Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra en översyn av lagstiftningen om bedräglig försäljning.
Många företag blir varje dag lurade på de mest fantasifulla sätt. Omkring 35 företagare i fyra län har meddelat att de har blivit lurade att köpa en telefonväxel som varken levererades eller fakturerades på ett korrekt sätt.
Lurendrejarnas taktik var att söka upp företagare under den mest hektiska tiden på arbetsdagen och få företagaren att skriva på ett avtal som sedan gick vidare till ett finansbolag som fakturerade för affären. Avtalet som företagarna skrev under rörde en telefonlösning med mobiltelefoner, fast telefon, mobilt bredband och fax. I verkligheten fick företagarna en enkel telefon, värd cirka 1 000 kr och en skuld på 100 000 kr till finansbolaget.
Finansbolaget anser att leveransen av telefonlösningen är klar i och med att företagaren hämtar ut paketet på posten. Vad som sedan låg, eller inte låg, i paketet bekymrar inte finansbolaget som kan börja fordra pengar med medföljande dröjsmålsränta av den drabbade företagaren. Att använda mottagandet av ett paket som ett leveransgodkännande drabbar företagaren hårt juridiskt och försvårar processen. En företagare borde därför ha möjlighet att inspektera innehållet i paketet innan det kan anses som ett leveransgodkännande.
När företagarna som blivit utsatta för bluffen påpekar för finansbolaget att de inte fått vad de beställt hänvisar finansbolaget till den bedragande säljaren. Säljaren ser självklart till att göra sig oanträffbar, vilket gör att företagaren är nödd och tvungen att betala stora summor till finansbolaget under lång tid.
Enligt god sed ska inte finansbolagen kunna driva in pengar om ärendet bestrids. Datainspektionen ska se till att god sed efterlevs, men i praktiken är detta svårt eftersom den saknar resurser att ta sig an ärenden av denna art. En översyn av vilken myndighet som ska ha ansvaret för att god sed efterlevs av finansbolagen skulle behövas.
En översyn av rimligheten i förhållandet mellan avtal och belopp skulle också behövas. I ovanstående fall kan räntesatsen anses som ocker. En översyn av utfärdandet av betalningsanmärkningar behöver därför också göras eftersom finansbolagen, utan att tingsrätten avgjort ärendet, i praktiken brännmärker företagare som bestridit det orimliga i förfarandet.
En översyn av gällande regler för leverans, rimlighet och tillsyn behövs för att avhjälpa företag som blir utsatta för bedrägerier av denna sort. Regeringen borde se över lagstiftningen för att se hur enskilda företagare kan hävda sin rätt gentemot bedragare.