Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa kvotering till börsnoterade bolagsstyrelser.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa kvotering till kommunala och landstingskommunala bolag.
Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Under det övergripande målet finns fyra delmål varav det första är: ”En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.”
Efter fem års styre av en borgerlig regering ökar ojämställdheten i Sverige. De ekonomiska skillnaderna mellan män och kvinnor ökar, detta till kvinnornas nackdel. När det gäller makt och inflytande kan man konstatera att de statliga bolagen lyckats betydligt bättre när det gäller en jämn fördelning i styrelserna jämfört med privata bolag. I de statliga bolagens styrelse är ca 51 procent av ledamöterna män, i de privata bolagens styrelser är ca 79 procent män. Trots att kvinnor utgör halva befolkningen, att kvinnor utbildar sig i högre grad än män, missar bolag att tillvarata den uppenbara kompetens som finns runt om i vårt land.
Det är tydligt att man inte kan förlita sig på bolagens goda vilja. När det politiska trycket i form av hot om lagstiftning försvann hösten 2006 avstannade jämställdhetsutvecklingen mer eller mindre i de stora bolagen. För att uppnå en jämn fördelning av makt och inflytande behövs tydlig politisk inriktning. I vårt grannland Norge lagstiftade man därför redan 2004 om krav på en andel med max 60 procent män i styrelser för bolag noterade på börsen. Något som också åstadkommit resultat. För att komma vidare för att uppnå riksdagens mål behöver vi en liknande lag i Sverige. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
I de kommunala och landstingskommunala bolagen har utvecklingen när det gäller jämn könsfördelning inte kommit så mycket längre än de stora börsbolagen. Trots att många partier tillämpar varvade listor, vilket innebär en relativt jämn könsfördelning bland fullmäktigeledamöter, avspeglar det sig inte när partierna sedan ska nominera till bolagsuppdrag. Även här behövs uppenbarligen lagstiftning för att åstadkomma en jämn fördelning av makt.