Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kommunernas balanskrav ska gälla över en konjunkturcykel.
Kommunernas balanskrav infördes år 2000. Balanskravet innebär att varje kommun och landsting måste upprätta en budget för nästa kalenderår där intäkterna överstiger kostnaderna. Kommunernas intäkter och utgifter är mycket konjunkturkänsliga. Vid en lågkonjunktur försvagas kommunernas finanser snabbt till följd av vikande skatteintäkter och stigande utgifter för t.ex. ekonomiskt bistånd. Om inte statsbidragen till kommunsektorn ökar i motsvarande mån kommer många av kommunerna och landstingen att ställas inför valet att skära ned på kostnaderna, exempelvis genom att minska antalet anställda, att skjuta upp nödvändiga investeringar eller att höja kommunalskatten.
Oavsett vilket val kommunerna och landstingen fattar kommer deras beslut att förvärra lågkonjunkturen – balanskravet för kommunsektorn är med andra ord procykliskt. Kommunernas besparingar under finanskrisen var ett tydligt exempel på detta dilemma. Denna utformning av kommunsektorns balanskrav är svårbegriplig och skadar såväl kommunernas verksamhet som en god och balanserad samhällsekonomisk utveckling. Vänsterpartiet föreslår därför att kommunernas balanskrav, precis på samma sätt som är fallet för målet beträffande den offentliga sektorns finansiella sparande, ska gälla över en konjunkturcykel. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.