Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att motverka bluffakturor till privatpersoner och företag.
Genom bluffakturor och inkassokrav pressar kriminella företag ut stora pengar från såväl privatpersoner som företag. Ibland kan en bluffaktura gå så långt som till ett betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. Det bör påpekas att inkassoföretag i denna kontext har ett stort ansvar att inte åta sig uppdrag från oseriösa aktörer och det finns också exempel där inkassoföretag faktiskt avbrutit samarbetet.
Blufföretagen hittar hela tiden nya offer för sina falska fakturor. Det kan röra sig om sommarstugeägare som fått falska telefonfakturor, bostadsrättsinnehavare som luras att gå med i icke-existerande intresseorganisationer eller personer som faktureras för exempelvis en påhittad pensionsrådgivning. På sommaren ökar antalet bluffakturor till företag då man försöker utnyttja att vd:n eller ekonomichefen är på semester.
Gemensamt för både företag och privatpersoner som drabbas av bluffakturor är att språket ofta är direkt hotfullt från de oseriösa företag som ligger bakom fakturorna. Många blir skrämda till att betala då man vill undvika betalningsanmärkningar. Därmed finns sannolikt ett stort mörkertal då man betalar för att slippa ytterligare problem. Branschorganisationen Svensk Handel får dagligen in uppemot 100 klagomål från sina medlemmar, speciellt på sommaren. Bluffakturor är numer ett av de vanligaste brott som småföretagare utsätts för.
Nya bestämmelser har gjort det lättare att få bort felaktiga uppgifter från kronofogdens register för att ge ett ökat skydd för dem som drabbas av bluffakturor. Svensk Handel har upprättat en varningslista och råd om hur man ska agera ifall man drabbas. Detta är positivt. Men när det gäller privatpersoner så måste en betalningsanmärkning fastställas av ansvarig myndighet, medan företag kan få en betalningsanmärkning redan när kronofogden registrerar en ansökan om betalningsföreläggande. Småföretagare har också svårare att hänvisa till olika former av konsumenträttigheter.
Det måste bli tydligare att den som skickar ut en bluffaktura gör sig skyldig till brott och kan polisanmälas samt att den drabbade kan framställa skadeståndsanspråk. Samtidigt behöver företag ett starkare skydd för att hantera falska fakturor. Möjligheten att stärka företagens skydd mot bluffakturor och att påskynda arbetet med att motverka falska fakturor bör därför ses över.