Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om regleringar av personskador.
Vi har kunnat se att tingsrätten avslagit att traktamentsersättning ska ha medräknats i inkomstförlusten, med hänvisning till en dom i Högsta domstolen (NJA 1985 s. 843) angående inkomstförlust av traktamentsersättning.
1991 kom skatteverket med nya regler beträffande traktamenten och andra kostnadsersättningar.
Det följande går att läsa i SKV 354: Traktamente som överstiger schablonbelopp. Om den skattskyldige får dagtraktamente som överstiger de schablonbelopp (200 respektive 100 kr) som ska dras av eller nattraktamente som överstiger 100 kr ska den överskjutande delen behandlas som lön. Detta innebär att arbetsgivaren ska göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på den överskjutande delen samt redovisa denna som lön på kontrolluppgiften.
Byggnads har redogjort att den skattepliktiga delen av traktamentet är, och har varit sedan 1991, 840 kr per vecka som ska räknas in i inkomstförlusten.
Vid förändringar hos Skatteverket måste man väl ändå anse att domen i HD från 1985 anses förverkad.
1988 bemyndigade regeringen chefen för Justitiedepartementet, dåvarande statsrådet Laila Freivalds, att tillkalla en kommitté för att se över reglerna om ersättning för ideell skada i samband med personskada m.m.
I SOU 1995:33 går det följande att läsa:
3.2.3 Inkomstförlust
3.2.3.1 Allmänt
Skadestånd för inkomstförlust avser – förutom bortfall av lön – förlust av tillägg av olika slag som ingår i arbetsgivarens ersättning för arbetsprestationer (övertidstillägg, risktillägg e.d. samt traktamente eller liknande förmåner till den del de kan betraktas som lönetillskott).
Skadestånd kan i vissa fall utgå även för förluster som inte är att anse som inkomstbortfall i egentlig mening. Exempelvis kan förlust av semester eller av kvalifikationstid för semester beaktas genom att skadeståndet för själva inkomstförlusten ökas.
När Försäkringskassan gör en beräkning av livränta beaktar man skattepliktiga förmåner, som t.ex. traktamenten, enligt socialförsäkringsbalken.
Vi finner det mycket märkligt att försäkringsbolagen inte ska ersätta de skadelidande för skattepliktiga förmåner. Dessutom anser vi att det görs skillnad på folk då det enligt en dom i HD (NJA 2008 s. 1177) ska beaktas att man som anställd vid EU-kommissionen ska betala 6,5 % i skatt och en ”vanlig” arbetare inte ska få räkna med skattepliktiga förmåner, som t.ex. traktamenten, enligt försäkringsbolagen och Trafikskadenämnden.
Här måste man fråga sig om varför inte Skatteverkets regler, socialförsäkringsbalken och statens egen utredning överensstämmer med skadeståndslagen. För oss är detta obegripligt.
Det kan i och för sig vara en tolkningsfråga i fråga om skadeståndslagen, men som rättssäkerheten ser ut idag efter de förändringar som skett behövs förtydliganden.
Vi föreslår att det görs en översyn av de frågor som berörs i motionen.