Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda ett bredare BNP-begrepp där välfärdsutvecklingen och miljöhänsyn också ingår.
Ekonomisk tillväxt i form av tillväxt i BNP är ett viktigt, men i våra ögon ofullständigt, sätt att mäta välfärd. BNI- och BNP-begreppen som instrument för att beskriva ett lands välstånd är inte helt okontroversiellt utan kritiserat från många håll. Begreppen anses för strikt avgränsa levnadsstandarden i ett land till monetära termer när man använder summan av alla varor och tjänster som producerats under ett år. I BNP-begreppet kan värdet av produktionen följas från ett år till ett annat, men det säger ytterst lite om ett lands välfärd i dess djupare och därmed egentliga mening.
Det finns i dag ett tiotal länderjämförande välfärdsindex som fått större spridning och som publiceras av exempelvis FN och av olika forskningsinstitut och universitet världen runt. Ett grovt mått på ett lands välfärd är Human Development Index (HDI) som tagits fram av FN:s biståndsorgan, UNDP. HDI publiceras varje år och grundar sig på sammansatt statistik över bland annat förväntad livslängd, BNP per capita och utbildningsnivå. De länder som har högst välfärd befinner sig även i det övre skiktet när det gäller BNP per invånare. Sverige placerar sig högt när det gäller förväntad livslängd och utbildning, men har lägst BNP per invånare av de tio länder som toppar välfärdsligan. Även SCB har publicerat internationella välfärdsindex vid några tillfällen.
Sverige bör eftersträva att ett bredare mått på välfärdsutveckling används parallellt med BNP-begreppet i vår officiella ekonomiska statistik. Ett sådant instrument bör bygga på att mäta ekonomisk tillväxt i förhållande till resursförbrukningen.
Hur ett sådant bredare mått där man tar hänsyn till välfärdsutveckling och miljö ska utformas bör utredas av regeringen. Ett fungerande mått kan också användas för internationella jämförelser och kan bli ett väl fungerande komplement till det klassiska BNP-måttet.