Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa en kortare tidsgräns för när kommunen ska ha startat det nya planarbetet.
En detaljplan ska som det i dag är skrivet i lagen i dag ges en genomförandetid på minst fem och högst femton år. Under denna tid får planen ändras, ersättas eller upphävas mot berörda fastighetsägares vilja om det finns mycket starka skäl.
Det innebär att kommunens detaljplaner i mångt och mycket är så gamla att de hunnit bli inaktuella kort efter det att de vunnit laga kraft. Vi lever i en föränderlig värld och det innebär att såväl människor som företag i dag ändrar inriktning utifrån hur samhället och levnadssituationen ser ut i dag. Planerna är dessutom för oflexibla, vilket innebär att vid minsta förändring av användandet av fastigheten måste man göra en ny plan. Detta gäller oavsett om det är stora eller enskilda byggherrar.
När en byggherre skickat in en begäran om ändring i den ursprungliga planen ska kommunen inom en stipulerad tid ge den sökande ett svar på om det finns en möjlighet till ändring av planen.
Ges ett positivt besked är problemet att ansökan gällande en förändring av planen kan få ligga hos kommunen väldigt lång tid – detta eftersom kommunen själv bestämmer i vilken ordning alla planer, såväl nya som gamla, ska startas.
För personer som har egen mark är det inte rimligt att det ska ta sådan lång tid att få en detaljplan. Och naturligtvis inte heller för företag som vill etablera sig eller ändra inriktning på företaget.
Här borde PBL stärkas så att förfarandet snabbas upp. När kommunen har givit ett positivt svar, dvs. sagt ja till att en ändring kommer att få göras, ska kommunen endast ha max 2 år på sig innan det nya planarbetet startas hos kommunen.