Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att se över tidsutdräkten för att ge anhöriga information om bouppteckning.
I takt med att familjernas sammansättning ändras från traditionell kärnfamilj till många olika konstellationer, förändras också förutsättningarna för de mest viktiga stunderna i livet. Enligt uppgift blir det mer och mer vanligt att begravningar hemlighålls för andra familjemedlemmar där föräldrarna gått isär tidigare, och först efteråt får de veta att begravningen ägt rum.
En begravningsbyrå har idag ingen skyldighet att se till att de anhöriga blir informerade om vare sig dödsfall eller begravning. Principen ”först till kvarn” till begravningsbyrån vid osämja i familjen kan avgöra hur, när och var begravningen ska hållas.
Detta är inte rimligt. Fler och fler fall uppdagas när inte föräldrar eller barn fått veta att deras anhöriga gått bort och redan begravts. I den begravningsutredning som pågår bör även denna aspekt lyftas in; att anhöriga och andra tydligt närstående måste informeras inför en persons begravning.
Detta skulle kunna göras genom att man ser över tidsutdräkten för information om bouppteckning till anhöriga. Enligt ärvdabalken (1958:637) 20 § ska bouppteckning ”förrättas senast tre månader efter dödsfallet, om inte Skatteverket efter ansökan inom samma tid med hänsyn till boets beskaffenhet eller av annan särskild orsak förlänger tiden”. Däremot står inget om hur snart formation om bouppteckning ska vara dödsbodelägarna tillhanda, vilket kan och bör vara en kortare tid. Detta bör ges regeringen till känna.