8.9 Signalspaningens integritetskontroll

Försvarsunderrättelsedomstolen och statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhet ska garantera att den personliga integriteten inte hotas på ett orimligt sätt när signalspaningen söker nya metoder att fånga säkerhetshot.

12.9 Samhällets krisberedskap

12.9.1 Mål

Målsättningen är att minska risken för, och konsekvenserna av, allvarliga störningar, kriser och olyckor genom en god krisberedskap.

12.9.2 Politikens inriktning

Den svenska modellen där bestämda myndigheter har krisberedskap på sitt verksamhetsområde och där regeringen har nationellt områdesansvar, länsstyrelserna regionalt och kommunerna lokalt, är en effektiv modell. Jämte områdesansvaret finns sektorsansvar.

Det är viktigt att MSB:s utredande och samordnande roll inte tar över de faktiska utförarna av krisberedskap och krishantering.

Försvarsmakten bör upprätthålla en tätare kontakt med det civila regionala och kommunala områdesansvaret.

När Sverige bidrar internationellt i krishantering bör vi bidra till att insatserna inte onödigt dubbleras.

12.9.3 Förebyggande och förberedande arbete

De myndigheter som anges i krisberedskapsförordningen och de som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beslutar, ska lämna in en risk- och sårbarhetsanalys och en bedömning av förmåga till Regeringskansliet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

12.9.4 Frivilligorganisationer

Frivilligorganisationerna är viktiga för krishantering i och med att de erbjuder färdiga tränade nätverk som till låg kostnad kan adderas till myndigheternas krishantering.

12.9.5 Kustbevakningen

Gränsbevakningen bör även på sikt förstärkas så att Försvarsmakten, Kustbevakningen, Säkerhetspolisen och andra berörda myndigheter på ett effektivt sätt kan samverka.

12.9.6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Skyddsrummen ska besiktas. Kostnad för detta beräknas till 50 mnkr per år. Att i ett senare skede säkra skyddsrummens funktion beräknas till 1,5 mdkr.

12.9.7 Strålsäkerhet

Det är viktigt att Strålsäkerhetsmyndigheten förmår tillhandahålla information om verkliga hot samt avfärda falska hot. Information till allmänheten bör framföras direkt av experter med djup kunskap på området.

12.9.8 Elsäkerhet

De problem som elöverkänsliga upplever ska tas på allvar. Gränsvärden för när elfält blir farliga för människan ska inte förväxlas med de gränsvärden elöverkänsliga kan tänkas ha.

12.9.9 Beredskapskredit

Sverigedemokraterna yrkar på att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2012 utnyttja en kredit på högst 40 000 000 000 kronor i Riksgäldskontoret om krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden föreligger.

12.10 Rymdforskning och rymdverksamhet

Regeringen har i budgetpropositionen minskat anslaget till rymdforskningen, till nackdel för ett område med så många framtidsperspektiv och spin-off-effekter. Sverigedemokraterna vill återställa regeringens sparbeting på rymdforskning genom att öka anslagen med 80 mnkr 2012. Från 2013 ökar anslagen med 280 mnkr årligen och därmed befinner sig svensk rymdforskning på EU-nivå.

Under flera tillfällen på senare tid har Sveriges utskickade räddningspersonal haft problem med säker kommunikation inom krisberedskap som exempelvis vid katastrofhjälp, demokratistöd och försvarsinsatser. Speciellt vid internationella operationer där många länder deltar och där framförallt stora länder sätter in stora resurser så uppstår ofta begränsningar i tillgången till befintliga satellitkommunikationssystem. Tydliga exempel på detta var kommunikationssvårigheterna vid tsunami- och Haitikatastroferna. Även i Sverige har myndigheterna svårt med robust kommunikation vid katastrofer.

Sverige har en lång tradition av avancerad rymdteknik och rymdsystem. Stora länder har systematiskt de senaste åren efterfrågat samarbete med svensk rymdindustri för kostnads- och riskdelning av små satellitsystem som snabbt kan komplettera de behov som krisberedskapsmyndigheter ofta har. Inte minst är säkra och oberoende kommunikationslösningar vid katastrofsituationer hett efterfrågat.

Behovet av nationella och internationella kritiska kommunikationslösningar är tydligt för att Sverige ska stå bättre rustade i vår krisberedskap.

Med den bakgrunden och med tanke på den höga teknologi och systemkunskap som svensk industri besitter i kombination med möjligheten till samarbete med andra länder och senare export av produkter inom området så föreslår Sverigedemokraterna en stor satsning på rymdteknik- och rymdsystem med ett säkerhetsperspektiv.

13 Bistånd och internationell samverkan

Alla i världen har det inte lika gott ställt. Att dela med sig av kunskap och hjälpa till att bygga upp svagare samhällen till att bli starka, fria och välmående är en självklarhet för oss som har det bättre ställt. Målet är givetvis att alla länder ska ha möjlighet att vara självgående och att deras medborgare ska känna sig trygga och kunna leva gott i sitt hemland.

13.1 Biståndets inriktning

Sverigedemokraterna tror på ett ansvarsfullt bistånd där varje satsad krona ska göra så mycket nytta som möjligt. Sverigedemokraterna nöjer sig inte med en kvantitativ målsättning utan fäster större fokus vid kvalitén och ett bistånd som är inriktat på effektivitet och resultat. Bistånd ska vara till för en positiv utveckling i mottagarlandet och inte för att givarländer ska ha kvantitativa målsättningar. Vi förespråkar även ett flexibelt bistånd som kan ta sig olika former, beroende på utvecklingslandet och skeenden däri.

Det långsiktiga målet med bistånd måste vara att länder utvecklas till den grad att de inte längre behöver något bistånd. Vårt mål är att genom en grundlig översyn av ineffektivt bistånd och en större koncentration av bistånd till de minst utvecklade länderna, gradvis kunna minska kostnaderna för utvecklingsbiståndet och år 2013 ha en biståndsram på 0,7 %, vilket är i enlighet med FN:s rekommendationer.

13.1.1 Humanitärt bistånd

Konflikter, naturkatastrofer och andra humanitära kriser är något som kan skapa en stor förödelse för ett land för en lång tid. Det är för oss en självklarhet att Sverige efter bästa förmåga ska bidra vid dylika katastrofer. De humanitära behoven är något som ökat de senaste åren bland annat beroende på ett ökat antal naturkatastrofer och mycket konflikter och oroligheter. Sverigedemokraterna vill därför öka anslaget som går till humanitära insatser och konflikthantering. Humanitära insatser ska vara opartiska och handla om att lindra nöd och rädda liv för de drabbade människorna. Vi vill främja en god samordning vid humanitära insatser och vi ser det därför som viktigt att insatserna samordnas av stora väletablerade organisationer och myndigheter, såsom FN:s kontor för humanitär samordning (OCHA).

Sverigedemokraterna ser även positivt på insatser som handlar om att förebygga så att konsekvenserna av en katastrof ska bli mindre omfattande, och verkar för en snabb återuppbyggnad efter katastrofen.

Krig och konflikter orsakar fattigdom, död, lidande och förstörelse för drabbade länder. Ett förebyggande arbete för att minska risken för krig och konflikter, parat med ett arbete för fred och försoning, är därför av stor vikt. Krig och konflikter försvårar också för ett gott utvecklingssamarbete och direkta humanitära insatser. En god samordning med säkerhetsfrämjande insatser är därför angeläget.

13.1.2 Ökad hjälp till världens flyktingar

Krig och naturkatastrofer tenderar allt som oftast att skapa oerhörda migrationsströmmar. Ofta flyr människor inom det egna landet, eller till direkt närliggande länder. Sverigedemokraterna ser det som viktigt att bidra med insatser för att bistå dessa utsatta människor på flykt.

Av de drygt 1,3 miljoner invandrare som Sverige tagit emot sedan år 1980 har mindre än 10 % varit flyktingar med ett konstaterat skyddsbehov.¹⁰⁷ Av dessa har enbart drygt hälften klassats som flyktingar enligt flyktingkonventionen. Samtidigt erhåller FN:s flyktingorgan UNHCR, som ansvarar för mer än 43 miljoner människor varav mer än en tredjedel är verkligt nödställda flyktingar, endast 500–600 mnkr per år från regeringen.¹⁰⁸ Sett i kontrast mot de tiotals miljarder flyktingmottagningen i Sverige kostar, som i jämförelse kan erbjuda enbart ett fåtal människor hjälp, ter sig nuvarande satsningar oerhört felprioriterade.

Med vetskapen att det för varje satsad krona går att hjälpa betydligt fler människor i krisområdenas närhet än vad som är möjligt i Sverige anser Sverigedemokraterna det vara en varken klok, rättvis eller human flyktingpolitik som i dagsläget bedrivs. Vi ämnar därför föreslå utökade medel till UNHCR med delar av de besparingar vi beräknas göra genom en balanserad invandringspolitik.

13.1.3 Långsiktigt utvecklingsbistånd

Även om humanitära insatser för att lindra nöd och rädda liv är av stor vikt är det långsiktiga målet att ha förebyggande arbete som i den mån det är möjligt kan förebygga att akuta humanitära kriser uppstår och att landet själv blir bättre på att hantera kriser av olika slag.

En långsiktig plan med tydliga målsättningar och tidsbegränsning i biståndet torde också vara viktigt för att motverka att mottagarländernas regeringar förlitar sig så mycket på långsiktig hjälp utifrån att de själva inte tar eget ansvar för sitt lands utveckling. Det långsiktiga målet måste vara ett bistånd som ger verkligt resultat och leder till att länder blir oberoende av bistånd.

13.1.4 Prioritering av länder

En målsättning med svenskt bistånd bör vara att förstärka länder som går i en positiv riktning och att det inte ska löna sig att missköta landets ekonomi, välfärdssatsningar och bryta mot internationella konventioner gällande mänskliga rättigheter. Denna ambition är dock inte alltid förenlig med viljan att prioritera de minst utvecklade och fattigaste länderna då de också ofta brister i kapaciteten att hantera biståndsmedel. Det är därför viktigt med ett flexibelt bistånd anpassat efter situationen som råder i olika länder, där bistånd till länder med svaga institutioner i första hand bör gå genom det civila samhället. Det bör även finnas en flexibilitet i att kunna avbryta eller fasa ut bistånd om det visar sig att det sker så allvarliga brott mot grundläggande mänskliga rättigheter att det är läge att visa tydligt avståndstagande eller att biståndet visar sig vara fungibelt, det vill säga kunna möjliggöra att resurser frigörs för skadliga och kontraproduktiva ändamål.

I den känsliga konflikten mellan Israel och Palestina menar Sverigedemokraterna att det är olämpligt att Sverige ger så stora biståndsmedel till Västbanken/Gaza och den palestinska myndigheten eftersom det riskerar att legitimera och möjliggöra den terrorism, antisemitism och brist på respekt för mänskliga rättigheter som råder. Om svenska biståndsmedel ska gå till den palestinska myndigheten bör det ställas högre krav mot antisemitism och terrorism. Svenska biståndsmedel till Västbanken/Gaza bör vara fokuserat på rent humanitärt bistånd.

På grund av det instabila läget i Afghanistan och en oviss framtid är det i dagsläget svårt att förutse vilka långsikta effekter biståndsinsatser i landet de facto kommer att ha. Samtidigt är civilbefolkningen i ett utsatt läge. Sverigedemokraterna anser därför att prioriteringen bör ligga på humanitära insatser i Afghanistan.

Vi menar också att biståndsmedel kan användas mer effektivt om det finns ett fokus på färre länder. Vi har också valt att fasa ut biståndet till flera medelinkomstländer, som Kina, Indien och Sydafrika där det långsiktiga utvecklingsbiståndet redan är avslutat och har övergått i aktörssamverkan. Vi ser även kritiskt på att Sverige bilateralt ska ge bistånd till länder i Europa för att de ska uppfylla kraven för att kunna gå med i EU. Sverigedemokraterna vill därför föreslå en utfasning av reformsamarbetet med Östeuropa och avsluta det år 2013.

13.1.5 God samhällsutveckling

I det långsiktiga målet att länder ska bli oberoende av bistånd är det givet att insatser som bidrar till en god ekonomisk utveckling är avgörande för en framgångsrik fattigdomsbekämpning. Vi ser därför positivt på insatser som kan gynna god handel, ett fördelaktigt ekonomiskt klimat och motverka korruption. Det kan även handla om utbildning i företagande för att stimulera människor att starta företag och att förstärka goda företagarinitiativ.

För att en ekonomisk utveckling ska gynna ländernas medborgare är det väsentligt att en god ekonomisk utveckling går hand i hand med utvecklandet av en demokratisk statsapparat och respekt för mänskliga rättigheter. I den sortens arbete är det dock viktigt att skilja mellan grundläggande mänskliga rättigheter och demokratiska principer och att gå in och detaljstyra länders politiska inriktningar t.ex. med att överföra svensk abortpolitik och genuspedagogik. Vi menar också att det behövs tydligare riktlinjer och ett ökat ansvarstagande för hur pengar till dessa ändamål används.

En viktig del av biståndet är att förmedla kunskap. Ett mål i svensk biståndsarbete bör vara att förmedla kunskap och erfarenheter som människor i landet själva kan dra nytta av och som kan bidra till landets utveckling långsiktigt, så kallad hjälp till självhjälp, istället för att försätta dem i ett ekonomiskt beroende.

13.1.6 Hälsa

Spridning av hiv/aids är ett angeläget problem som bör bemötas med flera olika metoder. Information för att öka kunskapen om hiv/aids, användande av preventivmedel, ansvarsfulla sexuella relationer och verka för ökade rättigheter för kvinnor att bestämma över sin sexualitet och säga nej till sex är viktiga komponenter i detta arbete. Flera av dessa komponenter är också viktigt för att förebygga oönskade graviditeter hos kvinnor. Ett av millenniemålen är att minska barn- och mödradödligheten och insatser för att kvinnor ska kunna föda barn på ett säkert sätt är därför av vikt. Vatten är grundläggande för människans hälsa och överlevnad och satsningar på rent vatten och sanitet är något som bör ges prioritet. Målet bör även där vara att ländernas egna regeringar tar ansvar för sjukvård och hälsa för sin befolkning och en ekonomisk utveckling som leder till skatteintäkter som kan finansiera ländernas välfärd.

13.1.7 Klimatåtgärder

Vi vill även inom ramen för vårt biståndsmål satsa på klimatåtgärder i tredje världen. Sverige lägger idag stora resurser på att minska utsläppen av CO2 i vårt eget land. Även om detta är lovvärt är det ett faktum att CO2-utsläpp alldeles uppenbart är en global fråga som kräver globala insatser. I västvärlden har vi lärt oss av våra misstag när det gäller industrialisering och klimatpåverkan. Om utvecklingsländerna ska nå målet om en hållbar utveckling är satsningar på miljö och klimat avgörande för att motverka en än mer negativ påverkan på vår miljö. I utvecklingsländer är många människor också beroende av naturresurser för sin överlevnad och samhällena sårbara för naturkatastrofer. Miljö- och klimatsatsningar är därför väsentliga för att minska fattigdom och för att människor ska kunna leva på sitt jordbruk. Att påverka tillväxtländer som har en stor påverkan på miljön ser vi också som väsentligt men inte att det nödvändigtvis ska ske genom att skänka biståndsmedel utan genom samarbete, dialog och handelsavtal.

13.1.8 Utvärdering

För att kunna utveckla ett effektivt bistånd med goda resultat krävs det regelbundna utvärderingar av metoder och organisationer. För att ytterligare kunna utvärdera vill vi ge extra anslag till Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete. Viktiga områden att utvärdera är resultat av biståndsformen budgetstöd och uppföljning av hur svenska biståndsmedel används i multilaterala organisationer.

13.2 Förmedlare och aktörer

13.2.1 Sida

Sida hanterar en stor del av regeringens biståndsanslag och det vilar ett stort ansvar på Sida att svenska biståndsmedel används på ett effektivt och resultatinriktat sätt. Sverigedemokraterna ser allvarligt på de brister Sida har uppvisat i att på ett effektivt sätt hantera svenskt bistånd. I Riksrevisionens granskningar har det bland annat konstaterats brister i riskbedömningen av insatser och det har inte vidtagits tillräckligt med åtgärder när fel och brister har identifierats hos biståndsmottagarna.¹⁰⁹ Flera av dessa brister är konsekvenser av att Sida inte har ett tillfredsställande system för intern styrning och kontroll. Det har även visat sig finnas brister i myndighetens rutiner kring inköp och upphandling vilket riskerar att pengar försvinner genom korruption och inte går till det avsedda ändamålet.¹¹⁰ Genom bättre rutiner och åtgärder för att komma åt oegentligheter och brister gällande inköp och upphandling kan pengar sparas till bättre ändamål. Sverigedemokraterna ser positivt på att det under förra mandatperioden skett en omorganisering i Sida och en utveckling mot ett mer effektivt och öppet bistånd. Dock tycker vi att organiseringen och fördelningen av biståndet ytterligare behöver ses över för att uppnå målet att varje krona ska satsas där den gör som mest nytta.

13.2.2 Budgetstöd

Biståndsformen budgetstöd betalas ut direkt till mottagarlandets statskassa och det ställer stora krav på mottagarländernas kapacitet. Det har visat sig finnas stora brister i regeringens och Sidas sätt att styra och kontrollera dessa former av bistånd.¹¹¹ Om budgetstöd inte är tillräckligt kontrollerat menar vi att risken är överhängande att biståndspengar kan bidra till att resurser frigörs till ändamål som svenska biståndspengar inte var avsedda för, exempelvis vapen och militär. Vi kan visserligen se att det finns ett gott syfte med att få effektiva helhetslösningar i fattigdomsbekämpningen genom budgetstöd. Dock måste det då finnas tydliga målsättningar och genomförandeplaner och en princip om att budgetstöd ska förstärka en redan positiv utveckling i mottagarländernas regeringar. En ordentlig uppföljning av resultat och tydliga krav och verktyg för öppenhet, transparens och uppföljning i hur den aktuella regeringen väljer att använda budgetstödet är också nödvändigt. Det måste undvikas att budgetstöd går till länder med stora korruptionsproblem. På grund av de brister som idag finns gällande styrning och kontroll av denna form av bistånd och de risker som är förenade med detta väljer vi att avveckla denna form av bistånd. Istället vill vi satsa extra resurser på Sidas ramorganisationer som riktar sig till det civila samhället och humanitära insatser i den utsträckningen vi bedömer att pengarna kommer till bättre nytta.

13.2.3 Organisationer i det civila samhället

För att nå ut till de mest utsatta människorna är svenska organisationer som verkar bland ”gräsrötter” i det civila samhället ett bra verktyg. Svenska organisationer kan också bygga upp ett gott samarbete med lokala organisationer och få en lokal förankring i de biståndsprojekt som bedrivs. De svenska biståndsorganisationerna kan omfatta ett brett spektrum av insatser och stötta befolkningen att påverka regeringar mot korruption och till en god samhällsutveckling. På grund av det viktiga arbete som vi anser att de svenska organisationerna utför vill vi skjuta till extra resurser för detta ändamål.

13.2.4 Multilaterala organisationer

De största multilaterala organisationerna som mottar svenska biståndsmedel är dels FN och dess sidoorganisationer, dels olika internationella finansieringsinstitutioner, främst Världsbanken. Många av FN:s organisationer, såsom UNHCR och Unicef utför ett mycket gott och bra arbete som Sverigedemokraterna anser vara viktigt att stödja. Sveriges inflytande över hur pengarna används i multilaterala organisationer behöver dock förbättras. Sverigedemokraterna ser positivt på de granskningar som regeringen initierat men önskar ytterligare åtgärder för en tydligare uppföljning, öppenhet och transparens gällande biståndsmedel till multilaterala organisationer.

13.3 Internationell samverkan

Sveriges samarbeten med omvärlden ska vila på en grund av ömsesidigt förtroende och gemensamma intressen. Samtidigt är det viktigt att sådana samarbeten också vilar på en samsyn om vilka arbetsområden som bör vila på internationella samarbeten och vilka som är varje lands enskilda ansvar.

Efter 15 år av svenskt miljö- och demokratistöd till Ryssland anser Sverigedemokraterna det dags för en avslutning. Sverigedemokraterna anser även att den typen av jämställdhetsarbete som Sida bedrivit inom ramen för Östersjösamarbetet borde vara ett område som lämpligen faller inom det enskilda landets ansvar. Med anledning av denna förändring i Sveriges utlandssamarbeten gör Sverigedemokraterna en besparing i anslaget för Östersjösamarbete. Ett gott samarbete med Ryssland bör kunna ske genom ett ömsesidigt förtroende och gemensamma intressen istället för att Sverige ska ge bistånd till ett land som inte räknas som ett utvecklingsland, s.k. icke ODA-land.

14 Energi och miljö

Vår natur bjuder på fantastiska resurser, men de är begränsade. Därför krävs moderna och framåtblickande lösningar för att garantera en säker energiförsörjning till vårt samhälle såväl som en levande, ren och sprudlande värld att lämna vidare till kommande generationer. Vi måste visa respekt för den jord vi har till låns och de liv vi delar den med.

14.1 Energiförsörjning

Tillgång till energi är en grundförutsättning för att vi ska kunna behålla och utveckla vårt välstånd. Näringslivets konkurrenskraft får inte försämras till följd av en osäker inhemsk energiprissituation och energiproduktion. Elpriserna måste sammantaget sänkas och kapaciteten för elproduktionen måste också öka så att hushållen kan hålla sina boendekostnader på en rimlig nivå. Energieffektivisering är ett av flera områden som har en betydande potential och som måste utnyttjas. Den offentliga sektorn ska sträva efter en energieffektiv verksamhet. Detta genom upphandling av ny och innovativ energieffektiv teknik inom alla led ifrån produktion till slutanvändning.

Sverigedemokraterna ser positivt på dagens konkurrensutsatta och öppna nordiska elmarknad, men detta kräver också att myndigheter bevakar eventuella missbruk av exempelvis produktionsmonopol. Vi ställer oss negativa till en gemensam EU-elbörs.

I dagsläget står ett fåtal bolag för den klart största delen av elproduktionen i Sverige. Det finns därför skäl att fortlöpande granska och utvärdera den avreglering av elmarknaden som har skett. För att undvika undanträngningseffekter av mer kostnadseffektiva energislag och motverka ett bestående framtida högre elpris bör en utvärdering av elcertifikatssystemet utföras.

Sverigedemokraterna eftersträvar en situation där Sverige har en elproduktion som klarar av efterfrågan och att motverka pristoppar som uppstår under vinterhalvåret. Vattenfall bör förbli i statlig ägo och ska ha till sin främsta uppgift att förse svensk industri och svenska folket med tillförlitlig och prisvärd el. Vattenfall bör flytta fokus ifrån expansion i utlandet till att värna den svenska elförsörjningen ur ett långsiktigt perspektiv. I detta värnande ingår bl.a. ansvar för produktionsanläggningar och inte minst elnät. Vattenfall ska ha som mål att avveckla miljöskadlig kolkraft.

14.1.1 Kärnkraft

Kärnkraften står idag för nästan hälften av Sveriges elproduktion och kommer inom överskådlig framtid utgöra grunden för svensk elproduktion. En nedläggning av svensk kärnkraft skulle utgöra ett direkt hot mot svensk basindustri och svensk ekonomi. Hushållen skulle dessutom riskera att bli drabbade av än högre elpriser och ökad import av elektricitet, som i många fall baseras på fossila kraftkällor. Kärnkraftverken börjar dock bli ålderstigna och det finns ett stort behov av att ersätta befintliga reaktorer med nya. Sverigedemokraterna ser därför positivt på en satsning i form av forskning och utveckling av svensk kärnkraft. Sverigedemokraterna anser således att vi ska satsa på kärnkraft i den omfattning som krävs för att upprätthålla och säkerställa en, för i första hand Sverige, trygg elförsörjningssituation. Gränsen på tio kärnkraftverk bör omprövas för att undvika överlappningsproblem mellan gamla och eventuella nya verk.

Statliga Vattenfall kan vara en av flera betydelsefulla aktörer när det gäller att ersätta befintliga kärnkraftsreaktorer och även bygga nya kärnkraftverk. Forskning och utveckling inom kärnkraftssäkerhet är ett av flera utvecklingsområden. Teknikutbildningar inom kärnkraftsteknik bör stöttas ekonomiskt och byggas ut.

14.1.2 Vindkraft

Sverigedemokraterna är inte negativa till vindkraften som energikälla, men den kommer aldrig att kunna ersätta kärnkraften i en större omfattning. En storskalig utbyggnad av vindkraften kommer också att kräva en kostsam utbyggnad av såväl stamnät som regionnät, samt skapa behov av en omfattande upprustning av landets befintliga vattenkraftverk för att klara av att vara reglerkraft för stora mängder vindkraft. Vindkraften kan heller inte fungera som baskraft, med konstant elproduktion, då effekten varierar utifrån rådande vindförhållanden. Stor hänsyn måste tas till den lokala opinionen samt till miljö- och naturintressen. Vindkraftverk bör företrädesvis placeras i glesbefolkade delar av landet. Om fastighetsägare drabbas av sänkt marknadsvärde till följd av en vindkraftsetablering ska de ersättas ekonomiskt av ägaren till vindkraftsparken.

14.1.3 Vattenkraft

Vattenkraften är tillsammans med kärnkraften basen för vår elproduktion. Vattenkraften används, till skillnad från kärnkraften, också som en reglerkraft, då vattenkraften är förhållandevis enkel att reglera. Den storskaliga utbyggnaden av vattenkraften får ses som ett avslutat kapitel. Det finns dock en viss potential i effektivisering av befintliga anläggningar samt en förenkling av tillståndsgivningen för att åter ta i drift de många småskaliga vattenkraftverk som finns runt om i Sverige. Sverigedemokraterna vill bevara de orörda nationalälvarna från utbyggnad.

Det är av största vikt att landets befintliga vattenkraftstationer underhålls och moderniseras. Många av de äldre stationerna har stått verksamma sedan mitten av nittonhundratalet och är idag i stort behov av renovering. Sverigedemokraterna anser att statliga Vattenfall därför bör lägga större vikt vid underhåll och modernisering av sina befintliga produktionsanläggningar, för att därmed bidra till att trygga landets elförsörjning på lång sikt. Vid modernisering och underhåll av produktionsanläggningar skall stor hänsyn tas till närmiljö och den biologiska mångfalden.

14.1.4 Biobränslen

Idag är biobränslen en stor och växande resurs för produktion av värme och elektricitet. Biobränslen är en förnyelsebar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Det är dock viktigt att skogen brukas på ett sätt som är långsiktigt hållbart. Det finns en stor potential i en förädling av dagens biobränslen, så att de på sikt kan ersätta behovet av importerad olja och gas inom såväl transportsektorn som råvara inom industrin.

Som ett led i vår ambition att ta Sverige ur oljeberoendet, samt för att utveckla den inhemska energiindustrin, väljer vi att ta ansvar och avsätta resurser till en satsning på forskning, utveckling och innovation inom biobränslen och vidareutveckling av skogsråvara.

14.1.5 Elnät

Idag är underhållet hos stora delar av regionnäten eftersatt. Merparten av ställverken i regionnätet är idag mycket gamla och behöver bytas ut då detta på sikt utgör ett allvarligt hot mot nationens elförsörjning. Sverigedemokraterna anser att statliga Vattenfall bör lägga ökad vikt på moderniseringar av regionnätet innan driftsäkerheten på allvar börjar äventyras.

Utöver detta väntas det stora pensionsavgångar inom nätbolagen, samtidigt som utbildningstakten av tekniker och ingenjörer inom elkraft har varit mycket eftersatt under en lång period. För att trygga Sveriges elförsörjning bör landets elkraftsutbildningar stöttas, så att det kan utbildas fler tekniker och ingenjörer inom elkraft.

14.1.6 Sänkt energiskatt

Med utgångspunkt i elanvändning för hushåll år 2009 och 2010 samt med 2011 års skattenivåer innebär en sänkning av energiskatten på el med 10 öre/kWh för dessa att statens intäkter minskar med 4,1–4,3 miljarder kronor, från totalt ca 11,2–11,6 miljarder kronor till ca 7,1–7,3 miljarder kronor. En villa med en förbrukning på ca 25 000 kwh/år ger en besparing på drygt 200 kr/månad vid minskad skatt på 10 öre. Vi tillskjuter 4,3 mdkr årligen från 2013.

14.2 Miljö och jordbruk

14.2.1 Ett hållbart jordbruk och levande landsbygd

Det senaste seklets storskaliga jord- och skogsbruk har medfört skada på den biologiska mångfalden. Miljörådet konstaterar i sin rapport ”Ett rikt växt- och naturliv” att förlusten av arter, ekosystem och naturtyper fortsätter. För Sverigedemokraterna råder inga tvivel om att denna utveckling måste vändas.

I ett strikt nationalekonomiskt perspektiv kan det ifrågasättas huruvida ett verkande för bibehållen inhemsk livsmedelsproduktion lönar sig. Vi anser dock att det finns flera viktiga skäl att öka förutsättningarna för denna näring. Exempelvis är det en förutsättning för våra öppna landskap i Sverige att vi har en levande landsbygd med livsmedelsproduktion, precis som det är viktigt att förutsättningarna för att bo och verka på landsbygden finns kvar. Om markerna inte brukas förlorar Sverige stora landskapsmässiga och kulturmässiga värden. Vidare finns en stark vilja från konsumenterna att köpa svenskproducerade varor där produkterna framställts med metoder som godkänts på nationell nivå där hänsyn tagits till svensk djurrätt.

I dag importerar vi nära hälften av våra livsmedel och trenden är att vi ökar importen. Sverigedemokraterna anser att det finns skäl att öka andelen inhemskt producerade livsmedel, bl.a. för att stå rustade för händelser i vår omvärld som inte kan förutses.

Många av de som idag är sysselsatta inom jord- och skogsbruk kommer snart att gå i pension. Nytillskottet för nästa generation brukare är inte tillfredsställande. I sammanhanget kan noteras att de vanliga arbetsmarknadspolitiska åtgärderna knappast passar för att fylla på arbetskraft och underlätta generationsväxling. I första hand bör man därför se över modellen för generationsväxling inom just jordbruk, skog och fiske. Vidare bör beskattningsreglerna ses över för att underlätta kapitalöverföringar inom dessa sektorer med beaktande av att familjegårdar ska kunna överlåtas successivt och att syskon ska kunna lösas ut.

Lönsamhetssituationen är för många lantbrukare just nu akut. Detta gäller framför allt för landets grisbönder som av olika skäl har väldiga problem med lönsamheten varpå grisgårdarna avvecklas i en oroande hög takt. Sverigedemokraterna ser stora egenvärden i en inhemsk livsmedelsproduktion och ger därför anslag i budgeten för att öka näringens lönsamhet. Dessa anslag fördelar sig på tre olika delar, nämligen djurvälfärdsersättning, sänkta avgifter för veterinärnärvaro vid slakt och höjd återbetalning för diesel för skogs- och jordbruksmaskiner.

14.2.2 Djurvälfärdsersättning

Sverigedemokraternas anslag för djurvälfärdsersättning riktar sig i nuläget endast till grisbönderna på grund av den mycket akuta situation som uppstått i denna sektor, men Sverigedemokraternas ambition är att alla svenska djurhållande bönder på sikt skall få en viss ersättning för de merkostnader som uppstår i och med Sveriges högre krav på djurskydd och djurvälfärd gentemot andra länder inom EU. Enligt Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har svenska grisproducenter en merkostnad på nära 4 kr per kilo griskött jämfört med Tyskland på grund av det svenska djurskyddet. Jordbruksverket uppger i sin analys en merkostnad på ca 1,40 kr per kilo griskött jämfört med Danmark.¹¹² Med dessa siffror som grund anslår Sverigedemokraterna 375 mnkr till djurvälfärdsersättning till certifierade grisfarmare som motsvarar ca 1,50 kr per kilo griskött.

14.2.3 Höjd återbetalning av koldioxidskatten för jord- och skogsbruksmaskiner

Regeringen har sedan tidigare beslutat att fram till 2015 stegvis minska återbetalningen av koldioxidskatten för jord- och skogsbruksmaskiner från 2,10 kr/liter till 0,90 kr/liter. Regeringen har även beslutat att generellt höja energiskatten på dieselolja med 0,20 kr/liter.¹¹³ Dessa kostnadspåslag kommer på en femårsperiod att kosta mer än en halv miljard kronor per år för jord- och skogsbrukssektorn. Sverigedemokraterna har konstaterat att Sverige, bortsett från Storbritannien, redan idag har Europas högsta skatt på diesel inom jordbruket. Därför har vi en vilja att, i motsats till regeringen, försöka möta de europeiska nivåerna och föreslår därför att höja återbetalningen med 0,50 kr/liter och motsätter oss samtidigt de planerade höjningarna. Vi satsar därmed 200 mnkr på höjd återbetalning av koldioxidskatten för jord- och skogsbruksmaskiner.

14.2.4 Sänkt uttag av avgifter för veterinärkontroll

Sverigedemokraterna anslår i budgeten 10 mnkr utöver regeringen för justering av avgifterna för veterinärkostnader vid de svenska slakterierna. Vi lägger oss därmed sammanlagt på 100 mnkr, vilket är totalen för vad vi kan åstadkomma enligt EU:s nu gällande regler.¹¹⁴ Detta ser vi som ett viktigt steg för att behålla och öka den inhemska köttproduktionen.

14.2.5 Kemiska tillsatser

Kemiska tillsatser i våra livsmedel kan skada både människor och natur och är i vissa fall dessutom onödiga. Därför behövs ett ständigt arbete med kemikaliernas påverkan på naturen och vår hälsa. Sverigedemokraterna förordar därför satsningar som möjliggör ett gediget arbete för begränsningar av kemiska tillsatser i våra livsmedel. Därutöver ska en rejäl översyn göras för att undersöka vilken påverkan kemikalier i jordbruket, i våra kläder, i våra möbler samt alla andra former av produkter eller verksamheter har på människors hälsa.

14.2.6 En ren och grönskande natur

Situationen i vårt innanhav är alarmerande. Döda bottnar, utfiskning, kraftig algblomning samt olje- och giftutsläpp hotar såväl livet i havet som i förlängningen hälsan för oss människor. Utvecklingen är dessvärre lika snabb som ohållbar, varför Sverigedemokraterna anser att Östersjöproblematiken måste ges en stor prioritet.

Trots att vatten är källan till allt liv är respekten för det livsviktiga vattnet i många fall undermålig. Sverigedemokraterna kräver därför kraftigt skärpta straff för de fartyg som rengör sina tankar och sköljer ut avfallet i havet. För att minska problemet bör även Sverige samarbeta med övriga Östersjöländer om en intensifierad kustbevakning. Dessutom är det av oerhörd vikt att de många tusentals dumpade gifttunnorna på Östersjöns botten snarast möjligt tas om hand. Sverigedemokraterna är beredda att tillskjuta medel för att återställa och sanera de förorenade områdena. Vi anslår 200 mnkr extra till åtgärder för havs- och vattenmiljö samt 100 mnkr för sanering och återställning av förorenade områden.

14.2.7 Ett starkare djurskydd

Att arbeta med djur och hantera brott mot djurskyddslagen kräver ofta både resurser och en särskild kompetens som tyvärr ofta saknas inom den ordinarie polisorganisationen i dag. För att effektivisera arbetet med brott mot djurskyddslagen och understryka hur allvarligt samhället ser på denna typ av brott föreslår Sverigedemokraterna att Sverige i likhet med flera andra länder ska inrätta en särskild djurpolis.

För att inte värdet av den svenska djurskyddslagstiftningen ska undermineras, och för att inte en inhuman djurhållning i andra länder ska kunna utvecklas till en konkurrensfördel, vill Sverigedemokraterna förbjuda import av varor som strider mot intentionerna med den svenska djurskyddslagstiftningen och som framställts genom att utsätta djur för svårt och onödigt lidande. Exempel på varor som skulle kunna bli föremål för ett sådant importförbud är köttprodukter från djur som avblodats utan bedövning, kinesiska pälsverk och gåslever.

Som ett ytterligare led i att stärka djurskyddet vill Sverigedemokraterna även anslå ökade medel till länsstyrelsernas djurskyddskontroller. Det är dock angeläget att skötsamma bönder inte känner sig trakasserade av vad som kan uppfattas som tjänstemän som saknar relevant kompetens för jordbruket.

15 Återreglering av järnvägen

I dagens samhälle färdas vi mer än någonsin tidigare. Allt fler människor reser både för eget nöje och i arbetet. För många är pendling till jobbet en del av vardagen. Resandet har blivit en så självklar del av vårt leverne att det ligger i hela samhällets intresse att garantera goda möjligheter att ta sig mellan olika städer utan rädsla för förseningar eller tidsödande omvägar.

15.1 Upprustning av järnvägsnätet

Underhållet av det svenska järnvägsnätet är extremt eftersatt, vilket har fått till följd att många människor varje dag kommer för sent till sina arbeten, avtalade möten, läkarbesök m.m. Detta är oerhört kostsamt för staten p.g.a. förlorad arbetskraft och ersättningar för resegaranti.

En ökning av underhållet kan ge möjlighet att proaktivt avhjälpa en större andel av de avvikelser i infrastrukturen och de tekniska system som annars riskerar att skapa störningar i trafiken. Exempel på åtgärder är komponentbyten av de mest utsatta växlarna i storstadsregionerna, installation av modern växelvärmestyrning för att minska vinterproblematiken och ett ökat antal detektorer för felaktiga strömavtagare för att minska antalet nedrivna kontaktledningar.

För att utnyttja infrastrukturen så effektivt som möjligt behövs trimningsåtgärder i signalsystem, mötesplatser och förbigångsspår.

Vi anser inte att upprustningen ska finansieras genom höjda banavgifter då det leder till en prisökning som gör att utnyttjandet av järnvägen kommer att minska. Det är vår mening att det ska finansieras genom statligt och regionalt stöd.

Regeringens fem-i-tolv satsning är fullständigt otillräcklig. Lappa-och-laga mentaliteten som karakteriserat det svenska järnvägsnätet måste få ett slut. Vi Sverigedemokrater avsätter 1 mdkr utöver regeringen 2012 och trappar upp satsningen till 4 mdkr 2015, med fokus på upprustning samt utbyggnad av järnvägsnätet.

15.2 Utbyggnad av järnvägsnätet

Det svenska järnvägsnätet är hårt belastat och än mer belastat blir det när den senaste avregleringen träder i kraft och ytterligare operatörer ska in på samma redan hårt nyttjade järnvägsnät. Vissa sträckor är så pass hårt belastade att de i princip är fullbelagda; antalet sträckor som anses fullbelagda har ökat från 13 år 2005 till 30 år 2010. Den totala sträckan har ökat med 50 % under perioden.¹¹⁵

Enligt Trafikverket är det till att börja med viktigt att prioritera en kapacitetsökning på Södra och Västra stambanan, Ostkustbanan, Malmbanan samt runt storstäderna. Det beräknas ta 7–10 år innan dessa kapacitetsökningar ger effekt, varför det är viktigt att initiera arbetet omgående.¹¹⁶

En utbyggd och väl fungerande järnvägstrafik leder till att fler utnyttjar tågen för såväl person- som godstransporter vilket leder till en energieffektivisering som i längden ger mindre miljöförstöring.

15.3 Återreglering av järnvägen

Sverigedemokraterna vill se en återreglerad järnväg. Avtalen mellan operatörer och trafikhuvudmännen omfattar dock som regel 3–8 år. Då marknaden för järnvägen nyligen har avreglerats skulle kostnaden för att lösa dessa avtal i förtid bli för kostsamt för staten. Återregleringen måste därför göras under tillräckligt lång tid för att berörda avtal ska löpa ut. Efter att de första avtalen har löpt ut bör regeringen tillsätta en statlig utredning som får visa avregleringens konsekvenser.

Under den fortsatta avregleringen ska det, för att öka utnyttjandet av järnvägen, utarbetas ett gemensamt biljettbokningssystem samt samordnade tidtabeller mellan de olika operatörerna. Det krävs också en samordning och samarbete mellan operatörerna för att identifiera och lösa problem som uppstår vid ett gemensamt utnyttjande av järnvägssystemet.

Den svenska avregleringen av järnvägen har legat före den av EU-direktiv (91/440/EG) tvingande avregleringen; i den konsoliderade versionen av direktivet uppges att järnvägsföretag vars verksamhet är begränsad till uteslutande stadstrafik, förortstrafik eller regional trafik inte omfattas av direktivet.

Endast tre länder i världen har tidigare genomfört en fullskalig avreglering av järnvägen: Storbritannien, Nya Zeeland och Estland. Samtliga har slutat med att man har återreglerat. Det finns således ingen positiv utvärdering av projektet, men trots detta vill EU driva igenom ett direktiv som kräver att medlemsstaterna ser till att järnvägsföretagen görs oberoende av regeringarna, introducerar kommersiell förvaltning samt skiljer förvaltningen av infrastrukturen (dvs. spåren) från transporterna. Enligt brittiska studier ledde avregleringen till att operatörerna drev sin verksamhet i rent vinstsyfte med följd att underhållet blev eftersatt, löner hölls nere och ett antal olyckstillbud inträffade.

En fortsatt statlig styrning av den svenska järnvägen kan tillåtas ha ett fåtal mindre ekonomiskt försvarbara nät om de i kombination med lönsamma nät ändå genererar en viss vinst. Detta bidrar till att hålla priset nere för konsumenten och även till att kunna bevara vissa mindre utnyttjade järnvägslinjer som är viktiga för glesbygden.

16 Bostäder

Bostaden och hemmet utgör ramen för varje människas liv. Till människans grundläggande behov och rättigheter hör att ha en bostad, en plats att kalla sitt hem. Mitt hem är min borg heter det. Varje enskild medborgare har olika krav och förväntningar på sin bostad. Det är därför en viktig samhällsuppgift att se till att det finns ett brett urval av olika bostäder att välja mellan, oavhängigt ens livssituation.

16.1 En bostadspolitik byggd på framtidstro

Sverigedemokraternas mål för området bostadsmarknad är att den ska vara väl fungerande med förutsättningar för människor att bo och leva i de bostadsformer som passar ens livssituation bäst, men det måste vara upp till varje kommun utifrån sina förutsättningar och sin struktur att själv avgöra hur och vad de vill bygga. Allt annat vore att inskränka på det kommunala självstyret.

Gårdagens bostadspolitik passar illa för framtidens behov där allt fler äldre lever längre och bor kvar i sitt hem långt upp i åldern samtidigt som möjligheten för ungdomar att flytta hemifrån blivit sämre då andelen bostäder för unga är färre än efterfrågan. Särskilt allvarlig är situationen för studenter.

Det finns en mängd bostadspolitiska utmaningar som måste tas itu med under de närmaste åren. Sverigedemokraterna anser att en viktig och nödvändig åtgärd är att ebo-lagen omedelbart rivs upp så att belastade områden inte belastas ytterligare utan nyanlända hänvisas till andra områden.

Det som varit avgörande för vårt lands välstånd är våra gemensamma värderingar, jämställdheten mellan män och kvinnor samt respekten för varandra och våra lagar, men på flera håll i Sverige har vi bostadsområden där våra svenska värderingar inte längre är normgivande. Bostäderna i miljonprogrammen kännetecknas av hög andel invandrare, som står utanför arbetsmarknaden och är fast i bidragsberoende.

De problem som finns i utanförskapsområdena är alarmerande och kräver särskilda lösningar. Bostadspolitiken är bara en av flera beståndsdelar. Det finns ett stort behov av upprustning och omstrukturering av miljonprogrammets flerbostadshus.

Sverigedemokraterna vill vända det mest akuta och kritiska läget på studentbostadsmarknaden genom att göra det skattefritt att hyra ut halva bostaden men också skattebefria andrahandsuthyrningen och göra reglerna mer flexibla. Den statsfinansiella kostnaden beräknas uppgå till knappt 400 mnkr och det blir ett i sammanhanget lågt pris att betala för att på kort tid lösgöra ett stort antal bostadstillfällen för unga och studenter som för närvarande kanske tvingas tacka nej till jobb eller utbildningsplats då de inte hittar boende.¹¹⁷

Mycket talar för att dessa bostadstillfällen skulle kunna uppstå just i storstadsregionerna där bostadsbristen är som störst. De samhällsekonomiska vinsterna skulle bli stora när vår bostadsyta nyttjas på ett mer effektivt sätt. Sverigedemokraterna vill även avskaffa fastighetsskatten för studentbostäder och se över skatteregelverket när det gäller olika boendeformer. En annan viktig aspekt är att skapa förutsättningar för flyttkedjor för att främja rörligheten på marknaden. Idag har vi snarare inlåsningseffekter i alla upplåtelseformer. Det viktiga är att det byggs bostäder, inte enbart studentbostäder eller andra billiga hyresrätter, utan att det verkligen byggs.

Det är svårt att få lönsamhet i nyproduktion av små lägenheter och studentlägenheter när stigande material- och markpriser driver på produktionskostnaderna. I syfte att få ner produktionskostnaderna så vill vi se över regelverk och byggnormer för att göra det enklare och billigare att bygga.

Produktionskostnaderna för bostäder har ökat mycket mellan 1998 och 2008. Förklaringen till detta är i första hand stigande markpriser och projekteringskostnader. En ytterligare bakomliggande faktor till de stigande materialpriserna är den dåliga konkurrensen både i produktionen av och i efterfrågan på byggmaterial.¹¹⁸ Byggandet i Sverige börjar åter ta fart och därför vill Sverigedemokraterna främst rikta anslagen inom området bostadsmarknad mot stöd i form av garantiprogram till upprustning och omstrukturering av utanförskapsområden, då dessa har blivit ett samhällsproblem.

17 Tabeller per utgiftsområde

17.1 Sammanställd utgiftsram

17.2 Utgiftsramar per utgiftsområde

17.2.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Regeringskansliet är viktigt för att effektivt och kompetent bistå regeringens uppgift att styra landet. Utgifterna ökade emellertid kraftigt i och med EU-ordförandeskapet och bör därför sänkas. Länsstyrelserna får även ett ökat bidrag på 45 mnkr avsett för att öka djurskyddskontrollerna. Vi sänker även stödet till politiska partier samt avskaffar det verkningslösa anslaget till en enskild minoritet i sin helhet.

17.2.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och förvaltning

Vi ökar anslagen till Finansinspektionen jämte myndighetens hemställan. Övriga anslag hänför sig till den arbetsgivaravgiftsreform partier förespråkar, som sänker arbetsgivaravgiften för mindre företag på bekostnad av den generella arbetsgivaravgiftssänkningen.

17.2.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Vi höjer anslagen till Skatteverket och Tullverket jämte myndigheternas hemställan, med fokus på bekämpning av skattebortfall samt ökade kontroller vid de svenska gränserna.

17.2.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Vi ökar anslagen till rättsväsendet med totalt 1,779 mdkr med fokus på Kriminalvården för att gardera för ökad belastning med de hårdare straff partiet förespråkar samt för ett större ansvar för förvar av bl.a. av- och utvisade invandrare samt invandrare som uppehåller sig illegalt i landet.

17.2.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Vi minskar de anslag där vi bedömer att avkastningen tillbaka till det svenska folket har varit av tveksam art.

17.2.6 Utgiftsområde 6 Försvar och krisberedskap

Vi höjer anslagen kraftigt med fokus på att återgå till ett ordentligt invasionsförsvar. Inbegripet i anslagshöjningarna är en total omställning av JAS Gripen till E/F-versionen samt en årlig beställning om 12 plan.

17.2.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Vårt mål är att genom en grundlig översyn av ineffektivt bistånd och en större koncentration av bistånd till de minst utvecklade länderna gradvis kunna minska kostnaderna för utvecklingsbiståndet och år 2013 ha en biståndsram på 0,7 % som är i enlighet med FN:s rekommendationer.

Vi har i vår budget bland annat minskat de delar av det bilaterala biståndet till Afrika som går via budgetstöd. Vi har också valt att fasa ut biståndet till flera medelinkomstländer, där det långsiktiga utvecklingsbiståndet redan är avslutat och övergått i aktörssamverkan. Genom en ansvarsfull flyktingpolitik räknar vi med att successivt kunna minska kostnaderna, och därmed kunna göra mindre avräkningar för flyktingkostnader och istället kunna satsa stora resurser på FN-organisationen UNHCR. Sverigedemokraterna föreslår även en utfasning av reformsamarbetet med Östeuropa och att avsluta det år 2013. I takt med att biståndsramen minskar räknar vi med att göra besparingar på Sidas förvaltningskostnader.

För att ytterligare kunna utvärdera resultat av svenskt bistånd vill vi ge extra anslag till institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete. Viktiga områden att utvärdera är biståndsformen budgetstöd och hur svenska biståndsmedel används i multilaterala organisationer.

17.2.8 Utgiftsområde 8 Migration

Vi sänker anslagen kraftigt då vi förväntar oss ett minskat asyltryck gentemot Sverige genom Sverigedemokraternas politik. Vår politik väntas ge full effekt först under det andra budgetåret.

17.2.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Vi anslår resurser till anslag 1:5 för att hejda regeringens höjning av högkostnadsskyddet, vilket väntas försvåra situationen markant för många sjuka och äldre som redan idag tvingas lägga stora delar av sin disponibla inkomst på dyra läkemedel.

Sverigedemokraternas målsättning är att den svenska hälso- och sjukvården ska hålla hög internationell kvalitet och kunna erbjuda patienten de allra senaste kunskaperna och de mest avancerade behandlingsmetoderna oavsett var i landet man bor. Därför anslår vi extra medel till fler vårdplatser och för att öka kvalitén och tillgängligheten inom hälso- och sjukvården

För att skydda det svenska folket såväl som flyktingarnas hälsa kräver Sverigedemokraterna att hälsoundersökningar skall vara obligatoriska för alla som kommer från högriskområden och söker uppehållstillstånd i Sverige.

Därutöver vill vi ge kommunerna ett statligt investeringsstöd med syfte att snabbt få till stånd både en kraftig ökning av antalet trygghetsboenden för äldre som inte längre kan klara sig på egen hand, men också en ökning av antalet kategoriboenden med husdjurprofil där äldre personer skall kunna ta med sig sina sällskapsdjur när de tvingas flytta från det egna hemmet.

		Avvikelse gentemot regeringen
1:5	Bidrag för läkemedelsförmånerna	+750	+1 000	+1 000	+1 000
7:1	Socialstyrelsen	+8	+8	+8	+8
	Nya anslag
	Akut- och tillgänglighetsmiljard	+1 000	+1 000	+1 000	+1 000
	Ökat antal vårdplatser	+200	+300	+400	+500
	Screeningprogram	+100	+200	+300	+400
	Hälsoundersökning för nyanlända	+52	+52	+52	+52
	Palliativ vård	+50	+100	+150	+200
	Tillgänglighetskrav ambulanssjukvården	+150	+200	+250	+300
	Eftervård av barn och ungdomar i samhällsvården	+50	+100	+100	+100
	Satsning för social samvaro	+100	+200	+300	+400
	Matreform för äldre	+200	+300	+400	+400
	Insatser för att motverka brott mot äldre	+50	+50	+50	+50
	Stärkt anhörigstöd	+100	+150	+200	+300
	Ökat antal trygghetsboenden	+200	+300	+400	+600
	Parboendegaranti	+200	+250	+300	+400
	Kategoriboende med husdjursprofil	+100	+150	+200	+250
	Summa	+3 310	+4 360	+5 110	+5 960

17.2.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Vi höjer sjukpenningen i paritet med vår höjning av a-kassan till 900 kr/dag och tillför även mer resurser till Försäkringskassan för att öka rättssäkerheten samt för att utöva fler kontroller.

Dessutom vill vi även ge ett statligt stimulansbidrag med syfte att ge så många brukare inom äldreomsorgen som möjligt chansen att varje dag få nylagad, välsmakande och näringsrik mat. Vi utökar också anhörigstödet, vi erbjuder de äldre värdig vård i livets slutskede och vi riktar särskilt anslag för att öka den sociala samvaron på ålderns höst.

17.2.11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

17.2.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Vi slopar jämställdhetsbonusen i föräldraförsäkringen men höjer samtidigt densamma med det långsiktiga syftet att nå upp till 90 %. Tillika höjer vi bostadsbidraget för ensamstående föräldrar samt höjer taket på den tillfälliga föräldraförsäkringen och havandeskapspenningen och vi väljer även att höja det eftersatta underhållsstödet med motsvarande ca 125 kr/mån.

17.2.13 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Vi skär ner kraftigt på flera områden i takt med att nyanlända asyl- och anhöriginvandrare minskar med 90 % som ett resultat av Sverigedemokraternas invandringspolitik. Vi väljer dock att inte avbryta ersättningen till kommuner i förtid utan låter redan ingångna avtal löpa till dess naturliga slut, vanligtvis 24 månader, varför den fulla effekten av besparingarna inte märks förrän mot slutet av budgetperioden. Anslagen 1:1, 1:4, 1:5, 2:1, 2:2 samt 3:1 avskaffas i sin helhet då de är utgifter som vi inte bedömer renderar i en vettig avkastning åt det svenska folket.

17.2.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Vi höjer a-kassan till 900 kr/dag samt förbättrar för deltidsarbetslösa enligt den s k 300-dagarsregeln. Tillika återgår vi till 100-dagarsregeln så att nyblivna arbetslösa inte tvingas söka jobb långt bortifrån sin hemort eller utanför sin kompetenssfär under de första 100 dagarna av arbetslöshet. Vi utvecklar även starta eget-bidraget och låter det omfatta unga redan från 20 års ålder samt gälla i 9 månader istället för nuvarande 6. Samtidigt avvecklar vi de verkningslösa och extremt dyra instegsjobben helt redan under det första budgetåret.

17.2.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd

Vi öronmärker resurser åt CSN jämte 9 000 nya komvuxplatser samt 8 000 nya platser på yrkeshögskolan.

17.2.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Vi tillför 9 000 nya komvuxplatser samt 8 000 nya platser till myndigheten för yrkeshögskolan. Vi satsar även stora resurser på att öka lärartätheten i den högre utbildningen med ett långsiktigt syfte att komma tillrätta med resursbristen vid våra högskolor och universitet enligt den s.k. Grundbultens utredning. Inom områdena naturvetenskap och teknik tillför vi medel för att redan första budgetåret komma tillrätta med bristerna enligt utredningen medan vi successivt trappar upp stödet till HSJT-ämnena och uppnår målsättningen under slutet av perioden. Vi tillför även resurser så att fler läkare kan utbildas samt satsar på forskning och innovation.

17.2.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

17.2.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik

Vi sänker anslaget 1:3 i enlighet med Bostads och kreditnämndens (BKN) bedömning om anslagets nyttograd. Vi tillför samtidigt ett nytt anslag fördelat under budgetperioden för att komma tillrätta med miljonprogrammens problematik. Sverigedemokraterna menar i grunden att fastighetsägarna och kommunen bör ta gemensamt ansvar för upprusningen av miljonprogrammen. Eftersom alla upprustningsåtgärder inom dessa områden inte alltid är företagsekonomiskt motiverade, finns dock motiv för staten att bidra till att finna finansieringslösningar. Därför föreslår vi ett anslag till garantiprogram i enlighet med BKN:s förslag som ger möjlighet att garantera upprustningslån inom en ram på 20 mdkr, subventionera garantiavgifter för upprustningslån med ett belopp på upp till 500 mnkr kronor samt fördela ett stimulansbidrag på 50 mnkr till genomförande av upprustningsprojekt. Satsningen på skattefri andrahandsuthyrning bokförs dock som en negativ intäkt.

17.2.19 Regional tillväxt

Vi ökar anslaget 1:1 något samt tillför resurser till 1:2 som syftar till att kompensera företag i de fyra nordligaste länen för kostnadsnackdelar till följd av långa transportavstånd för varor och stimulerar därmed till höjd förädlingsgrad i områdets näringsliv.

17.2.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Sverigedemokraterna tar situationen i vårt innanhav Östersjön på allvar – dels genom ett årligt, successivt ökande, tillskott på 200 mnkr, dels genom att öka resurserna för att sanera och återställa förorenade områden med Östersjön som prioriterat område. Vi stärker även anslagen för åtgärder för att främja biologisk mångfald. Slutligen får kemikalieinspektionen ökat anslag för att leva upp till vårt mål om att genomföra en radikal begränsning av kemiska tillsatser.

17.2.21 Utgiftsområde 21 Energi

Vi ökar anslagen något för att skynda på vår övergripande, långsiktiga, målsättning om ett Sverige fritt från oljeberoende och från andra fossila bränslen.

17.2.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utan att äventyra utgiftstaket eller överskottsmålet avsätter vi kraftiga resurser för att komma tillrätta med de stora bristerna i vårt gemensamt ägda järnvägsnät. Våra satsningar är långsiktiga och syftar till bättre underhåll, investeringar i befintliga nät samt utbyggd spårkapacitet.

17.2.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi anslår 285 mnkr per år till djurvälfärdsersättning till certifierade grisfarmare för att kompensera för de höga kraven inom svenskt djurskydd. Tillika höjer vi återbetalningen av koldioxidskatten motsvarande 200 mnkr per år då Sverige idag har bland de högsta skatterna på diesel inom jordbruket. Vi anslår även 10 mnkr för att justera avgifterna för veterinärkostnader vid svenska slakterier, vilket lägger oss på EU:s miniminivå vad gäller uttag av avgifter.

17.2.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv

Vi höjer ett flertal anslag som på olika sätt syftar till att stimulera innovationer, investeringar, exporten och tillväxten.

17.2.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Vi sänker avsättningen till kommunerna till följd av kommunernas minskade kostnader som ett resultat av minskad invandring. Tillika kompenserar vi staten då grundavdraget avskaffas i och med att jobbskatteavdragen omfattar även inkomst av pension från 2013. År 2012 låter vi dock staten kompensera kommunerna som ett resultat av det förhöjda grundavdraget på 5 mdkr. Vi kompenserar även kommunerna generellt på så vis att det finansiella sparandet i kommunsektorn inte understiger regeringens förslag.

Vi tillskjuter även resurser till gymnasieskolan för att gardera oss i händelse av att regeringens förslagna effektiviseringsåtgärder inte ger de besparningar som förväntas.

17.2.26 Statsskuldsräntor

17.2.27 Avgiften till Europeiska unionen

18 Statsbudgeten och den offentliga sektorn

18.1 Utgiftstak för staten

18.2 Statsbudgetens inkomster

18.3 Statsbudgetens saldo och statsskulden

18.4 Den offentliga sektorns finanser

18.5 Kommunsektorns finanser

[1]

Fritzell, Ann & Birath, Björn, 2002, Utbildning, Utbyggnad, Urholkning.

[2]

Myndigheten för yrkeshögskolan, Årsredovisning 2010.

[3]

Riksdagens utredningstjänst, Studiemedel till studerande på yrkeshögskolan, Dnr 2011:0630.

[4]

Långtidsutredningen 2011, Huvudbetänkande. SOU 2011:11, s. 146.

[5]

Långtidsutredningen 2011, Huvudbetänkande. SOU 2011:11, s. 147.

[6]

Riksdagens utredningstjänst, Lärlingsjobb och arbetsgivareavgifter, Dnr 2010:1608.

[7]

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 kap. 2 ”De arbetslösas konkurrenskraft”.

[8]

Riksdagens utredningstjänst, Höjd a-kassa, Dnr 2011:920.

[9]

Riksdagens utredningstjänst, Förändring i arbetslöshetsförsäkringen, Dnr 2011:619.

[10]

Riksdagens utredningstjänst, Utvidgat jobbskatteavdrag, Dnr 2011:430.

[11]

Riksdagens utredningstjänst, Höjt grundavdrag för äldre, Dnr 2011:1176.

[12]

Riksdagens utredningstjänst, Sänkt moms för restaurang- och cateringnäringen, Dnr 2011:529.

[13]

Riksdagens utredningstjänst, Instegs- och nystartsjobb, Dnr 2011:836.

[14]

Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget Augusti 2011.

[15]

Standard & Poor’s, 05-Aug-2011.

[16]

http://di.se/Artiklar/2011/9/5/244205/euro-kris6-Rekordgap-mellan-tyska-och-grekiska-rantor/?showNextPrevious=true.

[17]

http://svt.se/2.22620/1.1525383/miljardvinster_pa_att_sta_utanfor_euron?lid=puff_
1525379&lpos=lasmer.

[18]

Vårpropositionen 2010/11:100.

[19]

Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget augusti 2011.

[20]

Riksdagens utredningstjänst, Sänkt moms för restaurang- och cateringnäringen, Dnr 2011:529.

[21]

Goodhart, Charles & Rochet, Jean-Charles, 2011, Utvärdering av Riksbankens penningpolitik och arbete med finansiell stabilitet 2005–2010.

[22]

Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget augusti 2011.

[23]

Riksdagens utredningstjänst, Utbildningsnivå för asyl- och anhöriginvandrare, Dnr 2011:415.

[24]

Långtidsutredningen Huvudbetänkande, SOU 2011:11, s. 141.

[25]

Artikel i nättidningen Driva Eget 2010-03-15, om en rapport från Svenskt Näringsliv http://www.drivaeget.se/latt-att-arva-foretag-men-fa-unga-vagar-ta-over-342336.

[26]

Riksdagens utredningstjänst, 40-talisterna, Dnr 2010:1534.

[27]

Riksdagens utredningstjänst, Arbetsgivaravgift, Dnr 2011:921.

[28]

Riksdagens utredningstjänst, Stöd till start av näringsverksamhet , Dnr 2011:976.

[29]

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11. ”Den svenska arbetsmarknaden”.

[30]

Rapport till finanspolitiska rådet 2009/6. http://www.finanspolitiskaradet.se/ download/18.1166db0f120540fe0498000209110/090609+Nordstr%C3%B6m+Skans.pdf.

[31]

Riksdagens utredningstjänst, Lärlingsjobb och arbetsgivareavgifter, Dnr 2010:1608.

[32]

OECD Economic Surveys SWEDEN.

[33]

Ekberg, Jan, ESO 2009:3, Invandringen och de offentliga finanserna.

[34]

Guillemette & Robson, C.D Howe Institute, No elixir of youth.

[35]

Se bl a: Putnam, Robert D., E Pluribus Unum.

[36]

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 kap. 2 ”De arbetslösas konkurrenskraft”.

[37]

Riksdagens utredningstjänst, Förändring i arbetslöshetsförsäkringen för deltidsarbetslösa, Dnr 2011:623.

[38]

Riksdagens utredningstjänst, Instegs- och nystarsjobb, Dnr: 2011:0836.

[39]

Sissons, A och Brown, C, 2011, Do enterprise zones work.

[40]

http://www.kriminalvarden.se/upload/Informationsmaterial/Budgetunderlag_2012.pdf

[41]

Riksdagens utredningstjänst, Avvisningsärenden, Dnr: 2011:373.

[42]

Asylum Levels and Trends in Industrialized Countries, UNHCR 2010.

[43]

Migrationsverket: Översikt: beviljade uppehållstillstånd 1980–2010.

[44]

SCB, 2007:2, Barn, boendesegregation och skolresultat.

[45]

CATS, 2009-01-28, Hot mot demokrati och värdegrund.

[46]

BRÅ: 1996:2, 2005:17.

[47]

Skolverkets enhet för utbildningsstatistik Dnr 71-2010:4.

[48]

Robert D. Putnam, E Pluribus Unum: Diversity and Community in the Twenty-first Century The 2006 Johan Skytte Prize Lecture.

[49]

Costa, D. L. & Kahn, M. E, 2003b, Civic Engagement and Community Heterogeneity: An Economist’s Perspective, Perspectives on Politics 1, 103–11.). A. Alesina (Harvard University), E. Glaeser (Harvard University) og B. Sacerdote (Dartmouth University): Why dosesn´t the United states have a European-style welfare state?

[50]

Dagens Nyheter 2003-11-23.

[51]

Ekberg, Jan, 2009:3, Invandringen och de offentliga finanserna.

[52]

Migrationsverkets årsredovisning 2009.

[53]

www.unhcr.se : Asylsökande i den baltiska och nordiska länderna 2005–2009.

[54]

Migrationsverkets årsredovisning 2010.

[55]

Riksdagens utredningstjänst, Kostnader inom asylprocessen, Dnr 2011:837.

[56]

Migrationsverket: Översikt: beviljade uppehållstillstånd 1980–2009.

[57]

Migrationsverket: Översikt: beviljade uppehållstillstånd 1980–2010, arbetstillstånd och besök har räknats bort.

[58]

Ramöverenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna om migrationspolitik, 2011-03-03.

[59]

Höstpropositionen 2011/12:1.

[60]

SCB, Demografiska rapporter 2008:3, Anhöriginvandrare och deras familjer.

[61]

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd och registrerade uppehållsrätter helåret

[62]

Ramöverenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna om migrationspolitik, 2011-03-03 http://www.regeringen.se/content/1/c6/16/21/40/26c80039.pdf.

[63]

Riksdagens utredningstjänst, Utlänningar som vistas i Sverige illegalt, Dnr:2011:161. 2011-02-14.

[64]

ICMPD, 2009, Regularisations in Europe: Study on practices in the area of regularisation of illegally staying third-country nationals in the Member States of the EU. Ref. JLS/B4/2007/05, Final Report. Vienna: International Centre for Migration Policy. Development (ICMPD). 2011-03-14: http://ec.europa.eu/home-affairs/doc_centre/ immigration/ docs/studies/regine_report_january_2009_en.pdf.

[65]

Fritzell, Ann & Birath, Björn, 2002, Utbildning, Utbyggnad, Urholkning.

[66]

Fritzell, Ann, SULF, 2010, Pm: Resurstilldelningssystemet för högre utbildning.

[67]

Årsredovisning 2010. Myndigheten för yrkeshögskolan.

[68]

Riksdagens utredningstjänst, Studiemedel till studerande på yrkeshögskolan, Dnr 2011:0630.

[69]

Riksdagens utredningstjänst, Komvuxplatser, Dnr 2011: 923.

[70]

TIMSS Advanced 2008, OECD.

[71]

Lenita Jällhage, Emma Härdmark, DN, 2007-09-09, Var tredje lärare utsatt för våld eller hot / Arbetsmiljöverket, Hot och våld i skolan nr 4 2007.

[72]

Ibid.

[73]

Ibid.

[74]

Lenita Jällhage, 2011-01-28, Anmäld mobbning fördubblad.

[75]

Skollagen kap. 8 § 10, kap .9 § 10, Kap .10 § 7, samt justering av paragraf 39 kap.10.

[76]

Botkyrka kommun år 2010.

[77]

Rapport 349, Skolverkets lägesbedömning 2010 Del 1 – Beskrivande data, s. 53.

[78]

Skolverket, 2010-12-21, Sverige tappar i både kunskaper och likvärdighet.

[79]

Skolverket, 2008-12-09, Fortsatt försämrade resultat i matematik och naturvetenskap i årskurs 8 enligt TIMSS.

[80]

Skolverket, 2009-09-25 Orsaker till försämrade skolresultat kartlagda: Social bakgrund har fått större betydelse.

[81]

Skolverket, Rapport nr: 271, 2005, Skolor som alla andra? Med fristående skolor i systemet 1991–2004.

[82]

Ibid.

[83]

Metta Fjelkner, 16 dec 2010, Valfriheten har sänkt kvaliteten i skolan.

[84]

Sten Svensson, Lärarförbundet, 2010, Perspektiv på skolan – Om det fria skolvalets effekter på skolans likvärdighet.

[85]

Stefan Helte, Lärarnas tidning 2010-10-20, Lägst lärartäthet i friskolekoncerner.

[86]

Staffan Lundh, Skolverket, 2003, Rapport 227, Läsförståelse hos elever med utländsk bakgrund. En fördjupad analys av resultaten från PISA 2000 i 10 länder.

[87]

Jan Jönsson, SvD 2010-12-06, Hög tid att lyfta skolorna i Sveriges mest utsatta områden.

[88]

Staffan Lundh, Skolverket, 2003, Rapport 227, Läsförståelse hos elever med utländsk bakgrund.

[89]

Eva Berglund 2010, Newsmill, Nedgången beror framförallt på skolan att misslyckas med utlandsfödda elever.

[90]

.http://www.swecare.se/virtupload/content/122/Svensk_sjukvard_i_internationell_belys
ning.pdf

[91]

Ibid.

[92]

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18044/2010-5-24.pdf.

[93]

Ibid.

[94]

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9430/2006-
103-8_20061038 pdf.

[95]

http://www.hjart-lungfonden.se/Global/skrifter-rapporter/Hjartrapport/001-044_Hjärtrapporten_1_ 2010_72medel.pdf.

[96]

Ofrid? Våld mot äldre kvinnor och män – en omfångsundersökning i Umeå kommun.

[97]

Riksdagens utredningstjänst, Jobbskatteavdrag och pensionärer, Dnr 2010:1566.

[98]

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8522/2009-126-99_200912699_rev1.pdf.

[99]

http://www.folkpartiet.se/ImageVault/Images/id_7533/scope_0/ImageVaultHandler.aspx.

[100]

Riksdagens utredningstjänst, Djur i vården, Dnr 2009:1800.

[101]

Ibid.

[102]

SOU 2011:9, Upprättelseutredningen.

[103]

Riksdagens utredningstjänst, Frågor om samhällsvård, Dnr 2011:975.

[104]

Helsing, M., Västfjäll, D., Juslin, P. N & Hartig, T. (2010). Perceived stress, health, and everyday music listening. Ahmadi, Fereshteh (2008). Kultur och Hälsa.

[105]

Riksdagens utredningstjänst, Avgift till EU/EES, Dnr 2011:441.

[106]

Riksdagens utredningstjänst, Försvarsmaktens materiel och kostnader, Dnr 2011:0693.

[107]

Migrationsverket: Översikt: beviljade uppehållstillstånd 1980–2010.

[108]

UNHCR Global Appeal 2011– Populations of concern to UNHCR.

[109]

Riksrevisionens styrelses redogörelse om Riksrevisorernas årliga rapport (2010/11: RRS1).

[110]

Riksrevisionens revisionsrapport av Sidas årsredovisning (2011 s. 2 Dnr. 32-2010-0655).

[111]

Riksrevisionens styrelses redogörelse om Sidas insatser för stöd till kapacitetsutveckling (2009/10:RRS12)

[112]

Riksdagens utredningstjänst, Kostnader för svenska djurskyddskrav, Dnr 2011:971.

[113]

Riksdagens utredningstjänst, Jordbrukssektorn och dieselskatten, Dnr 2011:970.

[114]

Riksdagens utredningstjänst, Kostnader för justering av avgifterna för veterinärkontroll på slakterier, Dnr 2011:969.

[115]

Trafikverkets rapport: TRV 2011/10161A.

[116]

Ibid.

[117]

Riksdagens utredningstjänst, Skattefri andrahandsuthyrning, Dnr 2011:1021.

[118]

Konkurrensverket, Åtgärder för bättre konkurrens – konkurrensen i Sverige, 2009.

Utgiftsområde		Avvikelse gentemot regeringen
		2012	2013	2014	2015
1	Rikets styrelse	-264	-254	-244	-234
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	+1 360	+903	+800	+300
3	Skatt, tull och exekution	+106	+150	+250	+350
4	Rättsväsendet	+1 798	+1 723	+1 723	+1 723
5	Internationell samverkan	-132	-132	-132	-132
6	Försvar och samhällets krisberedskap	+2 448	+2 295	+5 786	+6 422
7	Internationellt bistånd	-4 152	-8 846	-9 410	-10 007
8	Migration	-3 610	-6 927	-6 938	-6 938
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	+3 310	+4 360	+5 110	+5 960
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	+500	+550	+600	+650
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	±0	±0	±0	±0
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	+848	+998	+1 148	+1 298
13	Integration och jämställdhet	-4 139	-5 261	-7 598	-7 920
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	+963	+1 063	+1 163	+1 063
15	Studiestöd	+418	+418	+418	+418
16	Utbildning och universitetsforskning	+3 876	+4 976	+5 876	+6 926
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	+341	+341	+341	+341
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik	+105	+106	+107	+108
19	Regional tillväxt	+96	+96	+96	+96
20	Allmän miljö- och naturvård	+360	+410	+460	+510
21	Energi	+112	+112	+112	+112
22	Kommunikationer	+1 000	+2 000	+3 000	+4 000
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	+495	+495	+495	+495
24	Näringsliv	+62	+62	+62	+62
25	Allmänna bidrag till kommuner	+4 920	-19 604	-24 033	-28 175
26	Statsskuldsräntor m.m.	±0	±0	±0	±0
27	Avgiften till Europeiska unionen	±0	±0	±0	±0
Summa utgiftsområden		+10 821	-19 966	-20 808	-22 572
Minskning av anslagsbehållningar		±0	±0	±0	±0
Summa utgifter		+10 821	-19 966	-20 808	-22 572
Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto		±0	±0	±0	±0
Kassamässig korrigering		±0	±0	±0	±0
Summa		+10 821	-19 966	-20 808	-22 572

		Avvikelse gentemot regeringen
	Anslag	2012	2013	2014	2015
3:1	Sametinget	+5	+5	+5	+5
4:1	Regeringskansliet m.m.	–300	–300	–300	–300
5:1	Länsstyrelserna m.m.	+60	+70	+80	+90
6:6	Stöd till politiska partier	–17	–17	–17	–17
7:2	Åtgärder för den nationella minoriteten romer	–11,5	–11,5	–11,5	–11,5
	Summa	–264	–254	–244	–234

		Avvikelse gentemot regeringen
	Anslag	2012	2013	2014	2015
1:1	Polisorganisationen	+140	+140	+140	+140
1:3	Åklagarmyndigheten	+255	+255	+255	+255
1:5	Sveriges Domstolar	+468	+393	+393	+393
1:6	Kriminalvården	+819	+819	+819	+819
1:9	Gentekniknämnden	+1	+1	+1	+1
1:10	Brottsoffermyndigheten	+115	+115	+115	+115
	Summa	+1 798	+1 723	+1 723	+1 723

		Avvikelse gentemot regeringen
	Anslag	2012	2013	2014	2015
1:9	Svenska institutet	–39	–39	–39	–39
1:10	Information om Sverige i utlandet	–10	–10	–10	–10
1:11	Samarbete inom Östersjöregionen	–83	–83	–83	–83
	Summa	–132	–132	–132	–132

		Avvikelse gentemot regeringen
	Anslag	2012	2013	2014	2015
1:1	Förbandsverksamhet och beredskap	+556	+712	+1 980	+1 513
1:2	Fredsfrämjande förbandsinsatser	–1 372	–1 696	–1 640	–1 684
1:3	Anskaffning av materiel och anläggningar	+2 670	+2 378	+4 686	+5 763
1:4	Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar	+275	+536	+397	+268
1:6	Totalförsvarets rekryteringsmyndighet	+319	+315	+313	+312
2:4	Krisberedskap		+50	+50	+250
	Summa	+2 448	+2 295	+5 786	+6 422

		Avvikelse gentemot regeringen
	Anslag	2011	2013	2014	2015
1:5	Bidrag för läkemedelsförmånerna	+750	+1 000	+1 000	+1 000
7:1	Socialstyrelsen	+8	+8	+8	+8
	Nya anslag
	Akut- och tillgänglighetsmiljard	+1 000	+1 000	+1 000	+1 000
	Ökat antal vårdplatser	+200	+300	+400	+500
	Screeningprogram	+100	+200	+300	+400
	Hälsoundersökning för nyanlända	+52	+52	+52	+52
	Palliativ vård	+50	+100	+150	+200
	Tillgänglighetskrav ambulanssjukvården	+150	+200	+250	+300
	Eftervård av barn och ungdomar i samhällsvården	+50	+100	+100	+100
	Satsning för social samvaro	+100	+200	+300	+400
	Matreform för äldre	+200	+300	+400	+400
	Insatser för att motverka brott mot äldre	+50	+50	+50	+50
	Stärkt anhörigstöd	+100	+150	+200	+300
	Ökat antal trygghetsboenden	+200	+300	+400	+600
	Parboendegaranti	+200	+250	+300	+400
	Kategoriboende med husdjursprofil	+100	+150	+200	+250
	Summa	+3 310	+4 360	+5 110	+5 960

	Avvikelser i förhållande till regeringen
	2012	2013	2014	2015
Takbegränsade utgifter	+10 821	–19 966	–20 808	–22 572
Budgeteringsmarginal	–10 821	±0	±0	±0
Utgiftstak för staten	±0	–19 966	–20 808	–22 572

Stockholm den 29 september 2011
Jimmie Åkesson (SD)
Thoralf Alfsson (SD)	Erik Almqvist (SD)
Kent Ekeroth (SD)	Josef Fransson (SD)
Carina Herrstedt (SD)	Lars Isovaara (SD)
Mikael Jansson (SD)	Richard Jomshof (SD)
Mattias Karlsson (SD)	Julia Kronlid (SD)
David Lång (SD)	Per Ramhorn (SD)
Margareta Sandstedt (SD)	Johnny Skalin (SD)
Sven-Olof Sällström (SD)	Björn Söder (SD)
Tony Wiklander (SD)	Jonas Åkerlund (SD)

		Avvikelse gentemot regeringen
	Anslag	2012	2013	2014	2015
1:1	Biståndsverksamhet	–3 434	–7 372	–7 836	–8 332
1:2	Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)	–46	–146	–246	–346
1:3	Nordiska Afrikainstitutet	–8	–8	–8	–9
1:4	Folke Bernadotteakademin	–8	–8	–8	–8
2:1	Reformsamarbete i Östeuropa	–656	–1 312	–1 312	–1 312
	Summa	–4 152	–8 846	–9 410	–10 007

		Avvikelse gentemot regeringen
	Anslag	2012	2013	2014	2015
1:1	Migrationsverket	–701	–1 402	–1 402	–1 402
1:2	Ersättningar och bostadskostnader	–1 430	–2 860	–2 860	–2 860
1:3	Migrationspolitiska åtgärder	–416	–439	–450	–450
1:4	Domstolsprövning i utlänningsärenden	–187	–374	–374	–374
1:5	Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden	–54	–108	–108	–108
1:6	Offentligt biträde i utlänningsärenden	–72	–144	–144	–144
1:7	Utresor för avvisade och utvisade	+100	+100	+100	+100
1:9	Ramöverenskommelse om migrationspolitik	–850	–1 700	–1 700	–1 700
	Summa	–3 610	–6 927	–6 938	–6 938

		Avvikelse gentemot regeringen
	Anslag	2012		2013	2014	2015
1:1	Integrationsåtgärder		–131	–126	–126	–123
1:2	Kommunersättningar vid flyktingmottagande		–1 070	–2 388	–4 471	–5 032
1:3	Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare		–468	–1 037	–1 272	–1 292
1:4	Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare		–900	–1 269	–1 283	–1 214
1:5	Hemutrustningslån		–1 209	–88	–91	–92
2:1	Diskrimineringsombudsmannen		–94	–96	–98	–101
2:2	Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.		–28	–18	–18	–17
3:1	Särskilda jämställdhetsåtgärder		–239	–239	–239	–49
	Summa		–4 139	–5 261	–7 598	–7 920

	Avvikelser i förhållande till regeringen
	2012	2013	2014	2015
Offentlig sektors inkomster	+7 344	–4 083	–5 546		–6 924
Offentlig sektors utgifter	+7 186	–4 208	–5 602		–8 355
Finansiellt sparande i offentlig sektor	+158	+125	+56		+1 431
Staten	–642	–275	–44		+2 031
Ålderspensionssystemet	+800	+400	+100		–600
Kommunsektorn	±0	±0	±0		±0
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)	0,0 %	0,7 %	2,1 %		3,3 %

All politik handlar om prioriteringar

1 Oscar Sjöstedt 2011-11-01 15:07:44 Sammanfattning

1.1 Med ansvar för framtiden

1.2 Våra viktigaste satsningar

1.2.1 Fokus på utbildning

1.2.2 En utökad satsning på yrkeshögskolan

1.2.3 Ingen arbetsgivaravgift för unga lärlingar

1.2.4 Höjt tak i a-kassan

1.2.5 Rättvisa skatter för våra pensionärer

1.2.6 En akut- och tillgänglighetsmiljard för bättre kvalitet inom vården

1.2.7 Effektivare rättsväsende

1.2.8 Breda välfärdssatsningar

1.2.9 Sänkt elskatt

1.3 Våra viktigaste besparingar

1.3.1 Inledning

1.3.2 Ansvarsfull invandring

1.3.3 Flexibelt bistånd

1.4 Slutsatser

2 Innehållsförteckning

3 Förslag till riksdagsbeslut

4 Det ekonomiska läget

4.1 Ett behov av långsiktigt tänkande

4.2 En arbetsmarknadspolitisk tillbakablick

4.3 Arbetslösheten permanentas

4.4 En politik för att bryta utvecklingen

5 Arbetsmarknad

5.1 En ny jobbskapande politik

5.2 En satsning på småföretagen

5.3 Starta-eget-bidrag

5.4 Forskning och innovation

5.5 Lärlingsjobb

5.6 Turordningsreglerna

5.7 Gästarbetarsystem

5.8 Rättvisa skatter

5.9 Trygga och rättvisa system

5.10 Slopade instegsjobb

6 Skärpt kriminalpolitik

6.1 Skärpta straff

6.2 Fler platser för utvisningsdömda

6.3 Nytt system för skadestånd till brottsoffer

6.4 Snabbare domstolsbehandling samt garanterat vittnesbeskydd

6.5 Utökade resurser till gränspolisen

6.6 Sammanfattning

7 Att hjälpa många med begränsade resurser

7.1 En ansvarsfull invandringspolitik

7.1.1 Massinvandring eller välfärd?

7.1.2 En ny asylpolitik

7.1.3 Skärpta krav för anhöriginvandring

7.1.4 Från mångkultur till assimilering

7.1.5 Aslyrätten urholkas – Alliansens överenskommelse med Miljöpartiet

8 Skola och utbildning

8.1 Högre studier

8.1.1 Ökad lärartäthet

8.1.2 Utbilda för arbetsmarknaden

8.1.3 Forskning

8.1.4 Satsning på yrkeshögskolan

8.1.5 Satsning på komvux

8.2 Grund- och gymnasieskola

8.2.1 En välbehövlig kunskapssatsning

8.2.2 Matreform

8.2.3 Kulturarvet

8.2.4 Trygghet i skolan

8.2.5 Modersmålsundervisning

8.2.6 En stabil grundutbildning

8.3 En likvärdig skola

9 Vård och omsorg

9.1 En svensk sjukvård i världsklass

9.1.1 En akut- och tillgänglighetsmiljard

9.1.2 Vårdplats på rätt klinik bemannad med rätt kompetens

9.1.3 Satsningar på tidig identifiering av sjukdomar

9.1.4 Vård i livets slutskede

9.1.5 Lagstadgat tillgänglighetskrav inom ambulanssjukvården

9.2 Trygghet på äldre dagar

9.2.1 Fokus på förbättrade levnadsvillkor

9.2.2 Förbättrad livskvalitet för äldre

9.2.3 Matreform för äldre

9.2.4 Riktade insatser för att motverka brott mot äldre

9.2.5 Stärkt anhörigstöd

9.2.6 Öka antalet trygghetsboenden

9.2.7 Parboendegaranti

1
Oscar Sjöstedt 2011-11-01 15:07:44

Sammanfattning